I all hast innan jag går till sängs: Expressen publicerade i går en väldigt matig och initierad guide till årets bästa titlar ur deckarfloden. Jag tycker överlag att jag har rätt bra koll på det här området, men här fanns en hel del potentiella godbitar som jag i vissa fall hunnit glömma och i andra fall missat totalt. Jag läser ju inte så mycket deckare, däremot vigs nästan hela mitt Storytel- samt Audiblelyssnande till just kriminalromaner av olika slag, och den här artikeln fick mig att lägga upp sju-åtta nya titlar på min ständigt växande att ta mig an-lista.
Mer om det här med kulturtidskrifternas död
Det har skrivits mycket om slakten av stödet till kulturtidskrifterna i helgen i olika kulturspalter. Malte Perssons text i dagens Expressen sammanfattar de faktiska turerna bra tycker jag, och i DN skriver i dag ett antal kulturtidskriftsredaktörer om sin syn på beslutet.
Jag ska erkänna att jag inte alltid varit dessa tidskrifters bästa vän i praktiken, jag har under perioder prenumererat på fyra-fem av de nu hotade titlarna men i dagsläget sträcker det sig inte längre än till att vi får hem Bang och Provins i brevlådan – för övrigt två av de titlar som det senaste året fick högst stöd, och därmed troligen ligger rätt illa till nu. Jag gjorde dock en liten insats i rätt riktning i helgen, då jag beställde en prenumeration på Arena som julklapp åt Johanna, hon har tjoat på Facebook om att hon glömt köpa tidningen flera gånger på sistone. Nu spoilerades visserligen överraskningen, men det må väl vara hänt.
Skamligt är vad det är
Inte för att jag tyvärr tror att det kommer att göra någon skillnad, men ta ändå och gå in och skriv under uppropet gällande kulturtidskriftsstödets bevarande efter att Allianspartierna nu beslutat att i praktiken slakta det i den nu gällande statsbudgeten. 15 av de cirka 21 miljoner kronor som betalades ut i fjol ska bort, vilket med all sannolikhet kommer att leda till att vi om ett år bara har bråkdelen kvar av de kulturtidskrifter som i detta nu finns här i landet.
Jag har svårt att se hur man ska kunna tolka Alliansens agerande som något annat än ett rent sabotage av en redan svårt sargad del av kulturvärlden.
Those dancing days are over
Denna fredagskväll har jag:
• Vaktat ett (fullständigt dödsföraktande) badande barn. Passade på att rensa ett avlopp samtidigt.
• Byggt lego.
• Gjort backup på en dator inför uppdatering av systemet.
• Kollat på det andra barnets (enda) trolleritrick. Det var roligt de åtta första gångerna.
• Plockat ihop de spel som det yngre barnet hällt ut på vardagsrumsgolvet.
Julefrid?
Åh vilken arbetsuppförsbacke jag befinner mig i. Deadline efter deadline efter deadline, kryssas en av, följer genast två därpå.
Det är ju till stora delar så klart bra, deadlines betyder inkomster och jag gillar det jag gör, men det gör ju inte arbetet mindre ansträngande att ta itu med.
Nåväl, julen står ju och stampar i farstun vad det lider. Fast just ja, sajnade visst upp mig i dag på ett uppdrag i mellandagarna också.
Kiruna t/r x 2
Att jag skulle bli en sådan bilförare av att flytta upp hit.
In till Kiruna på förmiddagen för att hämta pappa på flygplatsen. In till Kiruna på kvällen för att hämta Johanna på flygplatsen.
Och där landade SAS-planet från Arlanda. Dags att styra kosan de 7,5 milen hemåt igen då.
Bokfabriken ger ut uppmärksammad följetongsroman
Lite sen på den här bollen (pressmeddelandet gick ut redan i mitten av november) eftersom jag helt enkelt glömde bort det i svallvågorna av livspussel och jobb och sånt där ni vet, men hur som helst:
Svensk Bokhandel skriver i dag om att Malmöförlaget Bokfabriken ska ge ut Michelle Millers följetongsroman The Underwriting på svenska med start på annandagen. Jag skrev om det här projektet i maj när det var på gång i USA, och nu har boken sålts till ett gäng länder, men Sverige blir det första landet som ger ut boken först som följetong och sedan som traditionell bok, precis som i USA. Följetongen ges ut i ljud- samt e-boksformat, och därefter följer en inbunden upplaga till sommaren 2015.
Precis som jag skrev i majinlägget så var jag lite involverad i ett tänkt liknande följetongsprojekt för ett par år sedan, men jag drog mig ur det och mig veterligen blev det heller aldrig verklighet, åtminstone inte ännu. (Det är dock romanen jag började på till det projektet som jag mestadels skriver på nu). Ska därför bli spännande att se hur det här artar sig.
Kvart i tolv-inlägget
Men ååh, tanken med att blogga hela december var ju inte att jag skulle skriva inlägg kvart i tolv på mobilen från sängen när jag egentligen borde sova sedan länge.
Men men. Livet.
Tid för Tage
Det har varit en helg mycket byggd kring logistik, olika familjemedlemmar som ska köras åt olika håll fram och tillbaka, med instick av jobbduttande när möjlighet funnits samt för lite sömn på grund av bökiga barn.
Men. Det har också varit en fin helg då jag haft möjlighet att umgås med barnen delvis var för sig. Som gårdagens fina pulkapromenad med Ejda, och dagens eftermiddag med Tage, då vi först spelade hemmagjorda brädspel en timme och kollade Labyrint, gick på storbarnsgympa samt avslutade med kälkåkning i backe. Särskilt egentiden med Tage kändes bra, Ejda är ju i princip fäst vid min höft i vanliga fall och när vi är tillsammans alla tre blir det av förklarliga skäl nästan alltid på hennes villkor.
Han är så stor nu. På vissa sätt så lillgammalt vuxen att man blir rädd och undrar var ens barn tagit vägen, men så i nästa mening kommer det ett Hör du pruttpappa, vet du vad? Bajskorv! och balansen i universum är återställd.
Pulkafärd
Tage drog iväg med sin moppa på skoter vid niotiden i morse, lämnandes sin lillasyster mycket slokörad vid dörren, ledset pekande mot sin overall.
Någon egen tur kunde jag inte erbjuda, så långt i acklimatiseringen att vi införskaffat egen skoter till familjen har vi inte kommit, men för att inte krossa Ejdas hjärta helt gick jag i alla fall ut på pulkapromenad med henne, först en tur på älven med ett kort kaffe- och lekstopp hos kusinerna och därefter hemvägen över sjön.
På TVdags i veckan
Jag skrev om mina splittrade känslor inför det svartvita i kapningsdramat Captain Phillips i onsdags, och om den fina återkomsten för Jack Bauer i 24: Live another day i dag.
Haparanda tur och retur
Styrde kosan söderut i går vid sjutiden på morgonen, körde mot Pajala, följde gränsvägen ner mot Haparanda för att göra ett reportage där nere.
Strax söder om Pajala stod fem hästar mitt på vägen i det svaga gryningsljuset, på flykt från något stall, frustade osäkert i kylan och stirrade ömsom mot mig, ömsom mot den länsbuss som kommit från andra hållet och också väntade på sin tur att få nyttja vägen. När de satt fart in i skogen igen körde jag fram till nästa parkeringsficka och googlade fram numret till P4:s trafikredaktion, ringde, avlade rapport och de lovade varna i sändningen. Jag tittade i tidningen i dag, inget skrivet om hästrelaterade olyckor, förhoppningsvis hittade de hem igen.
Nere vid kusten trettio mil söderut var marken fortfarande vit men det föll ett grått regn. Körde i staden ett tag före intervjuerna, som skulle ske på Ikea där jag efter förrättat värv tog mig an julbordet, unnade mig till och med en julmust.
Under resan hem inträffade så det underliga att jag skulle intervjua landsbygdsminister Sven-Erik Bucht över telefon i samma stund som regeringens budget var på väg att röstas ner. Jag stannade bilen i ännu en parkeringsficka, den här gången någon mil söder om Övertorneå, det snöade ymnigt och när Bucht efter en stunds väntan ringde och jag inledde med att tacka för att han tog sig tid trots det kaotiska läget sa han luttrat när det stormar brukar det mojna till slut och jag fick uppfattningen att han nog visste vartåt dagen barkade, även om han så klart inte sa något om det.
Tog vägen över älven till den finska sidan vid Övertorneå, körde de fem milen till Pello där nästa gränsövergång finns och vände åter till Sverige. Vägen var bättre plogad på den finska sidan, överlag känns infrastrukturen bättre utbyggd där och mobilmasterna är starkare, har man sin mobil inställd på att automatiskt söka efter bästa nät hoppar den gärna över till finska operatörer även när man kör på den svenska sidan med oönskade kostnadseffekter om man råkar ha roamingläget påslaget.
Hemma igen vid sju på kvällen, där barnen plus kusinerna hunnit välta huset.