Virus fyller fem i dag – häng med på livesänd frågestund

Den 28 juni 2016 gick civilisationen under i en fruktansvärd pandemi – i min ljudboksserie Virus, vill säga. I dag på femårsdagen av denna händelse – när vi sakteliga är på väg ut ur en verklig pandemi – tänkte jag att det kunde vara skoj med en improviserad, livesänd frågelåda om just Virus.

Så klockan 19 i kväll slår jag igång min webbkamera och pratar om Virus-serien i ett evenemang via Facebook Live, och kanske babblar jag även om mitt författarskap i stort och samt en del om ljudbokens utveckling. Hur länge det håller på? Tja, så länge någon vill titta, gissar jag. Det blir lite om det frö som kom att bli Virus, hur allt växte till något mycket större än jag kunnat förutse och hur det var att sätta punkt efter 75 timmar ljudbok just när en verklig pandemi drabbade världen. Sedan blir det … ja, det beror på vad ni vill veta! Allt hänger ju på om någon ställer frågor till mig inför eller under sändningen (skriv en kommentar här i inlägget om ni vill ställa er fråga innan jag startar). Kom igen – var inte blyga!

Jag har verkligen ingen aning om hur intresset ser ut för detta (och hur många som kan avvara tid med så kort varsel), men spela roll om vi blir få – det blir kul ändå. Därtill har jag en baktanke, jag ska nämligen vara med och arrangera en helt annan Facebook Live-sändning nästa helg och behöver ändå testa utrustningen vi har införskaffat. Ni som tittar i kväll blir alltså mina försökskaniner.

Hur som helst, var med och livehäng en sväng i kväll vetja – jag har kryssat i att evenemanget ska vara offentligt, vilket innebär att man faktiskt inte ens behöver ha ett konto på Facebook för att titta, det ska gå att kika via länken ändå. Välkomna!

Premiärdags för Fäbodbröllopet

Ja men glad midsommar på er ute i provinserna! Tänkte bara påminna om att i morgon på midsommardagen 26 juni (från och med klockan sju på morgonen om jag är korrekt informerad) går det att lyssna på min Skymningsland-rysare Fäbodbröllopet i Sveriges Radios app, eller via den här direktlänken. Föredrar man att lyssna traditionellt via sin transistorradio, så sänds den i P1 lördag 10 juli klockan 14.30. Tune in!

Nedan följer en liten allmän trailer för säsongen. Inför P1-sändningen av Fäbodbröllopet så kommer det även att läggas ut en särskild trailer för just mitt bidrag, där jag pratar lite om handlingen. Kommer så klart att posta även den här i spalterna.

Nu är det äntligen premiär för säsong fem av rysarpodden Skymningsland! I den femte säsongen blir det nyskrivna skräcknoveller av Peter Fröberg Idling, Elisabeth Östnäs, Daniel Åberg, Gustav Tegby, Rahma Omar och Åsa Schwarz. I vanlig ordning berättas alla novellerna av Lennart Jähkel. Alla avsnitt släpps i appen Sveriges Radio 26 juni och kommer att sändas på lördagar i P1 i sex veckor framöver.

Krönika: Är tiden inne för indieförfattaren?

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 3 juni.

——

Har det blivit dags för begreppet indieförfattare att slå igenom i Sverige? Ett nytt initiativ av författaren Sölve Dahlgren ger lite hopp om det.

Ordet indieförfattare förekom i debatten kring bokbranschens utveckling i Sverige för ett knappt tiotal år sedan i samband med att egenutgivning av böcker blev enklare, men föll sedan i glömska. Många såg vid den här tiden en framtid där förlagen skulle bli mindre viktiga, och författare i stället skulle nå sina läsare utan mellanhänder.

Orsaken till att en del trodde detta – jag var en av dem – bottnade i den tekniska utvecklingen. Dels hade e-handelsjätten Amazon dragit igång sin Kindle-plattform i USA och e-böcker och läsplattor var på allas läppar, och dels lanserades flera tjänster som gjorde det enklare och billigare att trycka upp småupplagor av böcker.

I den engelskspråkiga världen blev det här verklighet. När Amazon lanserade läsplattan och e-boksbutiken Kindle skapade de också Kindle Direct Publishing, en plattform där författare publicerade och sålde e-böcker utan något förlag. En hel del som gavs ut var så klart skräp – alla har inte vad som krävs för att bli en bra författare – men ett antal lyckades, och en flora av så kallade independent authors eller indie authors växte fram vid sidan av den traditionella bokbranschen. Kindles direktpubliceringsplattform frodas än i dag, enligt en rapport från Amazon fanns år 2019 över 1 000 författare som årligen drog in mer än 100 000 dollar där, och räknade man de författare som maximalt tjänade “bara” 50 000 dollar om året, mättes antalet till ett flertal tusen.

Här i Sverige skedde aldrig en sådan här revolution, det saknades dels en plattform likt Kindle, och dels gjorde vårt lilla språkområde att den marknad som trots allt fanns blev begränsad.

Detta gav att begreppet “indie” aldrig fick något fäste inom svensk litteratur. Här kallades man i stället egenutgivare eller självpublicerad författare vilket sågs som lite töntigt eller rentav ett tecken på att man var misslyckad. Att någon frivilligt skulle placera sig vid sidan om de etablerade förlagsstrukturerna fanns inte på kartan.

Men nu hoppas alltså författaren Sölve Dahlgren, som även är chefredaktör på bokbranschsajten Boktugg, att det här ska ändras. Han har länge drivit det egna förlaget Dahlgrens förlag, där han bland annat med framgång gett ut ungdomsbokserien Innebandypiraterna i hittills sex böcker. För ett par veckor sedan drog han igång projektet Indieförfattaren, där han ska göra ett försök att låta fans av hans författarskap prenumerera på ett par av hans ännu outgivna böcker som följetonger.

Prenumerationer är något vi blivit vana vid i det digitala medielandskapet – vi är många som har abonnemang åt både höger och vänster för olika strömningstjänster. Men att abonnera på ett författarskap, kan det vara en väg framåt?

Det är mig veterligen oprövad mark i Sverige, och ett intressant experiment. Inom poddvärlden har det blivit vanligt att man erbjuds att bli en så kallad “patreon” (döpt efter den betaltjänst som används) där en given summa dras från ens konto varje gång ett nytt avsnitt publiceras – jag är exempelvis en av Norrlandspoddens “patreons”. Och hederliga gamla nyhetsbrev har de senaste åren börjat göra comeback, inte sällan som just avgiftsbelagda månadsprenumerationer. Så varför inte också författarabonnemang – särskilt när de som i Sölve Dahlgrens fall även ska inkludera ett återkommande nyhetsbrev? Det borde kunna fungera.

Men blir man verkligen en indieförfattare av att göra så här? Jo, det tycker jag – att skapa en egen utgivningskanal till sina läsare och runda de etablerade strukturerna helt måste ju sägas vara höjden av oberoende.

Samtidigt ligger det en potentiell paradox här, eftersom en väletablerad författare i kraft av sitt namn antagligen har enklare att locka till sig prenumeranter än en relativt oetablerad sådan. Men ju mer etablerad en författare är, desto mindre “indie” framstår hen som.

Nå, att gå sin egen väg är sällan enkelt. Jag kommer med spänning att följa resan.

Fäbodbröllopet – min ljuddramadebut i Sveriges Radio

Kolla vad roligt! I går publicerade Sveriges Radio följande pressmeddelande:

Det är sjuttiotal. Det är Skymningsland. Så inleder Lennart Jähkel med sin suggestiva mullrande stämma den femte – och sista – säsongen av rysarpodden Skymningsland som sänds i sommar med premiär den 26 juni i P1. Alla avsnitt släpps samtidigt i Sveriges Radios app.

Berättelserna är specialskriva av författare som är välkända för skräckälskarna: Peter Fröberg Idling, Elisabeth Östnäs, Daniel Åberg och Gustav Tegby men också av nya stjärnskott som Rahma Omar och Åsa Schwarz. Bland skådespelarna märks Babben Larsson, som sällan hörs i ljuddramasammanhang.

Skymningsland är en högkvalitativ rysarserie, enklast beskriven som en mer påkostad och vuxnare kusin till P3:s Creepypodden. Lennart Jähkel är som vanligt den trygga berättaren som lockar lyssnaren in i ett sjuttiotalssverige där det bultar under ytan – något mörkt, ondskefullt och kusligt som tränger sig upp och där dunkla övernaturligheter långsamt äter sig in.

I sex fristående avsnitt bjuder SR Drama P1-lyssnarna på en modern lyssningsupplevelse, som samtidigt bygger vidare på en lång radiotradition med skräckberättelser som Mannen i svart och Kalla kårar.

Hela säsongen släpps i appen Sveriges Radio den 26 juni, och sänds i P1 ett avsnitt i veckan under sommaren enligt följande:

26 juni | Åsa Schwarz är IT-experten som skriver gärna om spänning, skräck och mysticism bland annat i Demontrilogin. Nu debuterar hon för ljuddrama med novellen Jenny var ful, med den enkla premissen: Om du inser att en liten ond handling gör att du blir lite vackrare – hur långt skulle du gå för att bli mycket vackrare? Jenny går hela vägen.

3 juli | Gustav Tegby är dramatiker som nyligen romandebuterade med kritikerhyllade Beröringen för unga vuxna. För Skymningsland har han tidigare skrivit Meat is murder – inget för känsliga lyssnare! Var inte rädd utspelar sig i Gustavs hemstad Umeå, under kampen om den sista lilla dungen i Ålidhem. Roland tjatar om att han är polis, nykter alkoholist och nästan aldrig dragit sitt tjänstevapen. När berättelsen är över kan han inte skryta med något av det där längre. Och han vet hur det känns att gröpa sina egna ögon ur sina hålor.

10 juli | Daniel Åberg är författare som bland annat skrivit rysarserien Virus direkt för Storytel. I hans Fäbodbröllopet åker ett stockholmspar upp till en gammal väns bröllop djupt in i de ångermanländska skogarna. Här är folk vidskepliga på ett överspänt sätt – tycker paret. Men det är innan de inser att det finns fog för det…

17 juli | Rahma Omar är bibliotekarien som börjat fylla bokhyllorna på egen hand. Här debuterar hon för ljuddrama i Telefonkatalogen: Mona flyttar hemifrån sin överbeskyddande pappa, men han kan inte göra något åt mannen med de onaturligt stora ögonen. Vad vill han? Och hade han något att göra med mammans mystiska död?

24 juli | Peter Fröberg Idling är författare som börjat skriva skräck med Gotland som arena (romanen Nidamörkur). Hans barn önskade att Babben Larsson skulle medverka i hans novell Gajti – och självklart blev det så. Hon spelar en kvinna som får besök av en antikhandlare och hans dotter, när den gotländska släktgården ska säljas. Den har stått orörd sedan 1940-talet. Och det finns en anledning till det…

31 juli | Elisabeth Östnäs skriver gärna historiska romaner som Häxorna och Sparven, och har tidigare skrivit serien om vikingaflickan Turid för Unga Radioteatern, och Impossible Mission för Skymningsland förra året. Blotet handlar om en höstlig tradition på Akademiska föreningen – en Eyes wide shut i universitetsmiljö.

Jag skulle inte själv kalla Virus för rysarserie utan snarare … öhm – nutidsdystopisk spänning kanske? – men strunt i det, jag hoppas att ni ska gilla Fäbodbröllopet! Berättelsen bjuder på en hel del folktro och skrock, och bottnar i en del research jag gjorde i fjol till ett helt annat, ännu oskrivet större projekt. Först hade jag en tanke om en novell som skulle utspela sig i juletid, men när jag fick veta att tanken var att sändningen skulle ske mitt under högsommaren, tänkte jag ut en ny, mer för säsongen passande historia.

Alla avsnitt släpps som sagt som podd på midsommardagen 26 juni, och mitt avsnitt sänds i P1 lördag 10 juli klockan 14.30, vilket om jag kollat tablån ordentligt är direkt efter Sven-Göran Erikssons sommarprat. Många fotbollsfans ur det äldre gardet som lär ha radion igång när mitt rysliga folklustspel startar, med andra ord. Det sänds även i repris i P1 två gånger fredag den 16 juli med start klockan 03.02 (ryslig tid!) samt 19.03.

För övrigt är det lustigt, men om jag inte missminner mig så är det här första gången i vår 25-åriga vänskap som jag och Peter figurerar i samma litterära sammanhang. Ser mycket fram emot att höra hans bidrag Gajti.

Krönika: Bokälskare är inte de värsta miljöbovarna

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 20 maj.

——

Hur miljövänligt är det att älska böcker? Det är en fråga som bokbranschen börjat fråga sig de senaste åren. Flera förlag gör nu hållbarhetsrapporter och offentliggör sina klimatavtryck. Branschen har dessutom nyligen presenterat ett initiativ som ska ta miljöarbetet till nästa nivå.

Hur det går hittills? Jo, onekligen blir bokbranschen allt grönare, och det beror delvis på att aktörerna anstränger sig för att minska sin miljöpåverkan, och delvis på den pågående digitaliseringen. För hur man än räknar, så verkar det som att digitala böcker i ljud- och e-boksformat belastar klimatet mindre än tryckta böcker.

Två förlag som i varsin rapport presenterat sina klimatavtryck är Norstedts och Lind & Co. Den senare är den mest utförliga, och här finns många spännande siffror att grotta ner sig i.

Sammantaget släppte Lind & Co under år 2020 ut 647 ton koldioxid. Den i särklass största andelen kom från pappersböcker, eller för att citera rapporten: “Inräknat transporter står de tryckta böckerna för tre fjärdedelar av förlagets utsläpp, trots att försäljningen av digitala böcker är mångdubbelt större.”

Lind & Co är ett av de svenska förlag som kommit längst i det digitala skiftet. Under fjolåret sålde de drygt 760 000 tryckta böcker, samtidigt som deras digitala böcker lyssnades på eller lästes nästan 2,8 miljoner gånger. Men trots att nästan fyra femtedelar av förlagets totalupplaga var digital, stod den återstående fysiska femtedelen för 75 procent av förlagets utsläpp. En tryckt bok orsakade i genomsnitt cirka 600 gram i koldioxidutsläpp, och en digital 60.

Det brukar ofta läggas digitala böcker till last att de kräver stora serverhallar som slukar enorma mängder energi och att det förtar deras klimatnytta. I Lind & Co:s rapport är dock detta medräknat, även om vissa delar i kedjan är uppskattade. Men detta är inget unikt för de digitala böckerna, även beräkningarna av utsläppen i den fysiska produktionskedjan bygger delvis på uppskattningar – särskilt när det gäller böcker som trycks i Asien och transporteras hit. Därför pågår i branschen dels ansträngningar för att få internationella aktörer att bli bättre på att kartlägga och minska sina klimatavtryck, och dels för att flytta bokproduktionen närmare marknaden där den säljs.

Att arbeta med tryckerier i Sverige eller Norden har fler fördelar än att det minskar transportutsläppen – det är dels enklare att föra direktdialog om miljöaspekter, och dels tvingas tryckerierna på våra breddgrader redan arbeta under hårdare miljölagar.

Här kan samarbetet som bokbranschens parter nyligen presenterade komma till nytta. Förläggareföreningen, Bokhandlareföreningen, Bokusgruppen, Adlibris och strömningstjänsterna Bookbeat, Nextory och Storytel ska framöver gemensamt arbeta för att minska branschens klimatavtryck. Projektet är ännu i sin linda, men målet är att koppla ihop hela flödet – från tryck via distributör till återförsäljare och slutligen fram till läsaren – och att i höst kunna börja presentera vad det ska innebära rent konkret.

Men hur stora är då förlagens klimatavtryck om man jämför dem med andra verksamheter? Rätt små, ska medges. De 647 ton koldioxidutsläpp som Lind & Co orsakade under år 2020 motsvarar ungefär vad ett flygplan med 250 passagerare släpper ut under en resa tur och retur mellan Sverige och Thailand. Nu stod visserligen den formen av resande närapå still just i fjol, men ett normalår genomförs ett flertal sådana flygningar varje dag. Inte ens det betydligt större Norstedts, vars förlagsgrupp stod för ett klimatavtryck på cirka 3 500 ton koldioxid i fjol, släppte ut mer än vad en enskild dags normalresande mellan Sverige och Thailand orsakar.

Så nej, helt miljövänligt att älska böcker är det inte, och bokbranschen ska självklart fortsätta minska sin miljöpåverkan. Men att vara bokkramare framstår ändå som harmlöst jämfört med mycket annat.

Min första barn- och ungdomsbok: En värld i mörker

Kolla vad fin! Så här ser min första bok för barn- och ungdomspubliken ut. En värld i mörker kommer ut i december på Hegas förlag. Hurra för det!

Det finns ingen färdig, snärtig baksidestext ännu, men det handlar om 15-årige Elis, som bor i en mindre svensk stad och som på höstterminens första dag vaknar i en strömlös värld. En solstorm av oanad kraft har träffat jorden, förstört all elektronik och fullständigt lamslagit samhället. Men det som först framstår som ett spännande förlängt sommarlov blir snart en mardröm, när det visar sig att Elis mamma inte får tag i nytt insulin mot sin svåra diabetes – och det behöver hon för att överleva. Elis och kompisen Tora ger sig ut på jakt efter medicinen, men upptäcker snart att när samhället faller samman, står andra betydligt mer ljusskygga typer redo att kliva fram och ta makten. Och att be dessa människor om hjälp kostar betydligt mer än pengar.

Bild tagen från Hegas förlagsannons i Svensk Bokhandels katalog Höstens böcker.

En värld i mörker ska bli en bokserie, jag har lovat lämna manus på del två i november (del ett är inlämnad till förlaget men inte färdigredigerad ännu). Så räkna med fler delar i det nutidsdystopiska, ganska mörka och fartfyllda spänningsdramat med Elis och Tora. Tänkt målgrupp är 13 år och uppåt, men den funkar nog fint för läsvana kids runt 11-12 också. Hoppas ni och era barn ska gilla den!