Författare och skribent
I dag får det bli lite TVdags-länkar. Jag har i samarbete med Linus Fremin skrivit om säsongsavslutningen på fenomenala The Good Wife, och jag har passade när jag var nere i Stockholm i helgen på att delta i senaste avsnittet av TVdagspodden tillsammans med Julia Skott och Göran Danasten.
God läsning och lyssning!
Jag har fått en mycket fin hylla till arbetsrummet! När jag återkom från huvudstaden visade det sig att Johanna, hennes mamma samt barnen varit på loppis i Lainio i helgen, och där införskaffat nedanstående pjäs för 170 kronor. Mycket fint, samt dessutom mycket bra i par med det skrivbord som finns i rummet.
De hade plockat ut den gamla, mörkare och mer rudimentära hyllan, och placerat in samt fyllt den nya. Flott värre.
I ärlighetens namn ska väl erkännas att de gånger jag använder referensbiblioteket (som hyllan tjänstgör som) i stället för att googla är i princip noll, men det skänker ju tveklöst rummet karaktär.
I dag har jag på TVdags skrivit en smula skeptiskt om den kommande ”on demand möter tablå-tv”-satsningen SVT Flow. Detta föranledde att P3 Nyheter ringde upp och intervjuade mig till ett inslag om den nya plattformen. Av det knappt tio minuter långa samtalet blev det två meningar från mig i 17-sändningens slutskede, och en i 18-sändningen, vilket nog får räknas som mitt livs kortaste medieframträdande.
Gällande SVT:s satsning så lyfter jag gärna upp det svar jag skrev i kommentarsfältet till mitt inlägg: Det här är ju egentligen mycket teoretiskt. Ingen har sett Flow än, och heller inte de två program de frontar tjänsten med. Det kanske blir hur bra som helst. Men min spontana känsla är ändå att SVT försöker hitta en lösning på något som inte är ett problem.
Jag är ju inte bara föräldraledig utan skriver en del texter när jag hinner. Bortsett från den krönika jag skriver för TT:s featureredaktion varje vecka om nät-/mobil-/app-/teknikvärlden som publiceras lite här och där i landsortspressen runt om i riket – dock ej på webb utan bara på papper av någon anledning – så joxar jag med en del annat också.
Innan vi drog iväg till Florida skrev jag en artikel om Stephen King som gick ut på TT:s kulturlina häromveckan som bland annat Gefle Dagblad publicerade, i tisdags skrev jag om TV4 Plays intåg hos Apples tv-tjänst Apple TV på TVdags (många tv i den satsen) och till i dag har jag recenserat Alexander Paynes nya film ”Nebraska” för UNT.
Jag har tagit mig an att recensera lite tv-piloter från Amazon på TVdags den här veckan. I tisdags skrev jag om Chris ”Arkiv X” Carters nya ”The after”, och i dag har jag en text om den närmast rekordlånga tid det tagit för Michael Connelly att få till stånd en filmatisering baserad på hans Harry Bosch-deckare.
God läsning på er!
Ett par bra saker i dag:
• UNT:s kulturchef Lisa Irenius tilldelades i kväll Stora Journalistpriset i förnyarklassen för greppet att låta publicera recensenters marginalanteckningar under läsningen av recensionsböcker. Jag bloggade om det redan när satsningen drog igång i december i fjol, Therese Eriksson var först ut när hon läste Merethe Lindströms roman “Dagar i tystnadens historia”, och under 2013 har ett antal ytterligare böcker följt. Vi pratade lite löst i våras om att jag skulle ta mig an en deckare och delta, men det rann tyvärr ut i sanden. Det har tyvärr varit lite modus operandi för mig när det gäller litteraturkritik i UNT det senaste året, jag tänker ofta att NU ska jag ta mig i kragen och skicka in en lista på förslag med kommande titlar jag gärna vill läsa och skriva om, men så kommer andra, mer inkomstbringande jobb emellan, och så skjuter jag upp det ännu en tid. För tyvärr är det ju så att litteraturkritik rent generellt betalar rätt … ja, uselt sett till de antal timmar som måste läggas ner på att läsa och utvärdera en bok. Men NU. Nu ska jag banne mig ta mig i kragen och fixa en lista över vårutgivningen.
Men hur som helst – grattis Lisa! Mycket roligt och välförtjänt.
• Dagens mest omtalade text på TVdags blev verkligen inte den jag själv skrev, utan i stället den oerhört vassa och klarsynta text som Ida Kjellin publicerade om det så kallade dockmordet i det senaste avsnittet av Barnkanalens program ”Philofix”, som fått en mobb indignerade/kränkta föräldrar att gå i taket. Ni bör läsa hela Idas text, men jag måste ändå citera slutklämmen: Ett sista råd till er som tror att era barn ska göra en lampa av lillebror: Ring inte SVT. Ring BUP.
Snart 4500 delningar på Facebook. Tveklöst TVdags viktigaste text hittills.
I dag är inte bara dagen då Ejda fyller fem månader och Ejdas (och Tages) mommo fyller år, utan också dagen då Sveriges riksrappare Petter firar 15 år som artist. Det var den 26 augusti 1998 som hans debutalbum ”Mitt sjätte sinne” gavs ut, något han firar i kväll genom att framföra hela debutplattan på Tyrol i Stockholm.
Och faktum är att detta även innebär att jag fyller 15 år som journalist. Jag hade visserligen varit redaktör för Kalmar nations tidning Gyckeln och gjort lite intervjuer för den tidigare, men inför att Petter skulle spela i Uppsala någon vecka efter albumsläppet, ringde jag upp honom och gjorde min allra första ”riktiga” intervju. Enligt datummärkningen av dokumentet skrev jag den korta artikeln, som publicerades i nöjesbilagan UNT fredag, den 16 september 1998. Så okej, det är tre veckor kvar, men ändå, det är roligt att uppmärksamma. Så roligt att jag banne mig publicerar intervjun här nedan.
Du spelade på Kraftverket i Uppsala för ett par veckor sedan. Varför väljer du att komma tillbaka till stan så snart?
– Den här spelningen är mycket en kompisgrej. Jag känner de som ligger bakom Fellini. Kraftverket var ett lyckat gig, men det här är en helt annan grej, med en äldre publik och en lokal som bara rymmer ungefär 200 personer. Jag behöver spela både för unga och äldre, för jag har en så spridd publik.
Du är gammal student i Uppsala. Hur trivdes du i staden?
– Jag läste konstvetenskap i ett och ett halvt år tills musiken tog all min tid. Som studentstad är ju Uppsala oslagbart, studiemiljön är klart bäst i Sverige. Nationerna hängde jag inte så mycket på, jag var på Stockholms en del. De borde ha kört mer hiphop.
Din debutskiva har fått överlag positiv kritik. Hade du förväntat dig det?
– Tycker du det? Jag tycker att jag har fått fett mycket taskig kritik, men det kanske bara är mitt självförtroende som är dåligt. Jag tycker att det är synd att kritikerna fått för sig att jag har något slags Bronxkomplex. Jag skriver om mitt liv. Jag hade en schysst uppväxt. Det finns inget om knark och annan skit i mina texter. Jag fattar inte var de har fått det ifrån.
Hur ser du på din framtid inom hiphopbranschen?
– Jag kommer att mogna till nästa skiva, utvecklas både verbalt och tankemässigt. Jag tycker att jag har börjat få perspektiv till skivbranschen, som är ett enda rävspel. Det börjar kännas lugnare nu, jag är nästan tillfreds! Men innan jag börjar med något nytt ska jag runt hela landet på turné fram till i december.
Grattis allihopa på bemärkelsedagen!
Skrev en kulturartikel tidigare i veckan till TT Spektra om hur svårtillgängliga gamla praktverk nu blir vackra och lättillgängliga e-böcker. Såg i kväll att bland annat Aftonbladet publicerat den.
Parkerade bilen i grannkvarteret klockan 20.10, gick in i huset, låste upp, gick rakt fram till sovrumsgarderoben och tog ut fracken. Hoppade raskt i byxorna – de passade! – och tog sedan av dem igen, har inte burit fracken på nio år så en provning var på sin plats. Letade fram frackskjortan och västen, slängde in dem i tvättmaskinen och drog igång, rotade fram rakapparaten ur väskan, rakade huvudet (orkade inte i Vittangi i går), duschade och drack en folköl. Hoppade i rena kläder, låste lägenhetsdörren och sprang mot Mariatorget där jag hann med ett tåg som om två minuter stannar vid Mälarhöjden klockan 21.03 där en exkollega till mig har fest och där jag hoppas få träffa stora delar av min forna redaktion.
Rätt nöjd med min insats.
Jag är ju en rätt inbiten trekkie, så jag får erkänna att jag ser fram emot den stundande premiären av ”Star trek into darkness” närmast barnsligt mycket. Därför tycker jag också att den här reklamfilmen för Audi, där Leonard Nimoy och Zachary Quinto gör upp om vem av dem som egentligen är fräckast i rollen som Spock, är väldigt underhållande.
För den delen – den förra Star trek-filmen såg jag i Paris, några timmar innan jag skulle intervjua regissören JJ Abrams, ett samtal jag publicerade i sin helhet här i bloggen när det begav sig. Nu, fyra år senare, planerar jag att se Abrams nästa Star trek-film på bybion i Vittangi när den visas här den 19 maj.
Livets kontraster.
Jag har inte varit i Oslo sedan jag var tolv. Tjugosex år senare framstår staden som svensk. Varje person i serviceposition jag kommit i kontakt med är en ung svensk, och H&M- och Lindexbutikerna duggar tätt i centrum. De hade till och med ett Max högt upp på Karl Johan, tyckte jag mig se.
Redan ute på flygplatsen igen, promenerade runt ett tag efter min intervju och klättrade upp på Operans tak, men när det var dags att sätta sig och skriva tyckte jag att det lika gärna kunde ske incheckad på Gardermoen, så att jag kan slappna av och slipper kolla klockan hela tiden. Undviker gärna situationen i somras när jag var i Köpenhamn på ett jobb och fann mig efter uträttat värv sitta på en bar i Nørrebro drickandes öl med en vän i godan ro när jag upptäckte att min flyg skulle lyfta från Kastrup om mindre än timme. Det blev en ganska svettig timme.
På tal om öl. Det känns som att det hör flygplatser till att dricka en sådan här. Man är på väg någonstans, friheten i ett par vingar, något att fira. Men jag ska ju köra bil hem från Kiruna i kväll! Så det får bli kaffe på kaffe i stället.
Ack detta glesbygdsliv.
Ska till Oslo över dagen för att göra en intervju. Lekte först med tanken på att köra bil till Narvik och flyga direkt till Oslo därifrån.
Tur att jag valde Arlandaalternativet.