New York Marathon – ett år senare

I morgon går årets New York Marathon av stapeln. Konstigt att tänka sig att det gått ett år sedan jag var där och sprang. Eller ja – joggade, gick och haltade, är väl en mer korrekt beskrivning.

Jag har inte skrivit så mycket om loppet här i bloggen förutom en summering dagen efter, och det jag absolut inte har gjort är att ta tag i de videosnuttar jag spelade in under loppets gång. Förrän i dag!

Det är på intet sätt en välredigerad film – jag slog ihop den i förmiddags på 1,5 timmar med en bångstyrig Ejda i famnen sista halvtimmen – och jag hade heller inte förberett mig innan på att jag skulle spela in under tävlingen så det finns heller ingen direkt röd tråd. Men med det sagt – vad det är är knappt fyra minuter runt New Yorks fem boroughs, med en allt mer trött och benkrampande huvudperson. Mycket nöje.

Svart och vitt

Vi tittade på Lilla Aktuellt med Tage i går kväll, svårt att säga om det var en bra idé eller inte, han satt stum i soffan, uppenbart tagen av bilderna från Trollhättan, frågade flera gånger varför det hade hänt, sa att han kände sig rädd, tryckte sig mot först Johanna och sedan mig, ville att vi skulle förklara och lugna men orden som kom ut var så klart klen tröst, för jag vägrar sitta och ljuga honom rakt upp i ansiktet och lova att det inte kan hända här, jag kan inte det, för den här jävla skitvärlden har blivit så förbannat kall och empatilös och det finns inget som tyder på att det ska bli bättre.

Så ofta jag känner att jag bara vill låsa in dem i ett rum där inga vassa kanter finns och aldrig låta dem utsättas för verklighetens dårskap.

I morse föll ett lätt snöfall över byn, det var vitt och glashalt på vägen när vi promenerade till dagis. Barnen log och var glada, hoppades på kälkföre inom kort.

Det vågade jag i alla fall ge löfte om.

glada

Stadshelg

Stockholm på solokvisten i helgen, drinkar och södermiddag i Nytorgskrokarna följt av Telefonplanshäng med Peter där jag spelade stora mängder rundpingis och till min stora glädje vann ett gäng omgångar. Vi hade firat klart min fyrtioårsdag (ett halvår försenat) först framåt tretiden då jag ramlade in i lägenheten bara för att väckas 07.48 av att Ejda ringde och ville fejstajma. Svårt att säga nej till ett sådant här charmtroll.

image

Lappade ihop kroppen större delen av lördagen, gick på The Martian, åt pizza samt indiskt (inte samtidigt) samt avslutade kvällen med att se Beasts of no Nation på Netflix. Som sann småbarnsförälder vaknade jag därefter 06.10 på söndagsmorgonen helt utan anledning, vilket i alla fall ledde till det goda att jag fick en bra start på dagen och en hel del grejer gjort, vilodagen till trots.

Avslutade med middag med Mattias på Flippin Burger i går kväll, som ju numera huserar bara 40 meter från min gamla Odenplanslägenhet. Spenderade således promenaden hemåt med att minnas på det där typiskt bitterljuva sättet. Gotta love being a minnesjunkie.

Nu redan sedan en timme ute på caféfrukost för lite småjobb innan jag drar mot flygbussen. Väl uppe i Vittangi är det nu min tur att vara ensam med barnen i tre dagar, jag och Johanna kommer bokstavligen att passera varandra på Kiruna flygplats.

Hej då Stockholm. Syns igen nästa månad, då med de små i släptåg.

Stadsdag

Stadsdag i dag, tog halv nio-bussen in till Kiruna, jobbade någon timme i foajén på Scandic Ferrum följt av ett lunchmöte i deras restaurang om texter till en bilaga jag ska producera den närmaste veckan, därefter ytterligare ett par timmar arbete men denna vända på biblioteket, varefter jag gick till Folkets Hus och intervjuade Åsa Larsson som är i stan i sin roll som ambassadör för Kiruna Bokfestival. Min intervju var dock filmrelaterad med anledning av de pågående inspelningarna av hennes böcker. Därefter rusch ner till busstationen för att hinna med sena bussen hem (det går tre dagliga bussar Kiruna-Vittangi – en vid sju på morgonen, en klockan två och en tjugo i fem). Nu pågår hemåtrullandet, vi svängde just in i Svappavaara, och vid ankomst hem går jag i kväll direkt till möte med den lokala Folkets Hus-styrelsen, som jag sitter i sedan i somras.

Ett scenario liknande det jag upplevde under Norrländska Litteratursällskapets sommarträff ägde för övrigt rum under Åsa Larsson-intervjun. Vi har mig veterligen aldrig träffats tidigare vare sig i journalistiska eller författarmässiga sammanhang (dock har jag ett vagt minne av att ha telefonintervjuat henne en gång under TT-åren) och det fanns ingen anledning till att hon skulle veta vem jag var, men det tog bara några minuter innan vårt samtal kort berörde att jag bor i Vittangi och har gjort så blott i ett par år för att hon direkt skulle göra kopplingen – aha, du är Johannas make!

Ah, the power of being married to a Bokhora.

Oavgjort i nätkampen om Svetlana Aleksijevitj

Nobelpriset till vitryska Svetlana Aleksijevitj. Fint, och inte minst viktigt! Drog iväg en beställning av de två titlar som fanns tillgängliga i pocket medan de ännu fanns tillgängliga.

Skärmavbild 2015-10-08 kl. 13.08.33

Kan nämna att Bokus var snabbast med att få upp en puff med Aleksijevitjs namn på sin startsida, men när man klickade på puffen så gapade den i några sekunder tom, och under dessa sekunder lyckades Adlibris få in en titel av henne på sin särskilda Nobelsida. Oavgjort bland nätbokjättarna, alltså.

Tredje gången gillt för Bonniers ljudbokstjänst?

Intressant artikel på Breakit i dag om Bonniers kommande ljudbokstjänst Bookbeat, som det tydligen skruvas på i tysthet i ett dotterbolag som till sin form mest liknar en startup.

Att påstå att Bonniers rosat marknaden med sina digitala satsningar hittills vore att ta i. Det första försöker Laudio är nedlagt och den nuvarande ljudbokstjänsten Mondo har inte heller lyckats göra något större avtryck på marknaden. Den nya tjänsten verkar likna Storytel på det stora hela och det är väl klokt – det är uppenbarligen en modell som kunderna gillar – men frågan är hur Bookbeat ska lyckas slå marknadsledaren på fingrarna.

Tyvärr ger inte artikeln i Breakit några direkta svar på den frågan, snarare låter den Bookbeats vd Niclas Sandin komma undan med felaktigheter. “Framför allt så erbjuder vi inte bara ljudböcker utan även e-böcker, så vi kan inte jämföras så direkt med Storytel”, säger han i texten, och “glömmer” därmed att Storytel redan erbjuder e-böcker i sitt abonnemang sedan mer än ett år tillbaka. Visst, Storytel är mest känt som en tjänst för ljudboksstreaming och deras e-boksutbud är mer begränsat när det gäller nyheter än deras ljudboksutbud, men att påstå att Storytel inte erbjuder e-böcker känns en smula fult – jag har väldigt svårt att se att Bookbeat inte skulle ha koll på hur huvudkonkurrentens tjänst fungerar och vad som ingår i deras abonnemang. Faktum är att Storytels växlingsfunktion mellan ljud- och e-bok – i de fall en titel finns i båda formaten – är rätt imponerande, den fungerar väldigt sömlöst.

På Bookbeats sajt kan man ana sig till att en tanke som de har är att de ska ge sina kunder personliga tips utifrån tidigare lyssning och läsning, en funktionalitet som Storytel inte erbjuder i sin nuvarande form vad jag vet, mer än att de har en sådan här vanlig “Andra har även lyssnat på…”-funktion. Ska bli spännande att se om Bookbeat lyckas få till en mer utvecklad kurering.

Något lanseringsdatum finns inte ännu, enligt Breakits artikel ska tjänsten dock lanseras i en lightversion så snart som möjligt.

UPPDATERING TORSDAG: Intressant att nyheten om Bookbeat i utländsk bokhandlarpress nästan uteslutande fokuserar på e-boksdelen, och inte att de tar upp kampen om streamade ljudböcker och blir en Storytelutmanare. På ett anglosaxiskt plan är det kanske också smartast att profilera sig som en eBook subscription service eftersom e-böcker är så pass mycket större på de marknaderna, men i Sverige är ju de streamade ljudböckerna den enda bokdigitalisering som hittills fungerat, så att tjänsten här ställs mot Storytel är bara naturligt.

Det är ju för den delen inte bara Storytel som i dag erbjuder kombinerade ljud- och e-boksabonnemang i Sverige. Nextory, som tidigare hette E2Go, försöker också slå sig fram på marknaden efter namnbytet, såg att de hade en helsidesannons med kampanjerbjudande i nya numret av Vi Läser.

UPPDATERING 2: Fick en kommentar från Bookbeats vd Niclas Sandin. Jag lyfter upp innehållet till inlägget: Intressanta kommentarer och reagerade också på de olika perspektiven där Sverige fokuserar på ljud och internationellt är fokus på e-bok. Kopplat till det har du helt rätt avseende Storytel. Det jag nämnde i telefonintervjun om jag minns rätt var något liknande med att vi kommer fokusera på att lyfta båda formaten mer än exempelvis Storytel som marknadsför sig mest som en ljudbokstjänst. Detta blev nog inte tillräckligt tydligt i citeringen men bra att du synar och håller oss ärliga. Dock var detta inget medvetet försök att ge en ny verklighetsbeskrivning.

Plus och minus

Det står och väger nu. I Kiruna föll snön i natt, vitt på backen på morgonen, här stannade det vid snöblandat regn och 1,5 plusgrader. Mysigt värre, särskilt när jag kände mig manad att gå ut och kratta på lunchen, har inte riktigt hunnit med det tidigare. Hantering av säckvis med blöta, nästan nollgradiga löv. Mmm, loving it.

När Ejda såg den regnblaskiga snön falla i morse tjöt hon av glädje, övertygad om att det skulle innebära pulkafärd till dagis. Gruvligt besviken när så inte blev fallet. Med tanke på att hon sin första vinter uppvisade närmast skräck inför snö, och var klart obekväm med den den gångna vintern också, får det så klart ses som ett stort framsteg.

Ejda sitter och längtar efter vintern.

Ett foto publicerat av Johanna Ögren (@jossibaloo)