Permalink

Sport är viktigare än litteratur

Intressant krönika av Sölve Dahlgren i helgen hos Boktugg, om det sneda i att många tycker att ett ljudboksabonnemang på 169 kronor i månaden är för dyrt, samtidigt som man är villig att lägga minst det dubbla eller till och med tredubbla varje månad för att få tillgång till sport som Premier League-fotboll eller SHL-hockey.

En annan sak han tar upp som jag faktiskt inte själv hade tänkt på: När det gäller abonnemang hos exempelvis en musiktjänst som Spotify, en ljudbokstjänst som Storytel eller en film och tv-tjänst som Netflix tar vi det närapå för givet att vi ska få en tvåveckors- eller månadslång prova på-period innan vi börjar betala. Inom sportabonnemangens värld existerar inte dessa prövoperioder, där är det betalning från dag ett som gäller.

Sport är uppenbarligen viktigare än kultur.

Permalink

En kvinna bland män

Vi visade En kvinna bland män på bion här i Vittangi i kväll, och jag och Johanna gick dit. En ganska lågmäld film, som ändå oerhört effektivt synliggjorde den enorma uppförsbacke kvinnor stått inför, och i ärlighetens namn ännu står inför. Ett bra hjälteporträtt, som dessutom till stora delar verkar berätta den sanna historien om Ruth Bader Ginsburg.

En grej, dock: I filmen blir Bader Ginsburgs relation till Sverige belyst enbart genom en anekdot om sambeskattning av svenska gifta par, berättad på en fest av Ginsburgs man. I verkligheten är hennes svenska koppling djupare. Jag saxar från engelskspråkiga Wikipedia:

From 1961 to 1963, Ginsburg was a research associate and then an associate director of the Columbia Law School Project on International Procedure; she learned Swedish to co-author a book with Anders Bruzelius on civil procedure in Sweden. Ginsburg conducted extensive research for her book at Lund University in Sweden. Ginsburg’s time in Sweden also influenced her thinking on gender equality. She was inspired when she observed the changes in Sweden, where women were 20 to 25 percent of all law students; one of the judges whom Ginsburg watched for her research was eight months pregnant and still working.

Fint!

Permalink

Lördag

Min pappa anlände hit med nattåget i dag, fem och en halv timme försenad. Trist att lördagen närapå försvann så klart – det är rätt stor skillnad på ankomst klockan nio på förmiddagen och halv tre på eftermiddagen – men som det blev hann jag åtminstone skriva ett par timmar innan jag körde in till Kiruna och hämtade honom, kidsen hade dragit till sina kusiner och lördagslugn rådde.

Känner att jag borde skriva något mer inspirerat, vad som helst egentligen, men huvudet står still. Lika bra att stoppa här då, helt enkelt.

Permalink

En bra cliffhanger

Att jag ofta finner själva skrivprocessen långsam, plågsam eller på ren svenska skittrist kommer knappast som någon överraskning för regelbundna läsare av den här bloggen, jag har varit inne på det ett otal gånger.

Lite korkat att ha gett sig in på ett projekt som inom loppet av lite drygt tre och ett halvt år kommer att ha resulterat i författandet av åtta böcker då, kan tyckas.

Nåväl, strunt i det just nu. Vad jag ville ha sagt var egentligen detta: Även om jag tycker att skrivprocessen är mördande seg, så ÄLSKAR jag känslan av att kunna sätta punkt för ett kapitel som avslutas med en riktigt bra cliffhanger.

(Japp – fetade och kursiverade versaler, så mycket älskar jag det)

Inga sådana där fuskcliffar som en del ägnar sig åt som egentligen bara handlar om att lura läsaren att något dramatiskt är på väg att hända trots att det sedan inte gör det – nej, det ska vara dramatiskt på riktigt, och slunga iväg storyn i en förhoppningsvis ny, oväntad riktning som läsaren/lyssnaren bara måste följa med på, och det genast.

Utan att förhäva mig skulle jag vilja påstå att jag är ganska bra på att skriva mig fram till sådana.

Och denna morgon, precis alldeles nyss, lyckades jag få till en riktigt fin en. Slut på meddelandet.

Permalink

Heldag

En sådan där dag när jag varit igång konstant, med resultat att huvudet känns snurrigt och fullständigt urlakat nu vid sänggång.

Tog 06.40-bussen in till Kiruna, började skriva direkt i mobilen på bussen, fortsatte non-stop fram till lunch då jag tog en promenad samt åt, fortsatte därefter tills bussen gick hemåt igen 16.40, då jag fortsatte i mobilen. Väl hemma pausade jag för middag innan det var dags för styrelsemöte via Skype med Norrlitt. Avvek efter en dryg timme eftersom jag lovat Ejda att vi skulle ge oss ut och leverera inbjudningskort till hennes födelsedagskalas före sänggång, vi snurrade runt på byn i bilen uppåt en timme i den närapå storm som rådde och Ejda skulle prompt gå ur själv varje gång och läsa på brevlådorna så att hon placerade kuverten rätt. Väl åter hemma fyllde jag diskmaskinen och skrev ytterligare en halvtimme samtidigt som Johanna lade Ejda (Tage hade slocknat på soffan redan innan mitt styrelsemöte var slut, sin vana trogen), innan vi klämde ett avsnitt Modern Family och gick till sängs.

I morgon ringer klockan återigen före klockan sex, samma arbetsschema stundar. Kanske bäst att sova nu då, helt enkelt.

Permalink

Huvudlöst

Några har kanske noterat att sidhuvudet med bilden på mig försvunnit de senaste veckorna. Det handlar knappast om en plötslig önskan efter anonymitet (jag bloggade ju ut en bild på mig själv så sent som i går), utan snarare om att något i min wordpressinstallstion gick åt skogen efter att jag uppdaterade bloggen för att fungera med https. Efter det fick jag varningar om att min php-version var rejält föråldrad och behövde uppdateras, och efter att ha fixat även detta visade det sig att temat jag använder inte alls lirar särskilt bra med nyare php, eftersom det helt enkelt inte uppdateras längre.

Och av någon anledning jag inte haft tid att fördjupa mig i, rykte sidhuvudet längs vägen i den här processen.

Någon gång – kanske framåt slutet av maj – ska jag ta mig en rejäl titt på såväl detta som sajten i övrigt, det var länge sedan den fick en översyn.

Men tills dess kör vi huvudlöst.

Permalink

Äntligen Babel!

Nog för att jag klagade på SVT:s litteraturprogram Babel så sent som för ett par veckor sedan, men visst är det så att jag likt majoriteten av svenska författare väldigt gärna skulle vara med i programmet, det är ett kvitto på att man i någon form lyckats och nått en position på parnassen.

Och i söndagens avsnitt hände det! Må så vara i två sekunder i en klippbild som anonym random person på Littfest, men någonstans måste man ju börja, eller hur?

Det hela kan beskådas precis i början, cirka 1.40 in i programmet. Blinka inte vid fel tillfälle!

Tog mig friheten att ta en skärmdump. Nog ser det ut som att jag säger något mycket intressant till Provins redaktör Carl Åkerlund, där vi står bakom vårt bokbord?

Permalink

Sparlåga

Det slår aldrig fel. När jag återkommer hem efter några dagar borta, där åtminstone en av kvällarna inneburit kalas till sen timme, tar det numera mer än en dag i anspråk att lyckas återhämta sig. Det är väl åldern.

I dag var alltså en sådan dag. Fick knappt ur mig något vettigt alls, och det jag väl lyckades få ner på pränt kändes lättmjölkigt och saknade fullständigt spänst.

Dock fick jag ett mejl från min förläggare där hon skrev att hon var eld och lågor över det hon fått läsa av det nya projektet, så kanske är verkligheten inte fullt så illa som jag föreställde mig den i eftermiddags.

Men hade det hon läst inkluderat dagens textskörd hade det varit annat ljud i skällan, det är jag övertygad om.

I morgon dock, då jävlar ska det randas kvalitet.

Permalink

Littfest dag två

Tredje Umeådagen blev som jag förutspådde i fredags också den mest intensiva – och längsta! – vi var ett gäng som höll ut ända till lite efter klockan tre, med en avslutning som nästan liknade en klassisk svitfest á la bokmässan. Kul i natt, mindre kul när jag trots detta vaknade redan klockan åtta, helt oförmögen att somna om, även fast jag inte behövde checka ut från mitt hotell förrän vid elva.

Före festligheterna var det några timmars pass vid bokbordet och Sara Stridsberg-seminariet, men kulturpolitiksamtalet som jag hade tänkt gå på blev fullt så snabbt att jag och flera andra ur Norrlittstyrelsen inte fick plats, vilket får medges var lite försmädligt med tanke på att vi stod som arrangörer. Kul att ämnet engagerade, dock!

Hade tänkt försöka skriva så mycket skallen förmådde under hemresan, men David visade sig åka med samma tåg, så det blev att vi babblade i uppåt timmarna fem i stället. Lika bra det kanske, min hjärna var inte riktigt i författarslag i dag. Får ta igen det i morgon.

Nu åter i familjens trygga famn. Ejda hälsade mig välkommen hem i dörren genom att överlämna en slips av papp med tillhörande snöre så jag kunde hänga den runt halsen, samtidigt som hennes kvällströtta storebror hade kämpat och slitit hela kvällen för att hålla sig vaken till min hemkomst. Hade det inte varit för långtradaren från Schencker som jag låg bakom de tio milen hem från Gällivare och som i snöröken var i princip omöjlig att köra om där den kämpade sig fram i sjuttio kilometer i timmen, hade han också lyckats. Nu somnade han i stället tre minuter innan jag rullade upp på gården.

Permalink

Littfest dag ett

Trots att torsdagskvällen var lugn och jag hade ställt klockan i går morse först på 08.00, vaknade jag så klart alldeles för tidigt enligt lagen om småbarnsliv. Låg ett tag och försökte somna om, men sträckte mig därefter efter telefonen för att kolla tiden: 05.36.

Ridå.

Har varit såsig hela dagen, men såg ett par fina seminarier – roligast var “Vem sköt John F Kennedy?” – ett samtal om Kent Wernes bok Allt är en konspiration, modererat av Gabriella Håkansson, och stod vid bokbordet ett par timmar, det senaste Provins-numret sålde ärligt talat som smör.

Hade ambitionen att även försöka få ur mig några rejäla skrivtimmar under dagen, men såsigheten gjorde att det lilla jag till sist fick ner i dokumentet ärligt talat kändes värdelöst.

Avvek tidigt från kvällsprogrammet på Bildmuseet, passerade Max och köpte nuggets, minimorötter och Sprite Zero på väg tillbaka till hotellet och tänkte nu avsluta dagen med ett avsnitt av något så ickelitterärt som The Passage.

I morgon hoppas jag komma upp tidigt, äta frukost och skriva lite, gå till festivalen och se seminariet med Sara Stridsberg, sitta vid bokbordet en timme, skriva ett par timmar, gå på seminariet “Konsten att göra onytta – om kulturpolitikens politisering” (som jag tror blir betydligt mer spännande än den något omständliga titeln antyder och som vi inom Norrlitt står som arrangörer för) och därefter förhoppningsvis hålla ut betydligt längre än i dag när festivalen på kvällen avslutas med festligheter på Norrlandsoperan.

Permalink

Littfest dag noll

Första Umeådagen avklarad. Fint och ganska stillsamt årsmöte för Norrlitt/FC NorrBokcafé Pilgatan, följt av släppfest för Provins i samma lokal. Därefter promenerade jag och Victor Estby från Bokdagar i Dalsland ner till Väven där Po Tidholms och Sofia Mirjamsdotters Norrlandspodden firade 50 avsnitt på Gotthards krog. Hängde där med dem i någon timme innan resten av Norrlittgänget anslöt, och jag promenerade hem till hotellet tillsammans med David Väyrynen.

Resan ner gick för övrigt bra, men var en snöröksfest av rang under bussfärden längs E4:an, främst mellan Piteå och Skellefteå. Ett under att chauffören såg något överhuvudtaget.

I morgon börjar Littfest på allvar. Skoj ska det bli!

Permalink

Virus nu även på ryska

Virus – eller jag menar Вирус – finns nu även på ryska! Det skedde inte ens i år, utan redan i december, jag hade bara helt missat det trots att jag varit in ett par gånger på Storytels ryska sajt och letat (visste att det var på gång), dock är det ju lite svårt när man varken hajar språket eller bokstäverna …

Det som ytterligare ställde till det var att de gjort egna omslag – tio stycken olika dessutom, ett för varje avsnitt! – som jag inte kände igen. Men när jag väl insåg vad det var jag tittade på – wow! Kalassnygga. Eller ja, “kalas” är väl kanske fel ord i sammanhanget, de är ju rätt otäcka. Men fina!

Det innebär att Virus nu finns utgiven på sju av Storytels marknader: Sverige, Finland, Spanien, Mexiko, Turkiet, Förenade Arabemiraten och Ryssland, dock bara på sex språk än så länge – Spanien och Mexiko har ju samma. Några till är på gång som jag vet om, och än är väl inte kranen avstängd, Storytel finns vad jag minns i femton länder totalt hittills, och de har väl inga ambitioner att sluta expandera, vad jag vet.

Jag gjorde ett litet collage med fyra av de finaste ryska. Samtliga tio hittar ni här.