Etikett: litteratur

Årets nomineringar till ljudbokspriset klara

Nu är det klart vilka totalt tjugo titlar som nominerats till Storytel Awards, det som tidigare hette Stora Ljudbokspriset. Listan ser ut som följer:

Årets roman:
• Blå Längtan av Elisabet Nemert. Inläsare: Anna Maria Käll. Förlag: Bonnier Audio
• Ett oväntat besök av Åsa Hellberg. Inläsare: Gunilla Leining. Förlag: Bonnier Audio
• Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. Inläsare: Jonas Gardell. Förlag: Norstedts
• 1793 av Niklas Natt och Dag. Inläsare: Martin Wallström. Förlag: Bonnier Audio
• En andra chans av Jojo Moyes. Inläsare: Gunilla Leining. Förlag: Printz Publishing

Årets spänning:
• Kejsaren av Dan Buthler, Dag Öhrlund Inläsare: Stefan Sauk Förlag: Lind & Co
• Nådastöten av Christina Larsson Inläsare: Katarina Ewerlöf Förlag: Word Audio Publishing
• Höstregn av Lars Wilderäng Inläsare: Niklas Engdahl Förlag: Massolit förlag
• Spårlöst av Lotta Luxenburg Inläsare: Maria Lyckow Förlag: Lind & Co
• Lazarus av Lars Kepler Inläsare: Jonas Malmsjö Förlag: Bonnier Audio

Årets ungdom:
• Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo Inläsare: Lisa Bjärbo Förlag: Rabén & Sjögren
• Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström Inläsare: Martin Wallström Förlag: B Wahlströms Bokförlag
• #walkwithme av Katarina Wilk Inläsare: Lisa Jonsson Förlag: Saga Egmont
• Dagen du förstörde allt av Linnea Dahlgren Inläsare: Asta Kamma August Förlag: Saga Egmont
• Himlen börjar här av Jandy Nelson Inläsare: Malin Molin Förlag: Word Audio Publishing

Årets barn:
• Ödesryttarna – Jorvik kallar av Helena Dahlgren Inläsare: Matilda Källström Förlag: Bonnier Audio
• Kaj lär sig simma av Katarina Ekstedt Inläsare: Markus Granseth Förlag: Storyside
• Handbok för superhjältar Del 1: Handboken av Elias Våhlund Inläsare: Frida Hallgren Förlag: Rabén & Sjögren
• Phantom – en sista chans av Belinda Rapley Inläsare: Callin Öhrvall Delmar Förlag: Lind & Co
• Fislandet av Cecilia Forss Inläsare: Cecilia Forss Förlag: Rabén & Sjögren

De enda som har chans att plocka hem ett pris för andra året i rad är Lars Wilderäng och hans inläsare Niklas Engdahl, Höstregn som Wilderäng nominerats för i år är fortsättning på fjolårets vinnare Höstsol, som också var inläst av Engdahl.

Bland inläsarna har Gunilla Leining, som de senaste åren seglat upp som en av de allra mest populära ljudboksinläsarna, dubbla chanser att plocka hem en statyett, hon har läst in två av titlarna i romanklassen. Även Martin Wallström som har läst in såväl 1793 i romanklassen samt Finns det björkar i Sarajevo? i ungdomsklassen har två vinstchanser. Dubbla chanser är dock långtifrån någon garanti för att vinna, fjol hade ”min” inläsare Philomène Grandin (som läser in Smittad) två nomineringar, men fick tyvärr gå hem från galan utan pris.

Två författare har nominerats för sina egna inläsningar – Jonas Gardell i romanklassen och Lisa Bjärbo i ungdomsklassen. Utgår ifrån att dessa vid vinst alltså får gå hem med två statyetter vardera. Eller?

Bland förlagen dominerar Bonnier Audio bland vuxentitlarna med fyra av tio titlar i roman- och spänningsklassen. Storytelkoncernen har tre genom nomineringar för Norstedts, Massolit och Printz och hårt ljudbokssatsande Lind & Co har två (samt en i barnklassen). På barn- och ungdomssidan dominerar Storytelförlagen kraftigt, de har fem av tio nomineringar genom Rabén & Sjögren, B Wahlströms och Storyside. Här är Saga Egmont tvåa med två nomineringar. Kanske börjar bli dags även för Storytel att likt Bonniers samla sin flora under ett och samma ljudboksförlagsnamn?

Dessa tjugo nominerade har röstats fram av ljudbokslyssnare (över 20 000 röster inkom, vilket tydligen är rekord), och nu tar fyra expertjuryer vid (jag satt själv i en av jurygrupperna 2015, det var skoj!). Prisgalan arrangeras 4 april i Stockholm, och jag ska absolut gå dit.

Om kulturåret 2018 hos VK

Det här hör ju så klart 2018 till, men jag glömde länka i tid: I mellandagarna deltog jag med mina hiss och diss gällande kulturåret 2018 i Västerbottens-Kurirens spalter. Jag hyllade Provins och Greta Thunberg, lyfte fram tv-versionen av The Haunting of Hill House, dissade vita kränkta män och hoppades på en statushöjning för ljudboken under året som nu inletts. I texten motiverade jag så klart alla dessa grejer också.

Så in och läs (och inte bara för min skull, det var en hel drös andra fina kulturfrilansare som deltog också).

Klart för sänkt moms på digitala böcker. Typ.

Trägen verkar vinna!

Första gången jag skrev här i bloggen om bokbranschens ambition att få ner den digitala bokmomsen från 25 procent till samma nivå som den för fysiska böcker på 6 procent var – om jag har sökt rätt i mitt arkiv – den 20 februari år 2009. Många inlägg i ämnet har därefter flutit under broarna.

Nu verkar det, nio år och tio månader senare, som att det faktiskt är på gång. Boktugg skriver, med grund i TT:s rapportering, att finansdepartementet i dag föreslagit att förändringen ska träda i kraft den 1 juli 2019.

Ett problem som jag har skrivit om flera gånger, bland annat här i ett inlägg från 2015 då jag även var med i P1:s Kulturnytt och dryftade frågan, är det här med gränsdragningen – vad är egentligen en digital bok, och vad är det inte? Så här väljer nu finansdepartementet att definiera vad som ska omfattas av den sexprocentiga momsen:

Skattesatsen ska sänkas på produkter som tillhandhålls på elektronisk väg och som motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter som i dag beskattas med 6 procent. Produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam eller helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik ska inte omfattas.

Nu återstår bara för riksdagen att godkänna det hela, så är det klart. Bara att hoppas att det blir av den här gången då.

Storytel lanserar familjeabonnemang och ”kids mode”

I dag lanserade Storytel sin nya familjelösning – dels ett par dyrare flerkontoabonnemang, och dels ett helt nytt barnläge (kids mode på nysvengelska) som även förbättrar grundabonnemanget rejält för den som har barn som använder tjänsten.

Så här beskrivs de nya kontovarianterna i Storytels eget pressmeddelande:

Storytel har tidigare haft en abonnemangsform men med nya familjelösningen adderas två nya abonnemang. Storytel Unlimited Family kostar 209 SEK i månaden och ger användaren två konton med tillgång till hela biblioteket och två barnströmmar med tillgång till barnböckerna. Storytel Unlimited Family Plus kostar 259 SEK i månaden och ger tre konton och tre barnströmmar. Storytel Unlimited kostar 169 SEK i månaden och ger ett konto samt från och med idag, även en barnström med tillgång till barnutbudet i Storytels bibliotek.

Startsidan i nya barnläget i Storytel-appen, eller ”kids mode” som det kallas.

En rak jämförelse med konkurrenterna låter sig inte helt lätt göras eftersom varken Bookbeat eller Nextory har något särskilt barnläge (och den tredje konkurrenten Bokus Play har inget familjeabonnemang överhuvudtaget). Är man två vuxna utan barn som vill ha separata profiler och bokhyllor kostar det 198 kronor hos Bookbeat, 199 hos Nextory och 209 hos Storytel. Men är man en familj med två vuxna och två barn som alla vill ha separata bokhyllor kostar det 209 kronor hos Storytel, samtidigt som priset hos Nextory stiger till 279 kronor och Bookbeat 296 kronor.

Detta förutsatt att de två barnen i Storytels fall nöjer sig med barnutbudet vill säga, kids mode innehåller böcker för barn upp till tolv år, vill man ha tre vuxenprofiler och en barnprofil hos Storytel blir priset 259 kronor. Värt att ha i åtanke kan också vara att man hos Storytel inte kan ha mer än tre vuxenprofiler på ett konto, medan Nextory och Bookbeat har ytterligare steg i sin abonnemangstrappa – hos Nextory kan man ha fyra (279 kronor/månad) och hos Bookbeat fem (345 kronor/månad).

Personligen är jag är mest upphetsad över det förbättrade barnläget, att min åttaåring Tage nu kan ha en Storytelapp på sin telefon som bara visar ljud- och e-böcker han är intresserad av är en klar förbättring – och att jag dessutom slipper få hans bibliotek uppblandat med mitt eget, som fallet varit hittills.

Vad som återstår att se är huruvida Storytel i och med det här kommer att göra det svårare för de vuxna som i dag ”tjuvlyssnar” två stycken på ett konto, något som officiellt inte ska fungera men i praktiken ändå gjort det. Om den kranen nu vrids åt på ett mer effektivt sätt ökar kostnaderna för dessa från 169 till 209 kronor i månaden vilket säkert kan irritera en del, men å andra sidan får de nu förbättrad funktionalitet med separata konton och bokhyllor.

Kom igen nu Albert Bonniers, gör ljudbok av Aednan!

Spännande med Linnea Axelssons Aednan som årets skönlitterära bok! Jag trodde faktiskt inte att Augustprisjuryn skulle välja en så pass i sammanhanget udda titel, diktsamlingar har ju blott en gång i Augustprisets 30-åriga historia rosats, och det var Tomas Tranströmers Sorgegondolen 1996. Hög tid, med andra ord.

Nu ska det bli spännande att se om Albert Bonniers förlag ger sig i kast med att göra en ljudbok av det mäktiga verket. Jag tror faktiskt att det skulle kunna bli hur bra som helst med rätt inläsare. Gör de en grej av det och försöker pusha lite för den när utgåvan kommer, skulle det också kunna bli en titel som banar väg för lyriken eller den lyriska prosan – som väl kanske Aednan mer bör kallas – i ljudbokstjänsterna. Poesi lämpar ju sig faktiskt många gånger utmärkt för uppläsning.

Nej, jag tror inte att vi snackar höga topplisteplaceringar, men jag tror det skulle kunna bli en fin framgång. Och Aednan har redan brutit ny mark genom Augustpriset, så varför inte låta den göra det ytterligare en gång och försöka visa att den här typen av litteratur inte behöver underprestera digitalt, för att citera ett numera bevingat uttalande.

Mottagarna av Augustpriset 2018, med Aednans Linnea Axelsson i förgrunden.

Och Magnus Västerbros Svälten som jag skrev om i går fick ta emot fackbokspriset. Kul det också! En väldigt fin bok som sagt, som redan finns som ljudbok inläst av Tomas Bolme.

Augustpriset fortfarande inga ljudböcker har

När årets mottagare av Augustpriset presenteras i kväll är chansen precis som i fjol liten att publiken kan lyssna på dem som ljudböcker. Faktum är att läget är ännu värre än förra året – endast tre av totalt arton nominerade finns i denna stund utgivna som ljudböcker, en i varje kategori (i fjol var det fyra av arton).

Visserligen hör dessa tre – Karin Smirnoffs Jag for ner till bror i skönlitterära klassen, Magnus Västerbros Svälten i fackboksklassen samt Jenny Jägerfelds Comedy Queen i barn- och ungdomsklassen – till de titlar som nämnts som favoriter i år, så helt kört för ljudbokspubliken är det inte. Samtidigt finns det i alla tre kategorierna åtminstone en bok som det talats mer om som favorit – Sami Saids Människan är den vackraste staden, Jens Liljestrands Mannen i skogen samt Emma Adbåges Gropen – så det kan lika gärna bli noll ”ljudboksvinnare”.

De tre nominerade titlar som dagen för Augustgalan finns utgivna som ljudböcker.

Skillnaden från i fjol är alltså liten, men visst går det att se detta faktum utifrån att juryn i den skönlitterära klassen i år fått en del kritik gällande att de valt oväntat smala titlar (och smalt brukar ju sägas funka dåligt i ljudbokstjänsterna). Av de tre romaner som oftast nämnts som förbigångna i årets nomineringsfält – Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis, Jonas Gardells Till minne av villkorslös kärlek och Theodor Kallifatides Slaget om Troja – finns de två förstnämnda utgivna som ljudböcker och den tredje är under produktion och ska komma ut i januari.

En intressant detalj i sammanhanget är att en av de saker som nämnts som en nackdel när det kommer till vinstchanserna för Karin Smirnoffs nominerade debutroman Jag for ner till bror är att den är en aning experimentellt skriven, texten saknar helt kommatecken och alla personnamn skrivs ihop med genomgående gemener. Visserligen är det något man vid läsningen snabbt kommer förbi och inte längre tänker på – jag läser romanen själv just nu som e-bok – men det lustiga är att i ljudboksversionen märks inte de här språkliga egenheterna alls, när Lo Kauppi läser skapar hon små naturliga andningspauser som fungerar som en kommatering och likaså studsar man inte alls på de udda utskrivna personnamnen när man som lyssnare bara hör och inte ser dem (när vi säger en persons namn med för- och efternamn pausar vi normalt inte mellan namnen, det låter helt enkelt i princip likadant att säga eskilbrännström som Eskil Brännström, för att ta ett exempel från boken).

Det som eventuellt alltså ligger hennes skrivna text i fatet när juryn fäller avgörandet hade alltså inte alls varit något de reflekterat över om de lyssnat på boken. I det här sidospåret med text kontra ljud finns en helt annan diskussion man skulle kunna lyfta, men det får bli en annan gång.

Lo Kauppis inläsning av Jag for ner till bror är för övrigt jättefin, jag har växellyssnat lite under läsningen av boken. Likaså lyssnade jag redan innan Augustnomineringen på Magnus Västerbros Svälten i Tomas Bolmes inläsning, en oerhört fascinerande berättelse om Sveriges senaste hungerkatastrof åren 1867-1869.

Black Friday hos Storytel och Bookbeat

Jag är kluven till Black Friday, tycker visserligen att det kan vara smart att kolla om de julklappar jag tänkt köpa går att hitta billigare just denna dag (drog iväg en beställning på Marvel’s Spiderman till PS4 nu på morgonen av just den anledningen, över 600 kronor överallt förra veckan, 299 hos flera återförsäljare de senaste dagarna), men den bisarra mängden av mejl som kommit med Black Friday-erbjudanden den senaste veckan – herreminjävlajösses. Att kommersialismens kvarnar ohejdat maler på – och till och med ökar takten känns det som – trots att vi borde ha lagt i backen för länge sedan ger onekligen en fadd smak i munnen.

Vilket så klart gör det här inlägget såväl bakvänt som hycklande, eftersom jag tänker tipsa om Storytels Black Friday-erbjudande på läsplattan Storytel Reader. Köper man den just i dag för 999 kronor, får man med ett presentkort som ger sex månaders fri lyssning och läsning på Storytel, vilket i reda pengar blir 1 014 kronor (169 x 6). Har man redan i dag ett Storytelabonnemang och planerar att fortsätta ha det det närmaste halvåret, kan man alltså beställa en Reader och i realiteten få den ”gratis”, eftersom man sedan matar in värdekoden på sitt presentkort och inte behöver betala för sitt Storytelabonnemang igen förrän framåt sommaren.

Är man helt ointresserad av e-böcker tycker jag visserligen inte att man ska hoppa på erbjudandet, men är man i dag exempelvis en Storytelabonnent som även äger en Adlibris Letto-platta och brukar låna e-böcker från bibblan till den och tycker att det är bökigt med hanteringen när de måste synkas över via sladd från datorn, så kan en Storytel Reader absolut förenkla tillvaron. Är man inne i Storytelvärlden och gillar e-böcker är den extremt praktisk, det går inte att komma ifrån. Dess enda nackdel enligt mig är att den är så extremt hårt knuten till Storytel att den inte ens går att använda utan ett aktivt Storytelabonnemang. Det tycker jag rent ut sagt är dåligt.

Det ska bli intressant att se om dagens erbjudande är en one shot, eller om vi kommer att få se fler liknande erbjudanden framöver. I min utförliga recension av Storytel Reader i somras skrev jag att jag trodde att vi framöver skulle få se abonnemangserbjudanden från Storytel där man i utbyte mot att binda upp sig för en viss tid skulle få en läsplatta på köpet (enligt klassisk mobiloperatörsmodell). Det här är ju i praktiken samma sak, även om Storytel väljer att lösa det hela med värdekoder.

Bland de svenska digitala boktjänsterna är det inte bara Storytel som har ett specialerbjudande i dag, konkurrenten Bookbeat drar till med en Black Weekend-kampanj där de sänker priserna på sina abonnemangspresentkort med 30 procent. För den som ändå tänkt slå till på ett sådant presentkort exempelvis som julklapp kan ju det vara ett alternativ.

Men en sak står klart – det verkar vara presentkort som allt snurrar kring hos de svenska digitala boktjänsterna.

Om ljud, Virus och Smittad på Eyvind 1 december

Har ni vägarna förbi nedre Norrbotten om två helger? I sånt fall tycker jag ni ska komma till litteraturfestivalen Eyvind i Boden lördag 1 december, där jag deltar i en programpunkt då jag ska intervjuas av Eivor Bryngelsson om mitt skrivande med fokus på ljud och Virus och Smittad. Läs mer om min programpunkt här.

Jag tror det blir en fin litteratur- och berättarfestival! Det är tredje året den arrangeras, och de jobbar hårt med att etablera den som ett norrbottniskt litteraturnav, de delar ut Eyvind Johnson-priset och ser ut att ha försökt hitta aktuella författare med stark nordlig koppling. Förutom jag – som av någon outgrundlig anledning fått äran att sitta i ”vänsterkrysset” på festivalbilagans framsida – deltar bland andra Anna Jörgensdotter, Andrea Lundgren, Mats Söderlund, Jenny Rogneby, Bengt Pohjanen, Kerstin Wixe, Hynek Pallas, Bernt Hermele, Elin Jäderström, Alfred Ruth och Mia Öström, som likt Anna Jörgensdotter tilldelades ”vårt” Norrlands litteraturpris tidigare i år (jag är ju vice ordförande i det utdelande Norrländska litteratursällskapet).

Min partner in crime där David Väyrynen (som förutom att vara en grym poet även är ordförande i sällskapet) deltar också i en programpunkt på söndagen som kretsar kring P1-klassikern Tankar för dagen. Det ryktas även om att David och jag under lördagskvällens festligheter ska reprisera den uppskattade läsning vi gjorde ihop på Kirunas bokmässa, när vi presenterade senaste numret av vår tidskrift Provins.

August är en man två gånger av tre

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 25 oktober.

——

Är August en man? Med tre decennier på nacken – Augustpriset instiftades 1989 och delas i år ut för 30:e gången – känns det som en fråga som borde höra dåtiden till. Numera borde väl mottagaren av Augustpriset lika gärna kunna vara en kvinna?

Svaret på den andra frågan blir ja – men då måste vi fokusera på de senaste åren. Ser vi Augustpriset som en helhet, vilket jag tycker bör göras ett sådant här jubileumsår, blir bilden tyvärr betydligt mer ojämställd.

Borrar man ner sig i statistiken finner man relativt snabbt att det finns betydande skillnader i hur nomineringarna och vinsterna fördelar sig mellan könen i de tre kategorier som stora Augustpriset delas ut i (jag lämnar alltså Lilla Augustpriset därhän nu). Och koncentrerar man sig på den skönlitterära kategorin – den utan tvekan tyngsta medialt och publikt sett – går det tyvärr att säga att August ännu är en man.

Av de nu totalt 180 nomineringar som gjorts i den skönlitterära klassen sedan startåret 1989, står män som författare till 101 av verken, det vill säga 56 procent. Det är ingen jätteövervikt, men studeras vinsterna blir bilden tydligare – 19 av hittills 29 mottagare (årets vinnare presenteras först 26 november) är män, det vill säga 66 procent. Så även om männen inte har någon graverande övervikt på nomineringsstadiet, står det alltså till sist ändå en man längst fram på scenen två gånger av tre när statyetten delas ut.

Tittar man på enskilda år är bilden också entydig. Fyra gånger i prisets historia har det varit kvinnlig dominans bland de nominerade inom skönlitteraturen, fördelningen då har varit fyra kvinnor och två män. Manlig dominans i listan har det varit tretton år, elva av dessa i favören fyra/två och två i favören fem/ett.

Kvinnor har heller aldrig stått som mottagare mer än två år i rad, samtidigt som män vunnit tre år i rad tre gånger, och fem i rad en gång (åren 1998-2002).

Fokuserar man på de senaste åren finns anledning till glädje – från 2010 och framåt har vinsterna hittills gått fyra gånger i varje riktning. Att det i årets skönlitterära nomineringslista återfinns fyra män och två kvinnor är alltså inte symptomatiskt för nuläget, faktum är att 2018 är det första året sedan just 2010 som det är manlig övervikt, oftast på sistone har utfallet varit tre-tre.

Men även om framtiden för oss som gillar att litteraturen är jämställd verkar ljus, tycker jag ändå att de här siffrorna är värda att lyfta – inte minst för att arrangören Svenska Förläggareföreningen gärna undviker det. Går man in på Augustprisets sajt och klickar på sidan för prisets historia, möts man direkt av två tårtdiagram som visar hur oerhört jämnt könsfördelat priset är som helhet – 50/50 bland nomineringarna, och 52/48 i männens favör bland vinnarna.

Bara faktumet att dessa diagram är det första besökaren möter, visar att frågan är en het potatis. Men bakom den välputsade fasaden finns en historisk verklighet där två klasser – skönlitteraturen samt fackböckerna – har manlig dominans, men där den tredje – barn och ungdomskategorin – har så stark kvinnlig dominans att den höjer totalen till någorlunda jämvikt. Att den kategorin är skev är inte heller oproblematiskt men det bottnar i ett delvis annat problem – färre manliga författare skriver helt enkelt för barn och unga jämfört med kvinnor, ett bekymmer värt att belysa i en kommande krönika.

Så är dock inte situationen inom skön- och facklitteraturen. Även om August i detta nu verkar vara hyfsat könsneutral, bör vi hålla detta i minnet, så vi slipper upprepa de gamla misstagen.

Kan Samir & Viktor visa vägen för bokmässan?

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 4 oktober.

——

Vardagen var åter på årets bokmässa i Göteborg. Efter kaoset i fjol med debatten om högerextrema Nya Tiders närvaro och nazistiska Nordiska Motståndsrörelsens demonstration och publikraset som följde, var det med lättnad som Bok & Bibliotek-ledningen sent i söndags kunde konstatera att besökarantalet steg med tio procent jämfört med 2017.

Champagneläge var det dock inte, jämför man i stället med 2016 års publiksiffra – senaste normalåret före katastrofen – är tappet fortsatt stort. 2016 registrerades drygt 96 000 besök, en normal siffra för mässan under 2010-talet, men i år kom trots återhämtningen bara drygt 85 000.

Samtidigt rapporterades i år om flera försäljningsrekord i montrarna, däribland från förlagsjättarna Bonniers och Norstedts.

Hur den ekvationen går ihop kan jag bara spekulera om. Min gissning är att det fanns ett uppdämt behov att glädjas över att mässan överlevde fjolårets absurda nazistlördag och att den glädjen manifesterades i extra bokköp – köp som dessutom kunde ske i lite mindre trängsel än vanligt.

Men då uppstår en fråga. Om det trots ett minskat besökarantal såldes fler böcker, betyder inte det att de som alltid klagar på att bokmässan i Göteborg bara är en tummelplats att kränga böcker på fick mer rätt än någonsin?

Jo, kanske. För även om Bok & Bibliotek gärna framhäver det smala och många gånger fantastiska program som erbjuds inom mer nischade områden, så vet flertalet av besökarna inte ens om att avdelningar som Rum för poesi och översättning, Mångspråkstorget, Fantastikgränd eller De litterära sällskapens scen ens existerar – de flesta kommer för att få se ett montersamtal med och köpa en bok av författare i storleksklassen Jan Guillou, Jonas Gardell, Martina Haag, paret Kepler, Leif GW Persson eller Liza Marklund.

Dessutom har den nya generationens bokstjärnor blivit allt viktigare, de som lockar unga till mässan för att köpa ett signerat exemplar av en bok av Youtubestjärnorna Clara Henry eller Misslisibell, två av dem som orsakade längst köer på årets upplaga.

Jag tillhör inte dem som gillar att klanka ner på bokmässan för att det pågår kommers på de största ytorna. Utan storsäljarnas förmåga att dra publik skulle inte de mer smala delarna av programmet kunna existera. Bokmässan är lite som ett klassiskt stort bokförlag, där intäkterna från breda författarskap delvis håller den smala utgivningen under armarna.

Men de fysiska boktravarna förlorar trots årets mässrekord stadigt mark inom litteraturen till förmån för de digitala formaten. Låt därför säga att min gissning ovan är korrekt och att nästa års besökare inte känner samma ystra glädje som i år över att mässan kunnat genomföras utan kravallpolis, och försäljningen sakteliga börjar sjunka samtidigt som besöksantalet stabiliseras kring årets nivå. Förtvinar Bok & Bibliotek då?

Jag hoppas verkligen att så inte är fallet, utan att mässan lyckas omstöpa sig och kan förbli en självklar mötesplats mellan författare och publik även när färre går dit med målet att ha med sig en välfylld tygkasse böcker hem.

Men hur? Kan två i sammanhaget udda fåglar som Samir & Viktor visa vägen? Den bland kidsen oerhört populära musikduon drog enorma köer varhelst de visade sig under årets mässa, kruxet var bara att boken de skrivit om sin karriär tillsammans med författaren Pascal Engman ännu inte hunnit komma från tryck. Hur lösa? De signerade affischer, tog ”groupies” med fans och gjorde videohälsningar (bland annat till min åttaåring) helgen lång, ständigt med ett glatt humör och oändliga doser tålamod.

Alla kan så klart inte vara Samir & Viktor. Men att bokmässan måste börja fundera över hur relationen som finns mellan ungdomskulturens fixstjärnor och fans kan överföras till den mellan författare och läsare torde stå klart.

I radion och hos Boktugg om Smittad

Lite av en mediedag i dag, jag var med i P4 Norrbotten vid kvart över sju i morse och pratade Smittad, fem rätt trivsamma minuter i all sin enkelhet, bäddar in klippet längst ner, det bör starta ganska så exakt vid rätt tillfälle.

Intervjuades därefter av branschsajten Boktugg, vilket resulterade i ett rätt långt reportage som behandlade bland annat hur det är att skriva exklusivt för en abonnemangsplattform, vad jag försöker tänka på när ljud är det primära forumet och hur det går med översättningarna av Virus till andra språk (överlag rätt så bra, med vissa irriterande undantag).

Har därefter spenderat större delen av en timme i telefon med ytterligare en intervju, länkar även till den när artikeln publicerats.

Boktugg hade för övrigt en bra analystext i går om det här med bokbranschens väg framåt när det gäller just abonnemangstjänster som Storytel. In och läs.

Nu tar Smittad över från Virus

Inledande anmärkning: Smittad 1 och Smittad 2 döptes i ett senare skede om till Virus 5 respektive Virus 6. Namnet Smittad är alltså numera inaktuellt.

——

(Nedanstående pressmeddelande från Storytel innehåller spoilers gällande Virus)

NU TAR SMITTAD VIRUS VIDARE

Nu ger författaren Daniel Åberg, som skrivit ljudbokssuccén Virus, ut den fristående fortsättningen Smittad. Efter fyra säsonger av dystopisk spänning i Storytel Originals långkörare möter lyssnarna i den nya trilogin såväl nya som bekanta karaktärer när hotet mot mänskligheten når nästa nivå.

Virus har sedan den första säsongen gavs ut sommaren 2016 blivit en av Storytel Originals främsta framgångssagor. Det är en filmiskt berättad historia om civilisationens sammanbrott med ständigt halsbrytande cliffhangers. Till dags dato har över 450 000 avsnitt lyssnats på och serien är under översättning på sju språk hos Storytel – arabiska, engelska, finska, hindi, italienska, ryska och turkiska. Del ett och två har också getts ut i pocketformat och serien har väckt intresse hos film och tv-bolag även utanför Sveriges gränser.

Smittad tar vid tre månader efter att samhället inom loppet av några heta sommardagar slogs ut av det muterade, luftburna Marburgviruset.

I Stockholmsområdet byggs nu två läger upp för de få som ännu lever – ett för de ännu osmittade och ett för de immuna som bär på viruset i sitt blod och kan smitta andra. Runt staden Kiruna, som vid virusutbrottet isolerades med våld av en militär gruppering och klarade sig undan smittans härjningar, reses tjocka stängsel och beväpnade gränspatruller håller dem som kan tänkas vara virussmittade borta.

Men inte bara höstens intåg förmörkar himlen. Okända militära transportplan har setts gå in för landning mot Stockholm och nordligaste Sverige – plan som innan någon hunnit fram till dem har tömts på personal och utrustning. Vart har de mystiska besökarna tagit vägen? Vad planerar de? Och varför finner man det enda spåret av dem utanför säkerhetslaboratoriet vid Karolinska institutet i Solna, platsen som var “ground zero” för sommarens virusutbrott?

När eldar en sen kväll lyser upp Stockholms natthimmel och en till synes vettlös attack samtidigt genomförs mot Kirunas södra gränszon är de senaste månadernas skenbara lugn över. Den slutliga kampen för mänsklighetens framtid kan börja.

I Virus gick världen under. I Smittad går livet vidare, men mardrömmen består.

Om författaren
Daniel Åberg är född 1975 i Sandviken. Han är bosatt i Vittangi utanför Kiruna efter många år i Stockholm. Han har tidigare gett ut romanerna Dannyboy & kärleken och Vi har redan sagt hej då samt föräldraboken När två blev tre tillsammans med sin fru Johanna Ögren. Han är också verksam som kulturjournalist.

– Att på drygt tre år skriva fyra väldigt svettiga säsonger av Virus och tre säsonger av Smittad är tveklöst det mest dåraktiga jag gjort som författare. Men det är också oerhört roligt, och jag älskar att utsätta mina rollfigurer för till synes omöjliga cliffhangers som de måste krångla sig ur, säger Daniel Åberg.

– Hela Virus-kvartetten utspelade sig inom loppet av två väldigt intensiva sommarveckor i en tajt krets av människor. I Smittad får jag chansen att vidga perspektivet och utforska vad som sker efter den första, mest akuta fasen. Men tyvärr visar det ju sig rätt snabbt att det akuta hotet aldrig försvann, det bara vilade sig lite inför en hejdundrande final, fortsätter Daniel Åberg.

Handlingen i korthet
I Smittad får vi följa såväl nya rollfigurer som gamla bekanta i den värld av isolering, sjukdom och död som målades upp i Virus. De små kolonier av människor som återstår i världen ställs inför ett nytt, ännu större hot samtidigt som de försöker förstå varför mänskligheten så när utplånades.

Utöver det ursprungliga persongalleriet med överlevarna Amanda, Iris, Dano och Ursula möter lyssnarna i Smittad ett antal nya ansikten. Jenny brottas med vetskapen att hon var den avgörande brickan i spelet som ledde till samhällets undergång. Risten arbetar som vakt vid gränszonen i Kiruna, och en kväll ställs hon inför en omöjlig uppgift när en immun, smittbärande och höggravid kvinna närmar sig stängslet. Patrik har varit ensam överlevare i Ramsjö i Hälsingland sedan utbrottet. När inte bara en utan två besökare på kort tid kommer i hans väg ser han först möjligheten till en ny, möjligen ljusare framtid i Stockholm. Snart inser han dock att han valts ut som bondeoffer på ett schackbräde han saknar möjlighet att stiga av.

Om inläsaren
Philomène Grandin är skådespelare inom film, tv och teater. Hon jobbar även som programledare och röstskådespelare för ljudböcker, dubbning och voiceover.

Om ljudboksserien
Titel: Smittad
Författare: Daniel Åberg
Inläsare: Philomène Grandin
Förlag: Storytel Original
Releasedatum: 2018-10-23. Säsong 2 och 3 ges ut vår respektive höst 2019.
Ljudbok: 9789178155927
E-bok: 9789178156023
Länk: Smittad

——

Återigen – hurra! Och nu åter till textdokumentet. Har ju en säsong två och tre att färdigställa också.