Mofibo nu lanserad – tyvärr dock ej korrläst

Det är lite förvirrande gällande den danska e-bokstjänsten Mofibo. I lördags skrev jag om tjänsten som kommande, att den skulle lanseras senare i höst för det var vad jag hade hört från flera personer, samt vad Svensk Bokhandel skrev för några dagar sedan. Nu på morgonen kom dock ett pressmeddelande på mejlen där tjänsten beskrevs som lanserad, och mycket riktigt går det nu också att registrera ett svenskt konto på Mofibos svenska hemsida.

Men med tanke på hur extremt illa korrläst sajten är i detta nu, så undrar jag om den här lanseringen inte skett lite för snabbt bara för att surfa på den uppmärksamhet de fick i media förra veckan. Överlag andas texterna på sajten väldigt mycket direktöversatt danska, och på sidan Funktioner, där tjänsten gås igenom, räknar jag i detta nu till sju direkta skrivfel enbart bland rubrikerna och överskrifterna.

Det inger inte direkt förtroende när det handlar om en prenumerationstjänst för litteratur.

Nåväl. Jag har i alla fall registrerat ett konto nu. Återkommer i ärendet när jag testat att använda tjänsten.

——

UPPDATERING EFTERMIDDAG: Fem timmar senare har nu korrfelen till stora delar åtgärdats på Mofibos sajt.

Några ord om DN:s artiklar om Amazon

Alltså. Vet DN något som ingen annan vet gällande ryktena (som väl snart firar hundraårsjubileum, känns det som) om Amazons eventuella framtida Sverigelansering? Om inte så tycker jag att deras artikelserie densenaste veckan känts en aning alarmistisk (he, autocorrect ville ändra till altruistisk). Finns det något konkret som faktiskt tyder på att de är på väg hit, bortom avtalet med Bokrondellen som slöts i våras? Svensk Bokhandel gjorde en artikel efter att avtalet slutits där det inte kändes så, har något förändrats sedan dess? Jag har i grunden så himla svårt att se varför de skulle vilja ge sig in på en marknad som dels är extremt perifer storleksmässigt, och dels en marknad där prispressen redan är så stor. Jag får inte ihop det.

Nåväl. Eller så sitter jag där i morgon bitti med lång näsa när DN lagom till bokmässans första dag fått göra en förhandsintervju med Jeff Bezos där han meddelar att de nu slår upp Sverigeportarna.

(Skulle så mot all förmodan ske tror jag dock inte att det innebär någon domedag, se mitt inlägg Nej, Amazon innebär inte döden för svensk bokmarknad från i våras).

——

Bokmässan i morgon som sagt. Vi anländer någon gång vid lunchtid med vårt entourage av barn, mormödrar och mostrar. Känner mig förväntansfull, även om jag medvetet har valt att i princip inte alls kolla i programmet eftersom jag anar att jag inte kommer att hinna bevista så mycket ändå, trots de goda förutsättningarna i form av barnvakter. De har ju trots allt inte enbart följt med för att vakta våra telningar.

Storytel igång med sin e-bokstjänst

Jamen titta, Storytel har fått igång sin e-bokstjänst (som de förhandsannonserade redan inför bokmässan i fjol). Det som tidigare var ett obegränsat ljudboksabonnemang för 169 kronor/månad, är nu ett kombinerat ljud- och e-boksabonnemang för samma pris. Därmed placerar de sig 30 kronor under konkurrenten E2Go, som tar 198 kronor för samma kombo (eller okej, 29 kronors skillnad då).

3 000 e-bokstitlar sägs finnas hos Storytel från start. Jag har inte hunnit kolla in den nya tjänsten än särskilt ingående, men återkommer när så skett. På startsidan i appen dyker dock än så länge bara ett gäng Harlequintitlar upp som e-böcker under nyhetskategorin, men jag antar att det finns mer under huven. En intressant funktion är att de verkar ha implementerat en egen variant av Amazons whispersync-funktionalitet, det vill säga möjligheten att växla mellan ljud- och e-bok hos titlar där de sitter på båda formaten i sitt bibliotek.

Översikt av den svenska ljud- och e-boksmarknaden

I försomras jobbade jag i samarbete med Testfakta fram en översikt av den svenska marknaden för ljud- och e-bokstjänster, främst med fokus på de prenumerationstjänster som finns. Testfakta har nu gjort en grafik av samt skrivit en text utifrån materialet, och även intervjuat mig. I går körde DN materialet på sina ekonomisidor. Nätversionen av artikeln ligger bakom DN:s betalvägg, men grafiken går att se ändå, verkar det som.

IMG_8741

Adlibris Letto sjunger på sista versen

Varje gång som Adlibris kör en kampanj för sin läsplatta Adlibris Letto så ökar trafiken till min blogg. Mina två tester av plattan sommaren 2012 – dels ett allmänt och dels ett för hur den hanterar bibliotekslånade e-böcker – är mina två mest besökta inlägg de senaste två åren.

Och kampanjer har de haft ofta. Först var det ordinarie priset 1 395 kronor men den verkade nästan alltid vara prissänkt till 995, och senare har den även reats ut för 695. Till sommarens kampanj, som väl får antas vara den sista, är priset satt till 495 kronor.

En inte alltför vågad gissning är att Letton fasas ut till höstsäsongen, det finns väl en gräns för hur länge man kan sälja en hårdvara som lanserades för 2,5 år sedan (Letton är egentligen en Bookeen Cybook Odyssey laddad med svensk programvara). Ersätts den med en nyare platta från Bokeen eller annan tillverkare, eller väljer de att bara satsa på appar för surfplattor och mobiler? Och begraver de namnet Letto och går samma väg som Amazon och satsar på en enhetlig linje när det gäller namnet på sina digitala satsningar – Adlibris e-boks- och ljudboksplattform heter ju Adlibris Mondo (som jag också testat här i bloggen) sedan förra hösten?

Jag tror att de till hösten satsar på en Mondoplatta (kanske en försvenskad version av bakgrundsbelysta Cybook Odyssey Frontlight?) som presenteras i samband med årets bokmässa. Jag lovar att testa den utförligt.

Boktugg vill snacka bokbransch

Bloggar om bokbranschen växer väl inte direkt på träd i Sverige, men nu har i alla fall Sölve Dahlgren och de andra bakom HOI Förlag dragit igång sajten Boktugg, som hoppas bli just detta. Det finns gott om bokbloggar som skriver om böcker, men väldigt få bloggare som skriver om bokbranschen, skriver Sölve i ett inlägg på sin egen blogg där han presenterar projektet, och nämner i samma veva även mig som någon som brukar skriva om branschen. Den som scrollar bakåt i mitt flöde just nu lär se att det blivit rätt dåligt med sådant på sistone, en egen rask koll får det till att det var den 23 maj då jag skrev om det hopplösa läget för de svenska e-boksbutikerna, men så fort den här sommaren är över och jag framåt hösten baxat in min mycket tidskrävande dotter på förskolan hoppas jag att det blir lite ändring på den fronten (att jag har tid att skriva dessa rader just i dag beror på att jag för dagen saknar akuta arbetsuppgifter samt Ejda just nu sover).

Hur som helst, just det här inlägget skulle ju inte handla om mitt familjeliv. Roligt med ett nytt branschbloggsinitiativ! Jag ska med stort intresse följa sajten och hoppas att den berikar boksamtalet i landet.

Och kan man kanske anta att tillkomsten av Boktugg är en orsak till att Sölve Dahlgrens HOI-kompanjon Lars Rambe varit så tyst på sin egen bokbranschblogg Building Blocks by Rambe sedan i våras?

Hopplöst läge för svenska e-boksbutiker

Det går fortsatt trögt för e-boken i Sverige, meddelar Svensk Bokhandel i dag. Försäljningsökningen för 2013 blev långt under förväntningarna, och i slutet av året tvärbromsade utvecklingen, enligt tidningen.

Det svenska folkets ovilja att omfamna e-boken verkar förvåna aktörerna, trots att dessa ofta får sägas ha velat backa in i framtiden, och endast motvilligt satsat på något mer än försäljning av traditionella pappersböcker. Men det är klart, nu har det sent omsider investerats en del pengar i plattformar som Adlibris Mondo och Bokon, och då är det klart att det är trist att se att intäkterna inte rullar in i den utsträckning som förväntats.

Vad beror då detta på? Ja, det visar att den rapporterade försäljningsökningsinbromsningen (för jo, trots allt ökar den ännu) främst handlar om försäljning via Elib, bokförlagen har även börjat sälja sina böcker via Apples iBooks och Googles Play, och där ser det ljusare ut. Magnus Nytell på Bonnierförlagen konstaterar i artikeln att det är relativt stillastående för dem i försäljningen via Elib, men vi har ett tillskott av återförsäljare och tack vare Apple och Google ligger vi på plus 100 procent i försäljning jämfört med förra året. Hur utvecklingen överlag ser ut i Apples och Googles butiker lär vi aldrig få veta, eftersom inget av företagen lämnar ut siffror nedbrutna på enskilda marknader.

Och då skulle jag säga att vi börjar komma till pudelns enkla kärna. Jag tror visserligen att svenskarna överlag är en smula mer skeptiska till e-böcker jämfört med många andra (skälen till det skrev jag om nyligen när jag siade om Amazons eventuella etablering i Sverige), men det handlar så klart också om att användarna väljer den enklast möjliga lösningen. Apples och Googles butiker är mycket enklare att använda än de svenska aktörernas, alltså vänder sig kunderna i allt större utsträckning dit. Det håller inte att som Adlibris Mondo och Dito kräva att inköp ska ske genom webbläsaren, och att boken sedan endast ska laddas ner via appen bara för att man ska slippa ge Apple 30 procent av intäkterna. Jag förstår att det för företagen som säljer e-böckerna är en svår ekvation att få ihop och ett mycket surt äpple att bita i, men för konsumenterna är valet enkelt – de väljer butiken där de kan göra sina köp på simplaste vis.

Det är inte våra lokala alternativ som erbjuder det i dag. Och frågan är om det skulle räcka även om de förenklade köpprocessen kraftigt – miljontals svenskar har redan kontokort kopplade till sina Apple ID- och Google Play-konton och kan redan ägna sig åt one click shopping den vägen. Det är en närmast hopplös uppgift för de svenska aktörerna att kämpa emot.

Intressant om innovativa e-boksprojektet The Underwriting

Fredrik Wass skriver ett intressant inlägg på Intellecta Corporates blogg om e-boksprojektet The Underwriting, en roman av amerikanskan Michelle Miller om ”Wall Street, Silicon Valley and urban life in the digital age” som finansieras med intäkter både från läsare som betalar för nedladdningar, men också från sponsorer som läsarna får rabatt hos när de betalar för att ladda ner innehåll, enligt Fredriks inlägg. Varje vecka släpps också extramaterial i form av bland annat en spellista som ska passa för lyssning under läsningen av veckans avsnitt. Att läsa det just nu aktuella kapitlet (eller lyssna på ljudboksversionen av det) är gratis, men har man missat tidigare veckor så får man betala för att ta del av dem, och man kan också köpa en prenumeration på hela boken.

Som jag skrev till Fredrik på Facebook efter att han pingat mig angående inlägget, så var jag faktiskt inblandad i ett projekt som till vissa delar påminner om The Underwriting för några år sedan, en sorts prenumerationsplattform för kreativa näringar som skulle startas upp och där tanken var att mitt bidrag skulle vara att skriva en roman som man fick prenumerera på, med ett nytt kapitel per vecka. Jag hoppade dock av på grund av tidsbrist under uppstartsfasen, och sedan tror jag att plattformen aldrig kom igång – eller åtminstone inte har kommit igång ännu vad jag vet – men den innehöll också liknande idéer om möjlighet till kringmaterial vill jag minnas. Hur som helst så är det en spännande modell, som kanske inte innebär någon revolution, men ändå visar på ett av alla möjliga stigar på väg mot litteraturens framtid.

Eller som Fredrik Wass skriver: Initiativet pekar ut en riktning som blir mer och mer tydlig både när det bäller medie- och litteraturbranschens finansiella framtid; Det behöver inte handla om att hitta en enda lösning eller modell som ersätter den gamla, utan istället kan en mångfald av intäktsströmmar och metoder att finansiera sitt innehåll vara en väg framåt.

20 snabba bokfrågor

Jag tar och hakar på den här 20 snabba-enkäten som florerar bland bokbloggarna just nu.

Snabbläsare eller långsamläsare? I jämförelse med min hustru är jag en extrem långsamläsare, men med normala mått mätt skulle jag klassa mig som just normalsnabb. Dessa dagar då jag lider av lätt kronisk sömnbrist är jag dock långsam så till vida att jag somnar redan efter några sidor av normalsnabbt läsande.

Tegelstenar eller tunnisar? I teorin gillar jag tegelstenar, men i praktiken får jag ont i magen av dem dessa dagar eftersom … ja, omständigheterna jag beskriver ovan gör att tegelstenar tar oändlig tid att läsa färdiga just nu.

Bibliotek eller bokhandel? Eftersom jag börjat läsa en hel del e-böcker har mitt bibliotekslånande fått ett uppsving, finns titeln i biblioteksbeståndet så lånar jag den, annars köper jag. Därtill besöker jag Vittangi bibliotek i princip varje tisdag eftermiddag (det är den dagen de har öppet) med Tage och Ejda.

Ljudbok eller e-bok: Missförstå mig inte nu, jag gillar ju e-böcker och läser mestadels i det formatet numera av bekvämlighetsskäl, men jag kan ju lika gärna läsa fysiska böcker också. Ljudböcker skulle jag dock ha svårt att klara mig utan, har oftast någon titel från Storytel igång här hemma om dagarna när jag pysslar runt med Ejda. I detta nu Fredrik T Ohlssons förhandshajpade deckare ”Slutet på kedjan”.

Inbunden eller pocket? Älskar pocketformatet. Lätt, behändigt, tillgängligt.

Vampyrer eller spöken? Jag är i grund och botten en stor älskare av övernaturligheter. Har i vuxen ålder varit rätt dålig på att låta det blomma ut i litteraturen dock, men jobbar på att bättra mig.

En i taget eller slalomläsning? Jag är en man av ordning, och tar så långt det är möjligt en sak i taget.

Nytt eller gammalt? Skulle nog helst vilja fetmarkera båda alternativen, men måste jag välja en så tar jag gammalt.

Bokmärke eller hundöra? Skulle aldrig komma på tanken att vika ett hörn i en bok.

Snacks eller godis? Jag föredrar popcorn före godis alla dagar i veckan.

Biografier eller memoarer? Är dock överlag rätt dålig på att ta mig an något bortom traditionell skönlitteratur.

Skräck eller chicklit? Jag jobbar som sagt på att bli bättre på övernaturligheter och allmänna hemskheter.

Soffan eller sängen? Sänggåendet är dessa dagar den enda tidpunkt jag har för nöjesläsning. Och som sagt, den blir ack så kort varje kväll.

Inne eller ute? När det kommer till läsning är jag en innekatt.

Boken eller filmen? Svårt att säga helt kategoriskt dock, jag är överlag absolut en anhängare av bokfilmatiseringar.

Twitter eller Facebook? Mitt Twitterflöde var det första jag mer eller mindre gav upp när tiden började tryta på allvar efter att Ejda fötts.

Goodreads eller Boktipset? Använder ingen av dem aktivt, men Goodreads har jag knappt varit inne på. Erkänner att jag med några månaders mellanrum brukar gå in på Boktipset för att kolla om det inkommit några nya betyg på mina böcker. Det sker dock allt mer sällan nu, vet inte om det ska tolkas som att mina böcker sakteliga faller i glömska eller om sajten gör det.

Kokbok eller bakbok? Här får jag erkänna att det är extremt låg användning av båda arterna. Jag tycker verkligen att jag och Johanna på många sätt har ett jämställt förhållande, men i köket har vi en väldigt traditionell uppdelning – hon lagar och bakar, jag diskar och sanerar.

Te eller kaffe? Inleder dagen med en stor kopp te, men därefter är det kaffe som gäller hela dagen.

Nobelpriset eller Augustpriset? Augustvinnaren brukar jag se till att läsa varje år, Nobelpristagaren brukar jag dock slarva en del med mellan varven.

Nej, Amazon betyder inte döden för svensk bokmarknad

Jag skulle vilja skriva något riktigt mastigt om det här med att Amazon nu fått ordning på sina papper och kan starta upp svensk verksamhet på allvar om de vill – för det är ju egentligen ”bara” det som har hänt, de har avtalen klara, de juridiska bitarna är på plats. Men när de drar igång – eller ens om de gör det – vet de blott själva ännu.

Men tiden för mastigheter finns inte just nu, så jag nöjer mig med det här:

Jag tillhör inte den grupp jag sett i vissa nätkretsar som nu hånskrattar åt blåögda svenska bokförlag och näthandlare som i medier uttryckt förhoppning om att det här inte ska innebära så mycket för deras situation. Visst kommer Amazon att göra avtryck, men jag tror inte att deras framtida position i Sverige ska överskattas. Sverige är kanske inte unikt som bokland, men förutsättningarna är ändå rätt annorlunda jämfört med de större marknader Amazon tidigare gått in på.

Tre orsaker jag tror talar till Amazons nackdel:

• Sverige har extremt pressade bokpriser internationellt sett, att köpa böcker här är redan mycket billigt tack vare de fria bokpriserna, väletablerade näthandelsaktörer likt Adlibris som ställer hårda krav på rabatter på förlagen samt dagligvaruhandelns starka position när det kommer till pallförsäljning av storsäljare. Frågan är om ens Amazon, som gjort sig kända för att vara prispressare av rang, kan få till ännu lägre priser. På e-boksområdet finns det visserligen god mån för prispress om de är villiga att sälja med förlust (vilket de gjort sig kända för gällande e-böcker i främst USA), men svenskarna har hittills visat sig vara rätt ointresserade av e-böcker. Visserligen beror det säkert till viss del på att toklätta, sömlösa e-bokstjänster saknats, men en än viktigare faktor tror jag är vår i internationell jämförelse mycket stora marknad för billiga pocketböcker – så länge vi ser ett mervärde i en fysisk produkt kommer pocketboken att vinna över e-boken eftersom den finns att köpa i princip överallt och dessutom till ett lägre pris än e-böcker. Så var inte fallet i de anglosaxiska länderna, där det svenska systemet med relativt snabbt utgivna och framförallt mycket lågt prissatta pocketböcker inte finns i samma utsträckning. Jag har skrivit om skillnaderna mellan svensk och amerikansk pocketmarknad tidigare, bland annat här.

• Svenskarna har redan köpt böcker på nätet i 15 år från Adlibris och Bokus. En viktig orsak till Amazons framgång i USA var att de var tidigt ute, nätbokhandeln Amazon drog igång redan 1995 i Seattle. Det betyder så klart inte att marknadsledande Adlibris position på den svenska marknaden är huggen i sten, men jag tror ändå att det har betydelse.

• På e-boksområdet fick Amazon snurr på affären genom att marknadsföra den första vettiga läsplattan i form av Kindle extremt hårt under flera års tid. I Sverige har i dag miljoner svenskar redan surfplattor, och på dessa plattor är Amazons nätbutik bara en i raden. Visst kommer fler svenskar att köpa Kindles när Amazon drar igång svensk verksamhet, men jag tror ändå att det är relativt få som ser poängen med att köpa ännu en platta till hushållet.

Med detta sagt – det ska bli väldigt spännande att se vad som händer när de väl drar igång. Men omedelbar domedag för tingens ordning av i dag – nja.

Readly satsar på e-böcker, men vart tog Bonniers vägen?

Jag är en varm anhängare av Readly och deras tidskriftstjänst, Spotify för tidskrifter, som man väl enklast om än rejält haltande har kunnat kalla det. Först hade de svenska tidningar i utbudet, för en månad sedan tillkom ett gäng amerikanska och för någon dag sedan brittiska. Allt för 99 kronor i månaden. Fint!

I dag kom så beskedet att de även startar en liknande tjänst för e-böcker, ett Spotify för e-böcker, det vill säga för 99 kronor i månaden får man tillgång till svenskspråkiga e-böcker via appen. Liknelsen vid Spotify haltar även här kraftigt, för precis som i tidskriftsfallet så är det endast en mindre del av utbudet som de 99 månatliga kronorna ger. Nu har visserligen Spotify så klart inte heller ”all” musik, men de har i alla fall en betydande majoritet av den breda populärkulturella utgivningen plus en rejäl äldre katalog att backa upp ”allt” med. Till de nivåerna har Readly mycket långt kvar, även om deras databas kontinuerligt har fyllts på med nya tidskriftstitlar.

När det gäller e-böckerna rör det sig vid starten om totalt ett tusental titlar (uppgift från TKJ.se, siffran finns inte med i pressmeddelandet) från ett 20-tal svenska förlag. Det verkar röra sig om ett urval av de medverkande förlagens utgivning – exempelvis finns inte min och Johannas ”När 2 blev 3” med bland titlarna som Natur & Kultur lagt in – och elefanten i rummet är att Bonnierförlagen än så länge inte är med, åtminstone inte koncernens skönlitterära vuxenutgivning. Pressmeddelandet är faktiskt lite försåtligt, det står däri att bland annat Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur är med, men tittar man i förlagslistan så är det enda Bonnierförlaget barn- och ungdomsförlaget Bonnier Carlsen. Inget ont i det – barn- och ungdomsböcker är superviktiga utgivningar! – men att tre så tongivande förlag som Albert Bonniers, Wahlström & Widstrand och Forum inte medfinns på listan gör Readlys erbjudande rätt så skadeskjutet. Förhoppningsvis dröjer det inte så lång tid innan det åtgärdas, men att det skruvas på egna lösningar inom Bonnierkoncernen är väl ingen vild gissning med tanke på att det vad jag kan se även gapar tomt när det gäller tidningar från Bonnier Tidskrifter i den delen av Readlyappen.

Hur som helst, det ska bli spännande att se hur det här utvecklas, Storytel är ju dessutom på väg ut med något liknande senare i vår som ett komplement till sin ljudbokstjänst. Personligen är jag lite skeptisk till hur många som kan tänkas vara intresserade, erbjudandet förtas en del av att majoriteten av den bokläsande publiken kanske inte läser mer än en-två böcker i månaden och då blir inte tjänsten särskilt prisvärd jämfört med att köpa pocketböcker – plus att de flesta av titlarna som tjänsten erbjuder går att låna gratis som e-böcker via biblioteket.

Men en intressant utveckling är det tveklöst. Jag lovar att återkomma med en liten rapport när jag hunnit testa tjänsten i praktiken också.

Bättre kan (och måste) ni, Elgiganten

För tre veckor sedan skrev Svensk Bokhandel om att Elgiganten börjar satsa på e-böcker. Lars Rambe, en av ägarna till HOI Förlag och själv författare, var entusiastisk i sin bokbranschblogg Building Blocks by Rambe. Det här har vi väntat på kan jag säga, skrev han, och utvecklade att det känns fräscht att en annan spelare kommer in på banan med helt annan affärslogik och kanaler som är väl anpassade för digitala produkter. Och det är jag den förste att skriva under på, i dag har samtliga etablerade aktörer på den svenska e-boksmarknaden (och dit räknar jag Adlibris/Mondo, Bokus/Dito och Bokon) ägare som också äger bokförlag, vilket inte är helt okomplicerat, något jag varit inne på oräkneliga gånger tidigare här i spalterna.

Men.

Än så länge har Elgiganten verkligen inte bevisat något med sin satsning. Nu säger de visserligen i intervjun med Svensk Bokhandel att de ska börja lansera större med kampanjer framåt mars, april eller sommaren, men det ändrar inte det faktum att jag endera är både blind och korkad, eller så går det överhuvudtaget inte att nå Elgigantens e-boksbutik från butikskedjans startsida elgiganten.se, bortsett från om man klickar på annons nummer fyra i reklamsnurran på förstasidan, där det puffas för Bokrea. Ingenstans indikeras dock att rean handlar om e-böcker, utan tvärtom går tanken instinktivt till fysiska böcker eftersom bilderna i annonsen visar inbundna omslag. Vid klick landar man hur som helst på adressen ebooks.elgiganten.se, en i ärlighetens namn mycket trist e-bokssajt utan personlighet där det inte puffas för något utom det extremt förväntade à la Fredrik Backman och Jonas Jonasson.

De har också tagit fram en e-boksläsarapp för iPhone/iPad och Android, anonymt döpt till eböcker och inget mer, som de skriver om i en tillhörande, mycket spartansk blogg som man kommer till om man scrollar längst ner på e-bokssajten och klickar på puffen Nyheter om eböcker.

Jag återkommer gärna till Elgigantens sajt och ger dem en andra chans när de genomfört den utlovade kampanjen, men ska de ha någon som helst chans att slå in en kil på marknaden måste de då erbjuda något betydligt piggare än det de hittills lagt upp.