Författare och skribent
Jag har mer eller mindre slutat läsa fysiska böcker. Inte för att jag egentligen finner e-böcker överlägsna sina pappersmassekusiner, utan mest för att jag inte vill ha lampan tänd när Ejda ligger bredvid mig och sover.
Men hon börjar bli så pass stor nu, och sover så pass ordentligt, att jag tänker att fet kanske är värt att prova.
Så. Pocketutgåvan från härom året av Harper Lees Dödssynden i mobiltelefonens ficklampefunktionssken coming up.
Marcus Priftis krönika i dagens Svenska Dagbladet där han liknar HOI Förlags köp av Hamrelius Bokhandel med att Lidl skulle köpa NK har debatterats en del i bokbranschtrådar på Facebook i dag. Krönikan är rätt spetsig vilket brukar gå hem när det gäller att skapa debatt – beskrivningarna av HOI Förlag och deras författarstalls kvaliteter har fått känslorna att svalla på sina håll – men bortsett från de slängiga formuleringarna får jag säga att mitt problem med krönikan är att jag finner resonemanget i den bakvänt.
Priftis argumenterar för att HOI:s köp (av konkursboet, det är inte som det hävdas i krönikan så att HOI räddat Hamrelius undan konkurs) kan ses som ett av alla järtecken från den senaste tiden som pekar mot en framtida bokbransch styrd av ”enfald, kommersialism och det lättuggades hegemoni”. Men är inte det att leda tanken åt fel håll? Var det inte snarare så att själva konkursen var ett i raden av järtecken på att bokbranschen så som den skötts traditionellt – det vill säga genom att mest av slentrian köra rakt fram i trygga, väluppkörda hjulspår – inte längre fungerar, och att HOI:s köp snarare bör ses som en möjlighet för bokhandlarvänner att kanske inte pusta ut men i alla fall andas lite lugnare, en indikation på att allt kanske inte är nattsvart, att det trots tidens digitala vindar ännu finns de som tror att det går att satsa på den fysiska bokhandeln även när gamla aktörer kastar in handduken?
Krönikan slutar, trots de stundtals hårda orden mot HOI och deras utgivning, i någon sorts positiv anda – det är trots allt kanske bra att de tar sig an Hamrelius, eftersom ”de har näsa för affärer”. Men så kommer slutklämmen, som jag verkligen inte blir klok på.
Kanske är det ändå Lidl som ska rädda NK? Bara de förmår tillämpa nytänkandet även på sig själva, och lämnar sin gamla affärsmodell vid den nya butikens tröskel.
Jag tolkar det som att det är bäst för HOI att de överger sina egna tankar om hur en bokhandel ska drivas, och i stället kliver in i butiken och driver den som om inget har hänt. Var det inte just det som fick Hamrelius att gå i konken första gången?
I helgen gick jag igenom min sammanställda sajtstatistik för de senaste tre åren, och fann en del godbitar jag i brist på annat vettigt att skriva om gärna delger er. Resultatet är … tja, en smula upprepande.
Mest lästa inlägg under 2014:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Adlibris lanserar Letto Frontlight
4. Test: Adlibris Mondo
5. Hej då Audible, det var (ganska) kul så länge det varade
Mest lästa inlägg under 2013:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Kindle Paperwhite nu även i Sverige
4. Test: Adlibris Mondo
5. Test: Externa tangentbord till iPad
Mest lästa inlägg under 2012:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Lite om det här med Netflix
4. Saknas kuk?
5. Amazon siktar på Sverige
Jag installerade WordPresspluginen Jetpack som sammanställer den här årsdatan under hösten 2011, så jag kan inte se vad som var poppis tidigare år, även om jag gissar att det då var inläggen kring utgivningen av Vi har redan sagt hej då som drog trafik, jag skrev ju rätt ingående om det projektet när det begav sig och många av de inläggen drog väldigt hög trafik.
Totalt postade jag 220 inlägg år 2014, vilket var en nedgång från 232 år 2013 som i sig var en nedgång från 2012 års 254 (under den här bloggens glansdagar rent publiceringsmässigt åren 2007-2008 la jag ut runt 500 inlägg per år). Högst trafik hade jag den 3 december, vilket var dagen då jag postade inlägget Adlibris lanserar Letto Frontlight. Tisdagar var min mesta bloggdag, jag la ut 38 inlägg denna veckodag. Bortsett från Sverige kom de flesta besökarna från Finland följt av USA, och totalt noterades besök från 99 länder under året.
Jag konstaterade det här med att mina e-boks- och teknikrelaterade inlägg generellt sett går varma redan i ett inlägg för ett par veckor sedan, men det är ändå lustigt att se det så här åskådliggjort. Och jag tycker ju att det är roligt att skriva om de här ämnena – även om det ofta är rätt tidskrävande – så jag ska göra mitt bästa för att fortsätta i samma spår.
En avslutande reflektion: Det är uppenbart att Adlibris totalt dominerar när det gäller digitala satsningar på bokområdet i Sverige – trots att de många gånger inte ens varit särskilt vassa. Det är lätt att tro utifrån statistiken att jag enbart skriver om dem, men jag tycker att jag har försökt uppmärksamma alla större satsningar som gjorts på det digitala området inom den svenska bokvärlden. Adlibris drar helt enkelt enormt mycket mer trafik än övriga aktörer, och intresset håller dessutom i sig över tid. De har ett oerhört starkt varumärke, och jag tror att det kommer att spela roll om vi någonsin får se Amazon etablera sig på våra breddgrader (hej 2012 års femte mest lästa inlägg!).
För att vara jul- och nyårslunk så har jag haft osedvanligt hög trafik på min sajt den senaste veckan, och väldigt många av dem som hamnar här gör det efter att ha googlat inom e-boksområdet – mina inlägg om Adlibris Letto, Bokon och Mofibo går exempelvis varma.
Jag antar att det hela beror på att:
• Rätt få i Sverige skriver om det här ämnet i övrigt.
• Rätt många har fått någon form av surf- eller läsplatta i julklapp och söker vägledning och råd.
Jag har varit lite sömnig på det här området ett tag nu – liksom på rätt många andra områden tyvärr. Men som vanligt utlovar jag bättring. Ett utförligt test av nya Adlibris Letto Frontlight är på gång, men då Adlibris för närvarande inte ens säljer sin nya platta eftersom den första, rätt begränsade omgången sålde slut före jul och en ny, större omgång inte väntas in förrän efter helgerna, så avvaktar jag lite på den fronten. Jag vill även minnas att jag utlovat någon sorts utvärdering av Mofibo (skulle inte de lanseras med pukor och trumpeter för den delen – blev det inget av det eller lever jag bara i någon sorts reklamskugga här i obygden?), sätter upp även det på att göra-listan.
Lite sen på den här bollen (pressmeddelandet gick ut redan i mitten av november) eftersom jag helt enkelt glömde bort det i svallvågorna av livspussel och jobb och sånt där ni vet, men hur som helst:
Svensk Bokhandel skriver i dag om att Malmöförlaget Bokfabriken ska ge ut Michelle Millers följetongsroman The Underwriting på svenska med start på annandagen. Jag skrev om det här projektet i maj när det var på gång i USA, och nu har boken sålts till ett gäng länder, men Sverige blir det första landet som ger ut boken först som följetong och sedan som traditionell bok, precis som i USA. Följetongen ges ut i ljud- samt e-boksformat, och därefter följer en inbunden upplaga till sommaren 2015.
Precis som jag skrev i majinlägget så var jag lite involverad i ett tänkt liknande följetongsprojekt för ett par år sedan, men jag drog mig ur det och mig veterligen blev det heller aldrig verklighet, åtminstone inte ännu. (Det är dock romanen jag började på till det projektet som jag mestadels skriver på nu). Ska därför bli spännande att se hur det här artar sig.
Nej men dra mig baklänges, Adlibris har äntligen skrotat den gamla modellen och släppt en ny Letto. Letto Frontlight heter den nya läsplattan, och som namnet skvallrar om är skärmen bakgrundsbelyst vilket ger att en av mina tveksamheter gällande föregångaren – oförmågan att kunna läsa i mörkret bredvid sovande småbarn – är undanröjt.
När jag skrev om Adlibris Letto senast i somras siade jag om att de skulle skrota den gamla modellen och ersätta den med en försvenskad variant av Cybook Odyssey Frontlight. Nu verkar det i stället ha blivit modellen Cybook Muse Frontlight som de valde, specifikationerna stämmer i alla fall exakt, men det får väl ändå ha ansetts vara en relativt god förutsägelse av mig. Muse verkar på papperet lite vassare än Odyssey dessutom, så det var väl bra att jag hade fel. Priset för den nya Letton är satt till 995 kronor.
Återstår att se hur den nya hårdvaran står sig i praktiken. Ska på ett eller annat sätt ta mig an ett exemplar och utvärdera här i spalterna, sanna mina ord.
———–
UPPDATERING: Här finns mitt utförliga test av Letto Frontlight.
Det är lite förvirrande gällande den danska e-bokstjänsten Mofibo. I lördags skrev jag om tjänsten som kommande, att den skulle lanseras senare i höst för det var vad jag hade hört från flera personer, samt vad Svensk Bokhandel skrev för några dagar sedan. Nu på morgonen kom dock ett pressmeddelande på mejlen där tjänsten beskrevs som lanserad, och mycket riktigt går det nu också att registrera ett svenskt konto på Mofibos svenska hemsida.
Men med tanke på hur extremt illa korrläst sajten är i detta nu, så undrar jag om den här lanseringen inte skett lite för snabbt bara för att surfa på den uppmärksamhet de fick i media förra veckan. Överlag andas texterna på sajten väldigt mycket direktöversatt danska, och på sidan Funktioner, där tjänsten gås igenom, räknar jag i detta nu till sju direkta skrivfel enbart bland rubrikerna och överskrifterna.
Det inger inte direkt förtroende när det handlar om en prenumerationstjänst för litteratur.
Nåväl. Jag har i alla fall registrerat ett konto nu. Återkommer i ärendet när jag testat att använda tjänsten.
——
UPPDATERING EFTERMIDDAG: Fem timmar senare har nu korrfelen till stora delar åtgärdats på Mofibos sajt.
• Som traditionen bjuder gjorde jag i dag ett besök i Trafik-Nostalgiska Förlagets monter för ett inköp. Världens nordligaste spårväg, en bok om Kirunas sedan länge försvunna spårvagnssystem, blev resultatet. Det var också den enda bok jag köpte på årets mässa.
• Jag, Julia Skott och Per Perstrand passade på att spela in ett avsnitt av TVdagspodden i fredags när vi alla var på mässan. Vi diskuterade bland annat varför vissa bokfilmatiseringar blir just filmer och andra tv-serier.
• Det blev som jag förutsåg inget Park för undertecknad detta år. Jag och Johanna åkte dock upp till Heaven 23 och åt middag efter att barnen somnat i går, med mommo som barnvakt. Två mellanöl inom loppet av två timmar blev därmed det närmaste jag i år kom en festivalfylla.
• Johanna och Jenny hade ett rätt välbesökt seminarium för sin bok Mamma, pappa, pengar i dag. Ejda satt snällt på en bakre rad och lyssnade under någorlunda tystnad första halvan, men när hennes babblande tog överhanden avlägsnade vi oss.
• Tove Leffler på Svensk Bokhandel har också fått en genomgång av Bonniers kommande självpubliceringsplattform och skrivit ett informativt blogginlägg där hon går igenom tjänsten. En detalj verkar vi dock ha fått olika presenterad, jag vill minnas att de inte skulle kräva att man publicerade boken som e-bok, men att tjänsten i bakgrunden skulle generera en e-bok och spara den i systemet även om man valde bort det alternativet, bara för att den ska finnas tillhanda om författaren i ett senare läge skulle vilja köpa till e-boksfunktionen för sin bok.
• Tåget mot Stockholm nu, där vi stannar tills i morgon då vi flyger upp till Kiruna igen. Ejda sover i min famn, Tage håller låda med sin mommo på raden framför. Hej då bokmässan.
Alltså. Vet DN något som ingen annan vet gällande ryktena (som väl snart firar hundraårsjubileum, känns det som) om Amazons eventuella framtida Sverigelansering? Om inte så tycker jag att deras artikelserie densenaste veckan känts en aning alarmistisk (he, autocorrect ville ändra till altruistisk). Finns det något konkret som faktiskt tyder på att de är på väg hit, bortom avtalet med Bokrondellen som slöts i våras? Svensk Bokhandel gjorde en artikel efter att avtalet slutits där det inte kändes så, har något förändrats sedan dess? Jag har i grunden så himla svårt att se varför de skulle vilja ge sig in på en marknad som dels är extremt perifer storleksmässigt, och dels en marknad där prispressen redan är så stor. Jag får inte ihop det.
Nåväl. Eller så sitter jag där i morgon bitti med lång näsa när DN lagom till bokmässans första dag fått göra en förhandsintervju med Jeff Bezos där han meddelar att de nu slår upp Sverigeportarna.
(Skulle så mot all förmodan ske tror jag dock inte att det innebär någon domedag, se mitt inlägg Nej, Amazon innebär inte döden för svensk bokmarknad från i våras).
——
Bokmässan i morgon som sagt. Vi anländer någon gång vid lunchtid med vårt entourage av barn, mormödrar och mostrar. Känner mig förväntansfull, även om jag medvetet har valt att i princip inte alls kolla i programmet eftersom jag anar att jag inte kommer att hinna bevista så mycket ändå, trots de goda förutsättningarna i form av barnvakter. De har ju trots allt inte enbart följt med för att vakta våra telningar.
På tal om gårdagens inlägg om indieförfattare så skriver i dag Sölve Dahlgren som ju driver HOI Förlag ett intressant och utvecklande inlägg.
Jag har för mig att jag någon gång i den här bloggens historia har skrivit ett inlägg där jag varit inne på samma spår, det här med att jämföra litteraturbranschen med hur det sett ut i film- och musikbranschen, men jag kan inte för mitt liv hitta det när jag söker. Eventuellt har jag skrivit om det någon annanstans, eller pratat om det i något sammanhang.
Oh well. Sölves inlägg är hur som helst värt läsning.
För två år sedan skrev jag om begreppet indieförfattare, efter att man i USA i svallvågorna av Amazons framfart på e-boksområdet börjat tala om independent authors som en allt starkare grupp. Ett tufft ord som ligger bra i munnen tycker jag, även om det säkert har att göra med min bakgrund som popnörd från det glada nittiotalet då allt som var värt att lyssna på var tvunget att vara indie, även om begreppet med tiden kom att glida från att handla om en viss typ av musikutgivning på mindre oberoende skivbolag till ett visst typ av beteende och sound.
Men oavsett det. Hur går det med begreppet indieförfattare i Sverige? Har det fäst sig eller tog det sig ingen vart? En googling ger vid handen att det använts vid några tillfällen av självutgivande författare och andra, men träffarna är relativt få och mitt tidigare inlägg i ärendet verkar rankas som nummer två av Google. (Att jag ens kom att tänka på ordet nu beror på att jag såg i min Statcounter att någon nyligen googlat just detta och hamnat på mitt inlägg.)
Så – indieförfattare – fisk eller fågel? Vad säger exempelvis Sölve Dahlgren och Lars Rambe på HOI Förlag?
Jamen titta, Storytel har fått igång sin e-bokstjänst (som de förhandsannonserade redan inför bokmässan i fjol). Det som tidigare var ett obegränsat ljudboksabonnemang för 169 kronor/månad, är nu ett kombinerat ljud- och e-boksabonnemang för samma pris. Därmed placerar de sig 30 kronor under konkurrenten E2Go, som tar 198 kronor för samma kombo (eller okej, 29 kronors skillnad då).
3 000 e-bokstitlar sägs finnas hos Storytel från start. Jag har inte hunnit kolla in den nya tjänsten än särskilt ingående, men återkommer när så skett. På startsidan i appen dyker dock än så länge bara ett gäng Harlequintitlar upp som e-böcker under nyhetskategorin, men jag antar att det finns mer under huven. En intressant funktion är att de verkar ha implementerat en egen variant av Amazons whispersync-funktionalitet, det vill säga möjligheten att växla mellan ljud- och e-bok hos titlar där de sitter på båda formaten i sitt bibliotek.