Klart killen ska ha pengar att dricka öl för

Jösses vad mycket jobb jag har just nu. Ett kärt bekymmer så klart, men när det kombineras med arbetsdagar som faller bort när tänder spricker i tusen bitar, städvecka på dagis och en allmän oförmåga att disponera min tid på ett smart sätt, blir det en smula stressigt.

Men vad fasiken, det ska bli bra det här, det är ju roliga grejer jag sysslar med.

Nya numret av Svensk Bokhandel verkar för den delen innehålla mycket spännande, har inte hunnit kolla in mer än det som ligger uppe på webben ännu. Här är artikeln om iTunes och e-böckerna, som jag pratade lite med dem om förra veckan, även om jag inte hamnade i den slutliga texten.

Avslutningen på artikeln är för den delen helt fantastisk, om rumänen Petre Banu som bor i Kanada och byggt upp ett litet förlagsimperium i det tysta där han skapar e-böcker av titlar som upphovsrätten gått ut på och säljer dem för lägsta tillåtna pris i iTunes. Det är bara en sidoverksamhet, inget jag kan leva på. Men det betalar mina ölräkningar.

Fantastiskt.

I morgon-stund har guld i mund. Hoppas jag.

Gud vad det går segt att skriva artikel i kväll. Jag kommer ingenstans.

En bra sak med de tidiga morgnar som föräldraskapet innebär är ju dock att man inte tycker att det är något problem att sätta sig och skriva på en artikel klockan sju en måndagsmorgon längre, så att man trots urblåst hjärna på söndagskvällen kan klara sin deadline som är klockan nio efterföljande morgon.

Det är det jag lever på i detta nu.

Titanic upp till ytan igen

Titanic har alltid fascinerat mig något oerhört. Det ryms så oerhört mycket spännande i den tragiska förlisningen och det finns så mycket att läsa om den! Bara Wikipediatexten om Titanics livbåtar är på över 50 000 tecken. Myter, spännande öden, ren och skär fasa och fantastiskt överdådiga kärlekshistorier. Fantastiskt.

Eller ja, överdådig kärlek kanske bara fanns i James Camerons filmversion, men det må väl så vara. Jag har hur som helst recenserat den ”nya” 3D-versionen som i dag går upp på bio för UNT. Summa summarum: Fortfarande en väldigt imponerande och medryckande film, totalt meningslöst med 3D-glasögonen.

I går blev det för den delen en söt liten nyhet gällande den enda förändring som James Cameron gjort i den nya versionen, förutom att försöka lägga på en tredje dimension då. Tydligen så var stjärnhimlen som syns i en scen i slutet när Rose (Kate Winslet) ligger i vattnet och fryser på ett stycke skeppsbråte fel, något som en astronom påpekat för James Cameron flera gånger. Sagt och gjort, i den nu bioaktuella versionen är himlen uppdaterad, och återger en korrekt bild av hur stjärnhimlen såg ut ovanför Titanics undergångsplats i Atlanten natten mot den 15 april 1912.

Coffice

Jag är ju en caféarbetande person för tillfället – vi har ännu inte hittat något nytt kontor som fallit oss på läppen och nu avvaktar vi nog till efter sommaren – och det borde ju rimligen kunna innebära att jag kan delge omvärlden mina bästa och sämsta arbetsplatsfik och andra ställen. Ja! Kul projekt – att fika sig genom stan och arbetslivet.

Så nu ska jag börja ta anteckningar. I dag har jag till exempel hunnit med Vetekatten, Biblioteket Plattan och nu Stadsbibliotekets fik. Återkommer med omdömen.

I kväll slut som artist

Jag är totalt zonkad efter den andra och avslutande dagens arbete på Webbdagarna. Jag tror jag sprutade ur mig runt 20 000 tecken text i dag under livebloggandet fördelat på sju artiklar för Internetworlds räkning, något som tveklöst tar ut sin rätt i både skalle och kropp. Dessutom skedde arbetet i princip non-stop utan egentlig paus, eftersom jag passade på att klämma in att göra någon sorts mingelenkät under lunchen också. Zonkad som sagt. Men roligt var det!

Att komma hem och mötas av en son som verkade genuint glad över att jag var hemma igen slog dock det mesta. Han skulle visa mig sitt nya garage, insisterade på att vi skulle ringa både till farfar och farmor (den ena svarade inte, hos den andra var det upptaget) och ville efter det obligatoriska fredagsmyset med tacos att vi skulle bada.

Livet. Bra fint ändå.

I dag internetjournalist

Jag är ju frilansmedlem av Internetworlds redaktion nu för tiden, och i dagarna två är jag nu med och jobbar på Webbdagarna. Jag och Fredrik sitter och livebloggar från de olika föredragen, och under lunchen var det meningen att jag skulle göra ett mingelreportage men fotografen verkar ha gått upp i rök så jag bloggar ut den här egenhändigt tagna suddiga bilden i stället.

UPPDATERING EFTERMIDDAG: På tal om Fredrik, så tog han så klart en mycket finare bild på mig. Så här glad var jag nyss när jag gav Johannas mamma support gällande hennes nya iPhone:

Applejournalistik

Efter alla år som jag jobbade inom TT-koncernen har jag ett stort förtroende för den kompetens som finns där. Men med det sagt – ibland blir det inte särskilt bra. Den här TT-notisen som både DN och SvD drar stort på i detta nu om den nya iPaden – den känns inte värdig. Många skriver tillspetsat när de rapporterar om Apple numera, texter om företaget och dess produkter genererar helt enkelt mycket tagningar och trafik, men det bör ju gärna vara korrekt också.

Jagat Apple lanserar nyheter. Med vargarna flåsande i nacken slänger Apple ut tredje generationen av surfplattan Ipad.

Jagat? För att någon ska känna sig jagad bör konkurrenterna åtminstone vara i närheten. Det existerar ingen reell motståndare inom surfplattesegmentet, konkurrenterna är så långt bakom att det inte ens existerar en platta från ett konkurrerande företag som når upp till förra årets modell, knappt ens till originalpaddan från 2010.

Med vargarna flåsande i nacken? Som sagt – vilka är det ni pratar om? Nämn en konkurrent som flåsar Apple i nacken på det här området, oavsett om det gäller försäljning eller produktkvalitet.

Slänger Apple ut? Här låter det som att Apple är desperata. Ja, med tanke på att de det senaste kvartalet sålde 15,4 miljoner iPads känner de sig nog jättetvungna att slänga ut en ny produkt så att de inte blir frånsprungna.

Nej, det var ingen vidare text helt enkelt.

Inkorgen

Jag går runt med en gnagande olustkänsla i magen att något är knas med min mejl. Den har betett sig lite småunderligt de senaste dagarna, vaga symptom men få konkreta bevis. Mitt webbhotell säger sig inte ha några störningar, men jag routrar all min mejl via Google Apps, så frågan är om Bineros driftstatus ens är relevant i sammanhanget.

Mest irriterande är att jag vid halv elva-tiden i fredags förmiddag skickade iväg tre mejl tätt efter varandra. Ett av dem vet jag fick ett svar, men det har fortfarande inte nått min inbox (det var vår N&K-förläggare som skickade om samma mejl senare på dagen, då kom det fram). Ett av de andra två borde jag ha fått ett svar på, men inkorgen ekar tom. Skickade en försiktig hej jag undrar om du såg mitt mejl-påminnelse i morse, och även det är ännu obesvarat.

Hatar när sådant här sker. Jag kan ju inte gärna mejla personen i fråga en tredje gång, besöksförbud har utfärdats för mindre.

Att jag för Internetworlds räkning i detta nu håller på och skriver en artikel som bland annat handlar om Loopias stora mejlhaveri i december där tusentals kunder fick se sina mejl gå upp i rök, känns en smula ironiskt i sammanhanget.

Vi söker lokal!

Jag, Johanna och några fler är för övrigt på jakt efter en ny lokal att sitta och jobba i. Vi tänker oss något i stil med Blustret, ni som minns den lokal som Johanna var ansvarig för i Vasastan för några år sedan, där jag hade min releasefest för ”Vi har redan sagt hej då” och även webb-tv-showen ”Sweet Sunday web crunch” länge spelades in.

Helst vill vi dock att den här lokalen ska ligga på Söder, dessutom allra helst i trakterna av Skanstull/Medis/Sofo/Mariatorget, så att det blir enkelt med lämning och hämtning på dagis med Tage. Men om lokalen är rätt kan så klart andra platser också funka, att den ligger nära tunnelbanan i innerstan är dock ett minimikrav.

Så här ser annonsen jag har lagt ut på Blocket i samma ärende:

Lokal med butikskänsla sökes för ett stillsamt gäng på cirka sex personer som jobbar med journalistik och kommunikation. Vi har fasta uppdrag och god ekonomi. Vi är främst på jakt efter en lokal utan överlåtelseavgift i storleken 40-70 kvm. Främst intresserade av Södermalm i allmänhet och trakterna kring Skanstull/Medis/Sofo/Mariatorget i synnerhet, men även Gamla stan och nedre Norrmalm är av intresse.

Har du en lokal du vill hyra ut till oss? Hör av dig genom mejl eller en kommentar!

Surfa på rätt sätt

Hotellet utlovade wifi i allmänna utrymmen, något som visserligen var sant men också innebar lååångsam hastighet. Eftersom vi dessutom hade ett behov av att kunna surfa på kvällarna när vi satt på rummet efter att Tage gått och lagt sig, började jag se mig om efter alternativ. Lösningen visade sig vara ett mobilt kontantkort via usb-modem från den lokala operatören Safaricom – som med en månads obegränsad surfmängd gick loss på 400 kronor inklusive modem. Med tanke på att det kostar 120 kronor per megabyte att surfa via våra svenska mobiler härifrån, kändes det nästan som gratis.

Helt osvajig är inte den här lösningen heller, den får startas om några gånger per dag och 3G-hastigheten här nere är inte svindlande. Men det fungerar. Och att kunna sitta som på bilden och surfa, tja, det är rätt trevligt.

Det blev även ämnet för min varannanveckasteknikkrönika i UNT senast, där jag även skriver om liknande lösningar för andra länder som exempelvis Thailand och kollar in Holidayphones tjänst. Check it out vetja.

Har du en Xbox i dörren eller är du bara glad att se mig?

Var på pressvisningen av nya ”Hamilton”-filmen i dag. Hade en del invändningar, recensionen kommer på fredag i Upsala Nya Tidning, men en grej som störde mig enormt fick inte plats:

Microsoft har en rätt stor ”roll” i filmen. Produktplaceringen i ”Hamilton – I nationens intresse” är överlag rätt stolpigt gjord – svensk film är fortfarande rätt kass på att få det att se naturligt ut –men det slår mig ändå som rätt anmärkningsvärt att såväl den svenska underrättelsetjänsten som de terroristelement som finns i filmen alla använder sig av mobiler med nya Windows Phone installerat, ett operativsystem som än så länge har haft väldigt svårt att få något fäste på marknaden, även om det kanske är på väg att ändras i och med Nokias nya partnerskap med Microsoft (samma nya Windows-gränssnitt är även tydligt exponerat på den surfplatta Carl Hamilton får en väldigt överpedagogisk genomgång av sitt uppdrag på). Men okej, jag kan köpa det, Microsoft behöver uppmärksamheten för sina nya grejer och är villiga att betala för det – fine.

Men så kommer det en scen på Beiruts flygplats, där Hamilton mellanlandar på väg mot en fritagning i Somalia. När han går ut från flygplatsen ”råkar” det stå en stor blaffa till reklamvepa för Xbox 360 placerad precis i dörren, helt utan vettig anledning. Det är så onaturligt gjort att luften går ur hela anrättningen. Hade ni inte kunnat nöja er med mobilerna, Microsoft?

Hoppas för guds skull att den Nokia Lumia 800, som har det nya Windowssystem jag nämner ovan installerat, jag fick hem i dag för test faller mig bättre i smaken. Återkommer om det.

Vart tog det planlösa flanerandet vägen?

Jösses vilken dag.

Vaknade 05.45 – före Tage! – med jobbångest och fällde således upp datorn och började pilla på en av de tusen artiklar jag lyckats samla på mig för att skriva just exakt den här veckan. Sedan dess har jag hållit på, bara för att stanna till och ge Tage frukost samt föra honom till dagis. När det var dags för hämtning fick Johanna rycka in, hon servade mig för den delen till och med lunch vid datorn, jag behövde inte ens resa mig. Sedan avbröt jag för middag en sväng, samt nattade Tage. Därefter åter till arbetet.

Nu är klockan 23.16 och jag är totalt urlakad. Klockan sju tänker jag mig att jag ska sitta på Gunnarssons med en kaffe och en GI-fralla och skriva klart en artikel innan jag ska hasta iväg på en pressvisning av ”Hamilton” varefter jag ska spruta ur mig en recension till UNT följt av en stor intervju för en kundtidning jag måste hinna förbereda mig till på något sätt också. Sedan hem och skriva veckans Spektrakrönika. Samt helst också försöka finna lite tid för att putsa på några av bokkrönikorna som borde ha lämnats in redan i förrgår.

Det skulle ju vara avkopplande att bli frilansare! Tid för kontemplation och utveckling!

My ass säger jag.