Jobb och sånt-arkiv - Sida 5 av 33

18. Ibland retar jag mig på att …

… jag är en förhållandevis långsam skribent, åtminstone jämfört med Johanna, som vid behov kan spotta ur sig texter om vitt skilda ämnen med häpnadsväckande hastighet. Hon är som en maskin när hon drar igång, fascinerande att se.

Vissa typer av texter kan jag visserligen skriva på det sättet också, som under åren på TT Spektra, när jag bevakade livehändelser som Melodifestivalen och en första version av artikeln skulle ligga publicerad på kundwebben inom loppet av minuter efter avslutad tv-sändning och en uppdaterad version med pratminus från vinnare och förlorare en halvtimme senare – sådana artiklar kunde jag efter en tid skriva extremt snabbt med korrekt koppling till bilder och bildtexter och webbversioner och puffar för kundwebb och allt vad det var. Men så var det också en typ av texter som till stora delar är instrumentala, snarlikt uppbyggda varje gång, om än med nytt innehåll som hälls ner i mallen.

Men andra typer av texter, sådana som är individuella till sin takt och form. Åh vad jag är långsam ibland.

Och ja, I’m looking at you, romanen.

——

Det här är del 18/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

17. Kvällens tv-tips

Likt varje vecka så har jag och några TVdags-kollegor även till denna onsdag chattat kring senaste avsnittet av The Walking Dead, som nu inne på sin femte säsong får sägas ha nått hittills oanade höjder när det kommer till spänning och inte minst självförtroende – en effekt av att serien nu är USA:s största scriptade, vilket inte minst är imponerande med tanke på att AMC är en kabelkanal och alltså inte nås av alla hushåll.

Tonen i våra chattar blir ibland kanske lite barnslig, men det sägs en hel del vettigt om avsnitten också. Veckans gick för övrigt mer i moll än vanligt.

Nog om detta. Nu ska jag äntligen kolla in veckans Homeland.

——

Det här är del 17/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

15. Fem saker jag blir glad av i vardagen

1. När Tage och Ejda är på gott humör. De är väldigt olika, våra barn, men en sak de har gemensamt är att de båda är väldigt emotionella. Det yttrar sig på lite olika sätt – Tage är oftast väldigt glad men kan också vara bekymrad och ledsen, medan Ejda är endera en solstråle eller arg som få. Som tur är visar hon den här ilskan främst här hemma, på dagis ryktas det att hon i princip alltid är glad, men något säger mig att hon kommer att börja visa sina andra sidor i takt med att hon blir mer familjär och trygg även i den miljön.

2. När Tage och Ejda är fina mot varandra. Det är de nästan alltid, Ejda avgudar sin storebror och Tage är väldigt förtjust i sin lillasyster också, så de kramas rätt mycket. Jag vet inte hur ovanligt eller vanligt det är, men Tage har hittills aldrig slagit Ejda (vad vi har sett), trots att vi nog inte skulle ha kunnat klandra honom särskilt högljutt om han gjort det – för det finns en grej hon inte är snäll gällande när det kommer till Tage – hans hår, som hon bokstavligt talat ofta hänger i bara för att retas med honom (hon är fullt medveten om hur håröm han är).

3. Att jag i går genomförde min första träning sedan New York Marathon, jag har varit rätt förkyld ändå från att träningsvärken släppte fram till nu. Jag simmade i drygt en halvtimme på badhuset inne i Kiruna. Jag har ärende in till stan även senare i veckan, så förhoppningsvis blir det en runda till då.

4. Att jag äntligen har fått rumpan ur och börjat ta mig an lite svenskt tv-material på TVdags också. Jag har amerikanskt drama och någon sorts utveckling inom teknikområdet och streamingmarknaden som mina primära bevakningsområden där, men till i går recenserade jag säsongspremiären av Historieätarna, som jag i stort gillade även om jag hade vissa dubier gällande spritintaget. Jag ska försöka skriva mer svenskt framöver.

5. Att jag i går fick två lokala förfrågningar om jag fanns tillgänglig för jobb här uppe i Norrbotten. Hittills har det varit mycket så att redaktörer jag känner i Stockholm hör av sig när de behöver lägga ut ett jobb som ska göras i norr och det är så klart finemang det också, men det finns ju även lokala aktörer här uppe som är i behov av kompetenta frilansjournalister. Och det är dem jag vill göra min existens känd för i större utsträckning. Och det har som sagt börjat lossna. Fint!

——

Det här är del 15/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

12. Kvällens filmtips

Jag längtar ju ständigt tillbaka till Berlin, staden som jag bisarrt nog inte besökt en endaste gång sedan vi flyttade hem i augusti 2011.

Första gången jag och Johanna åkte dit tillsammans var precis i samband med 20-årsjubileet av murens fall. Nu har precis 25-årsjubileet gått av stapeln, och i samband med det har SVT visat den tvådelade filmdokumentären Berlinmurens fall (Busting the Berlin Wall), som ännu går att se på SVT Play. Om denna, samt den svenska vänsterns komplicerade förhållande till kommunismen, har Hynek Pallas skrivit en väldigt bra text i dag på TVdags.

På tal om TVdags så skrev jag en kommen en tredjedel in i säsongen-text om Gotham där för några dagar sedan.

Men orkar du bara läsa en text till i dag, välj då Hyneks.

——

Det här är del 12/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

6. Månadens djur är … månne arbetsmyran?

Jag skrev i ett tidigare inlägg till den här listan att jag bör bli bättre disciplinerad i mitt arbetsliv. Och nu ska man väl inte dra för stora växlar på den förändring som skett sedan jag skrev det där (det var trots allt blott fem dagar sedan varav två bestått av helg), men jag tycker ändå att gårdagen samt den halva arbetsdag som hunnit förflyta i dag tyder på att det finns hopp om (arbets)livet.

Nyckeln till framgång är ju egentligen inte mer komplicerad än: Friska barn som med glada miner ~~går~~ åker pulka till dagis.

Det behövs så lite för att få livet att åtminstone hjälpligt fungera.

——

Det här är del 6/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

5. Dagens boktips (eller kanske främst diskussion om Audible)

Jag har börjat med Audible igen.

Jag skrev ju ett hej då-inlägg till dem för några år sedan, som fortfarande får rätt så mycket träffar i takt med att allt fler svenskar börjat lyssna på ljudböcker och vill googla sig till engelskspråkiga alternativ, men så drabbades jag av ett Stephen King-sug tidigare höstas, och eftersom hans tegelstenar är hopplösa att få in i min lästillvaro just nu, tänkte jag att jag skulle lyssna mig igenom de senaste titlarna. Håller som bäst på med 11/22/63 nu, har klarat av tjugotre timmar, bara sju kvar.

Under åren som passerat har Audible tveklöst blivit bättre rent tekniskt, deras lyssningsapp fungerar väldigt bra, vad jag minns hade de inte ens någon sådan 2011 när jag vinkade adjö förra gången. En irriterande brist är dock att det inte går att välja böcker i appen om man är iPhoneanvändare, du måste göra valen på webben och kan sedan ladda ner böckerna direkt i iPhoneappen. Anledningen är att Audible till skillnad från exempelvis svenska Storytel inte är en ren prenumerationstjänst av ät allt du orkar-modell, utan abonnemanget ger dig fortlöpande en ny credit varje månad som du växlar in mot en ljudbok (credits man inte använder sparas och kan användas senare). Det här räknas rent tekniskt som köp av Apple, och alla köp som görs inuti en app ska de ju ha 30 procent av kakan på, vilket inte Amazonägda Audible är så sugna på, därav krångligheten.

Nåväl, med tanke på hur långa de titlar jag hittills lyssnat på har varit så kan jag leva med det här böket, det är inte som att jag hinner lyssna ut 30-timmarseposen varannan dag.

Frågan är dock – är det lönt att både ha Audible och Storytel? Nja, det vete fasiken egentligen. Så jag får väl se långlivat mitt Audiblekonto blir när jag väl har betat av de Kingtitlar jag har tänkt ta mig an – och kan ta mig an. För samma sak som 2011 gäller tyvärr fortfarande, due to publishing rights restrictions kan jag fortfarande inte lyssna exempelvis på 34-timmarstegelstenen Under the Dome. För att få full nytta av Audible behöver jag alltså registrera ett nytt Amazonkonto med amerikansk adress. Orka.

Höstens Kingfäbless kom för övrigt lämpligt, jag har fått i uppdrag att recensera hans purfärska Väckelse till UNT till nästa vecka. Länk till den kommer när den väl är publicerad.

——

Det här är del 5/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

3. Ibland tänker jag att jag borde…

Hm, det här gick ju inte så bra. Redan fyra dagar efter med utmaningen, och det bara sju dagar in. Att komma hem till vardagen efter New York-äventyren och hälsas välkommen av en rejäl förkylning i går morse och därefter vab med ögoninflammerade Ejda var väl inte direkt vad min bloggdisciplin behövde.

Nåväl, det är väl bara att sluta gnälla och jobba i kapp. Här kommer trean:

3. Ibland tänker jag att jag borde…

…bli mer disciplinerad i mitt professionella liv. När jag bara hade mig själv att oroa mig för och ta hand om så fungerade det bra att leva rätt så mycket för stunden, jag hann utan problem med mina åtaganden ändå, det fanns eoner av fritid att plocka av. Nu gör det inte det längre. Och det här har jag så klart vetat hela tiden egentligen, men det är skillnad på att vara medveten om ett problem och att ta tag i ett problem. Och grejen är den att om jag verkligen var disciplinerad under mina arbetsdagar, använde dem åtminstone till 85 procent åt att jobba och skriva, så skulle det mesta gå som en dans tror jag. Men nu gör jag inte det. Jag tror också att det här med att äga ett hus ställer till det, jag lägger rätt mycket tid åt hushållssysslor om dagarna när jag är hemma själv, eftersom det är mycket enklare att få det gjort då, i stället för att börja traggla med tvätt och andra hushållsgöromål klockan nio på kvällen när Ejda äntligen somnat (Tage skulle utan att knota gå och lägga sig halv sju och sova två sekunder senare om vi tillät honom, men då skulle han också börja kliva upp halv fem om morgnarna igen).

Men de där sysslorna äter ju onekligen tid, tid som kanske skulle finnas om alla vardagar var normala med barnen på förskolan mellan halv nio och fyra och jag faktiskt hade hela dagen för mig själv. Men av någon anledning infinner sig de där normala dagarna rätt sällan.

Så: Disciplin. Från och med nästa vab-fria dag lovar jag att det ska bli verklighet.

Och då kanske jag på köpet kan börja få ut de här inläggen i tid också.

——

Det här är del 3/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.

Lästips, 24, badliv och bröllop

Vad jag har gjort de senaste dagarna?

Kommit med lästips för sommaren på relanserade Popmani (jag skriver bland annat om Shirley Jacksons Liv bland vildarna och dess betydelse för att mina barn finns), jag har precis publicerat en rejäl drapa om säsongsfinalen (seriefinalen?) av 24 på TVdags, har levt något sorts hemmasemesterliv samt besökt Vittangi Älgpark för att gå på bröllopsfest i sommarnatten.

Rapport från vardagen

Mitt sporadiska bloggande fortsätter. Jag skyller på byggande av lekstuga, omhändertagande av barn, gräsklippning och allehanda jobbfix.

Jag har recenserat ett par filmer för UNT – skräckisen Oculus (3 kajor) samt det fina walkaboutdramat Tracks (4 kajor). Jag har också recenserat Annika Lantz debutroman Det elfte budet, som om de delat ut bokbetyg skulle ha fått (2 kajor).

På TVdags skrev jag i går om veckans avsnitt av 24, och förra veckan skrev jag om en förändring av streamingtjänsten Magine som gör den lite bättre för SVT-tittande.

I detta nu har jag dock inte ett enda inbokat jobb. Det borde väl oroa mig men jag känner mig mest fri, det brukar ordna sig på arbetsfronten. Och jag skulle ju kunna lägga lite välbehövlig tid på romanen i stället.

Jaha. Där vaknade Ejda från sin slummer. Slut på lediga tiden.

Bloggtiden, jobbtiden och familjetiden

Det här att det har kommit att bli så att jag i regel bloggar efter klockan 23 varje kväll, ofta från telefonen efter att jag har gått och lagt mig.

Inte den bästa strategin för att få fram de kreativa inläggen.

Men det här är verkligen min allra sämsta bloggperiod någonsin, sett till tid. Den lilla tid som barnen inte tar, och de små liven tar verkligen mycket tid just nu, försöker jag klämma in arbete så gott det går.

I dag har det inneburit jobb klockan 07.30-08.20 (glipan mellan frukost och att Johanna går till jobbet), 10-11.15 (då Ejda sov ute på gården i vagnen), 17.50-18.05 (då jag snodde åt mig en kvart efter middagen för att få iväg några jobbmejl innan köket råkade ut för en incident och jag tvingades avbryta) och 21-22.30 (då barnen slutligen trynat in för dagen). Det ska väl erkännas att jag inte var så där jätteproduktiv under det avslutande kvällspasset heller.

Incidenten bestod av följande (saxat från Johannas Facebookstatus): När jag kryper omkring under bordet och sanerar golvet efter en så kallad ”lugn och stillsam familjemiddag” passar Ejda på att klättra upp i kökssoffan och kasta ut Tages orörda portion spaghetti och tonfisksås över soffa, väggar och köksbord. När vi äntligen fått bort all mat hivar hon iväg en halvliter vatten över datorer, ipads och köksgolv, biter sin bror i ryggen och kröner det med en ömsint ettåringspuss på min kind. Ändå svårt att vara arg på ett sånt magnifikt avslut.

I ärlighetens namn bör dock vattendelen inte helt belasta Ejdas konto. Tage hade dragit igång ett av sina berömda ”vattenexperiment”, och när han abrupt lämnade detta vind för våg såg så klart hans syster, som avgudar sin storebror och alltid gör exakt som han gör, sin chans att upprepa vad det nu var han hade planerat.

Om SVT:s chocksiffror och Apples köp av Beats

Två (nästan) helt olika saker:

I går skrev jag en sorts analys på TVdags om SVT Plays sjunkande startsiffror (streamingspråk för antal tittare, eller rättare sagt antal startade streamningar i tjänsten). Kontentan: Absolut är det så att SVT möter allt tuffare konkurrens på det här området och säkert lider av det – och lär få fortsätta lida av det – men verkligheten verkar vara mer komplex än ursprungsartikeln hos Göteborgs-Posten gav sken av.

MG Siegler skriver bra om Apples länge ryktade och nu bekräftade köp av Dr Dres hörlurs- och musikstreamingtjänst Beats. Ska bli intressant att se om det här på sikt innebär att Spotify får rejäl konkurrens. Och om Beats Music tar steget över Atlanten för den delen.

Stressigt

Jag har alldeles för mycket att göra den här veckan. Mitt arbetande har blivit helt skevt under våren, långa perioder har jag inte haft något alls att göra (vilket varit välbehövligt då Ejda är … ja, låt oss bara diplomatiskt säga en aning mer krävande än hennes storebror var vid samma ålder) och så pang slår det till under några veckor här och där då sjuttiotolv artiklar ska färdigställas. Eller åtminstone sju. Att dagis därtill är stängt två dagar den här veckan utöver att Tage inte går där på fredagar så länge Ejda är hemma gör att allt blir en smula stressigt, milt uttryckt.

Men nåväl. Än så länge håller min hjälpligt hopsnickrade tidsplanering i alla fall. Bara att hålla tummarna att det fortsätter så.