Framträdandet i Kiruna och resa söderut

Det var roligt i går! Jag räknade till 30 personer som kom och lyssnade på oss, vilket jag tycker får räknas som en bra siffra – vår bok som ju i mångt och mycket handlar om ett försök till jämställt föräldraskap och vad det för med sig är väl kanske inte det som folk går man ur huse för att köpa i Kiruna, om jag tillåts vara lite generaliserande. Särskilt många småbarnsföräldrar såg vi heller inte till, publiken bestod till större delen av the usual kultur-suspects. Men publiken verkade tycka att det vi sa var intressant och roligt, och vi sålde runt femton böcker efteråt av olika sort.

I samma stund som vi klev ut från Folkets Hus ringde Tage och snyftade Jag vill åka hem i mitt öra vilket fick mitt hjärta att brista en smula. Men när vi femtio minuter senare rullade in på Johannas föräldrars gårdsplan för att hämta våra telningar, hade han hunnit somna i sin mommos säng och vi lät honom sova kvar och tog bara med Ejda hem. Nu på morgonen hade han meddelat sin mommo att han inte är så förtjust i mig, pappa bara bråkar med mig och säger att jag inte får göra saker, och det minskade ju inte direkt hjärtvärken. Mental note: Hädanefter låta dem bli naturbarn utan regler.

I eftermiddag tar vi tåget mot Stockholm! Både jag och Johanna har ju varit ner tidigare sedan flytten, men nu åker hela familjen och vi stannar en vecka. Vi är alla väldigt peppade på en smula söderliv, Tage har beordrat picknickfrukost i trädgården på baksidan och ska köra mycket sparkcykel, har han meddelat. Dessutom kommer hans farmor och hälsar på ett par dagar, vilket han ser mycket fram emot. 06.30 i morgon bitti anländer vi.

Stockholm beware.

Boka in 22 april i kalendern!

Hör ni!

På kvällen den 22 april, klockan 19 närmare bestämt, vad gör ni då? Inget inbokat? Ja men ta och pallra er till Lars Janson-salen på Folkets Hus i Kiruna då, där jag och Johanna ska prata om “När två blev tre” i synnerhet och våra respektive skrivanden i allmänhet. Arrangemanget är en del av Kiruna Bokfestival, som Kiruna Bokhandel samt Stadsbiblioteket står bakom. Övriga deltagare är Björn Ranelid, Marianne Cedervall och Tomas Bresky.

Kul vad? Det tycker vi också. Det enda som oroar en smula är att bokfestivalen är utspridd över fyra dagar, vi kan alltså inte räkna med draghjälp från Ranelid & Co, utan förväntas dra dit publik av vår egen lyskraft. Och säga vad man vill om mig och Johanna, någon Björn Ranelid är ju ingen av oss.

Men roligt ska det bli. Kom!

Om ni nu råkar befinna er i landets allra nordligaste stad med omnejd, alltså.

Fotnot: Här uppe räknas en radie på 20 mil som “omnejd”.

Årets julklapp 2012

Alla som är småbarnsföräldrar, någon gång tänker bli det eller bara är allmänt intresserade av relationsliv år 2012 bör faktiskt köpa “När två blev tre” i julklapp åt sig själv eller någon annan som förtjänar ett hårt paket under julgranen. Har du inte tid eller möjlighet att bege dig till bokhandeln själv är det fortfarande möjligt att beställa den hos Bokus och få den levererad före jul. Hos Adlibris har dock tåget tyvärr redan avgått, av någon för mig okänd dum anledning (de har andra böcker som fortfarande går att julbeställa, däribland mina båda romaner).

Men men, just bokus it!

Lite om Novellix, jOBS och Richard Herold

Coola novellförlaget Novellix ger sig ut på Spotify. Fyra av deras noveller går nu att hitta där, skrivan av Jonas Karlsson, Jens Lapidus, Wille Crafoord och Karin Ström. En intressant detalj tycker jag är att de två sistnämnda redan återfanns i Spotifys katalog i sina roller som musiker (själv har jag genom åren lyssnat mycket på Karin Ströms fina och ofta bitterljuva elektropop). Även de övriga två har ju i sanning framgångsrika alternativa karriärer – Jonas Karlsson är en av landets mest aktade skådisar och Jens Lapidus heltidsadvokat. Ska bli spännande att se om det här innebär en breddning av Spotifys katalog överlag, ljudböcker av romanlängd är kanske inte helt optimala – novellixerna ligger ju på knappa timmen vilket är ungefär som ett musikalbum, men det finns ju andra noveller där ute också, och kanske kan podcaster vara ett alternativ också? Vi har nog hur som helst inte sett slutet på den här utvecklingen.

Den första av de två Steve Jobs-filmerna närmar sig premiär. jOBS med Ashton Kutcher i huvudrollen får premiär på Sundancefestivalen. Den har ju bespottats en aning i förväg, dels har valet av Kutcher i huvudrollen betraktats som löjeväckande trots att de är väldigt lika utseendemässigt, och dels är ju jOBS inte den riktiga filmen, alltså den som Aaron Sorkin ska skriva. Jag tycker dock att den verkar intressant, och håller tummarna.

Richard Herold blir förlagschef på Natur & Kultur, efter att tidigare ha basat enbart för förlagets utgivning av skönlitteratur och sakprosa. Jag tror det kan bli spännande, Richard är en stigande kraft i Förlagssverige och det ska bli intressant att se hur han kan utveckla NoK i rollen som “det lilla storförlaget” i relation till jättarna Bonniers och Norstedts. Synd att han inte verkar ha lika mycket tid eller möjlighet att debattera/sticka ut hakan offentligt som han gjorde under tiden på Atlas bara. Att vår föräldrabok kom ut just på Natur & Kultur är för övrigt helt och hållet Richards “fel”, vi tog kontakt med honom medan han fortfarande var förlagschef på Atlas och hade lite inledande samtal, och när han gick över till Natur & Kultur följde vi med.

Ryggen utåt

Fördriver några minuter på stan före ett möte. Kliver upp på relativt nya Akademibokhandeln på Kungsgatan för första gången. Kollar om de har min pocket – check, kollar om de har vår föräldrabok – check. Fast samtliga exemplar med ryggarna utåt – bu. Åtgärdar pocketen, den står i ett undanskymt hörn, kan behöva lite extra hjälp, anarki i det lilla. Gillar verkligen att fiket de har i samarbete med Wayne’s Coffee tillåts sippra ut i lokalen, folk sitter och fikar vid bord lite här och där, gör att butiken känns mer levande, en mötesplats, inte bara ett boktempel.

Nu vidare till mötet. Ångrar att jag inte frontade föräldraboken också. Nästa gång.

Hålla radiolåda

Det var fantastiskt roligt att vara med i radion i morse! Här kan man lyssna i efterhand. Det blev som man kunde ana en smula ofokuserat – Tage ville dels rita på allt han kom åt och dels gång på gång promenera ut ur studion och undersöka P4 Upplands redaktion i stället – men på det stora hela tyckte jag att det blev bra.

Så alla andra radiokanaler och program där ute – var nu inte blyga, låt oss komma och prata om den vingliga och omtumlande starten på föräldraskapet hos er också. Se det inte som en order, men som en sträng uppmaning.

P4 Uppland i morgon

Just ja! Tidigt i morgon bitti tar vi tåget norrut för att mellan klockan åtta och nio vara med i P4 Upplands morgonprogram och prata om vår bok. Det blir spännande, inte minst för att Tage ska vara med i studion hela tiden. Vi får väl se hur det går, han har ju en egen vilja nu för tiden, kan man ju kanske uttrycka det.

Lyssna live om ni är i krokarna, eller via deras sajt!

Ett minfält för halva befolkningen

Vår föräldrabok skapar små svallvågor i det svenskspråkiga Finland. Efter att en enligt mitt tycke fin intervju med oss publicerats i Hufvudstadsbladet blev en kvinna så arg att hon satte sig ner och skrev en upprörd insändare eftersom Johanna i intervjun har mage att påstå att det inte finns ett explicit unikt band mellan mamman och barnet under den första tiden i livet, utan att det här bandet lika gärna kan formas mellan pappan och barnet, eller för den delen någon annan vuxen som råkar vara barnets närmaste vårdgivare. Insändaren, där Johannas uttalande liknas vid fanatism, finns inte publicerad på nätet, men däremot har flera blogginlägg publicerats där den arga insändarskribenten får sina fiskar varma. Det längsta inlägget, skrivet av en doktorand i historia som till skillnad från insändarskribenten faktiskt kan backa upp sina påståenden med vetenskaplig forskning, är riktigt intressant läsning.

Sedan har några upprörts av Johannas uttalanden om amning också, vilket renderat flera andra arga blogginlägg.

Kan ett mönster synas? Ja, det är precis som vanligt när det gäller föräldraskap – mamman synas under lupp och (för)döms, ingen bryr sig om vad pappan har att säga. Och i de fall där det till och med egentligen handlar om pappan, är det ändå mamman som får ta smällarna.

Föräldraskap. Inte direkt jämlikt vad?

Kalaset

Releasefesten som förlaget ordnat för vår bok blev jättetrevlig! Vi fick blommor, en mycket finurlig bokhylla, champagne, vin och … hm, det var något mer, men jag kan inte minnas vad just nu. Det var ett rätt tidigt och därtill barnfyllt kalas, tveklöst har det hänt något med bekantskapskretsens sammansättning de senaste tre-fyra åren.

Idiotiskt nog så misslyckades vi totalt med att plåta några bilder från kalaset, jag kom på det först när vi åkte tunnelbana hemåt, och tog det här fotot på Johanna och Tage.

Turligt nog hade min fina gamla jobbkollega Marko sinnesnärvaro nog att bambusra vårt framträdande i alla fall. Tack för det Marko!

Tage festade så hårt att han i dag har feber, han meddelade själv före frukosten med stor teatralitet att han inte bara var kall och trött (det säger han att han är i tid och otid när han vill att man ska tycka lite synd om honom), utan därtill sjuuuk. Därmed genomför vi i dag hans livs andra vab-dag med Muminmaraton i vardagsrummet.