Etikett: kindle

Adlibris har lanserat läsplattan Letto Frontlight 3 – och den är tyvärr dyr

Nu har den nya versionen av Adlibris läsplatta Letto kommit, vars framtida öde jag spekulerade kring i början av juni och som fick Adlibris att gå ut och säga att jodå, det kommer en ny platta innan månadens utgång.

Förseningen blev lite längre än så, men det är väl inte så konstigt i dessa coronatider. De nya plattorna är två till antalet, Letto Frontlight 3 och Letto Frontlight 3 HD, där den senare har en högre upplösning på skärmen – 300 dpi jämfört med 212 på standardmodellen (vilket är den upplösning de senaste modellerna även haft). I de tekniska specifikationerna anges dock båda dessa upplösningar som HD, vilket är lite förvirrande sett till namnen.

Jag har inte testat den nya plattan, och jag kommer inte att hinna göra det den närmaste tiden heller, men utifrån vad som går att läsa på deras sajt drar jag följande slutsatser (osett, som sagt!):

• Den nya versionen ser ut att vara snarlik Letto Frontlight 2 till utseende och form (mitt test här) bortsett att den saknar det inbyggda lock som den modellen kom med. Vikten skvallrar om detta också. Äldre versioner av Letton – och många andra dedikerade läsplattor – ligger runt 190 gram, men Letto Frontlight 2 med sitt silikonhölje och det integrerade locket hoppade upp ända till 315 gram. Letto Frontlight 3 väger ”bara” 240 gram, vilket låter ungefär som tvåan minus locket.

• Den är dyr! 1395 kronor för standardmodellen, och 1695 för HD-varianten. Vill man ha med lock så säljs detta nu separat för 299 kronor. Som jämförelse kostade Letto Frontlight 2 (med inbyggt lock) vid premiären 1295 kronor, men ska man ha en trea och vill kunna täcka skärmen får man punga ut med 1694 kronor för grundmodellen, och 1994 för den med högre skärmupplösning. Det är saftigt för en sådan här produkt, tycker jag, mer om det längre ner.

• Förbättringarna ska handla om – och nu plockar jag från produktbeskrivningen – ett nytt ergonomiskt gränssnitt, ny kraftfullare processor, större lagringskapacitet, tjugo nivåer på ljusinställningen och fler språk att välja på i själva systemet än tidigare. Motiverar detta en prishöjning? Jag är tveksam.

• Jag kan inte låta bli att tycka till om själva språket i produktpresentationen, som känns maskinöversatt och skulle mått bra av lite mänsklig redaktörskärlek. ”Veckor med autonomi, exceptionell lagringskapacitet och läsning utan reflektion” står det på ett ställe. Visst, jag anar att det handlar om att skärmen inte blänker i solljus, men läsning utan reflektion ger andra associationer. Likaså utlovas ”en ny generation läslampa för optimal läskomfort” vilket får mig att tro att den kommer med någon form av pannlampa man ska sätta på sig vid läsning i mörkret (dock handlar det väl om att det inbyggda frontligtsystemet är bättre än tidigare) och i ljussammanhanget pratas också om ”idealisk uppspelningskvalitet med modulbelysning”. I ett litteratur-Sverige skakat av ljudbokens utbredning bör man akta sig extra mycket för att skriva uppspelningskvalitet när man syftar på ljus (bortsett från att det rent generellt låter helt galet), jag började direkt fundera på om det var så att nya Letton hade kapacitet för att spela upp ljudböcker när jag nådde det där ordet.

• Och detta med ljudböcker är faktiskt min sista punkt: För här har vi alltså en ny e-boksläsare som kostar köparen minst 1395 kronor, och till skillnad från de konkurrenter den möter på marknaden i dag, kan den inte spela upp ljudböcker. Jag vet att det inte är en läsplattas egentliga syfte, men nu är situationen som den är i litteraturvärlden, och Storytels egna läsplatta Storytel Reader har kapacitet för både e-bok och ljud, och det har även Amazons läsplatta Kindle (den har även stöd för trådlös bluetoothuppspelning av ljudböcker, vilket inte Storytels platta har). Och nu är faktiskt Amazon efter ett drygt decenniums spekulerande på väg in i Sverige på riktigt. Om de då börjar sälja Kindleplattor med svenska menyer och svenskt e-boksutbud, så är det intressant att notera att deras grundplatta kostar 78 euro på Amazons tyska sajt, vilket i rådande stund är 792 svenska kronor. Storytel Reader (som man dock måste ha ett Storytel-abonnemang för att använda) har under de två år den existerat nästan alltid sålts i kampanjer där man får flera gratismånader hos Storytel på köpet, vilket gjort att den faktiska kostnaden för plattan blivit 500-600 kronor eller lägre (grundpriset utan kampanjer är 999 kronor). Just nu ser jag att Storytel Reader är listad som tillfälligt slutsåld och att de inväntar nya, ska bli spännande att se om det är samma modell eller den i fjol utlovade ”sexiga” uppdateringen. Oavsett vad – Letto Frontlight 3 erbjuder inget på detta område, till ett pris som är rejält högre. Känns inte som den bästa kombinationen, och jag är tveksam till om de förbättringar som de själva listar verkligen är vad användarna efterfrågar.

Men som sagt – allt ovan är skrivet i morgonhast utan att jag haft denna platta i min hand. Osvuret är bäst, gränssnittet och det nya ljussystemet kanske vänder upp och ner på min värld.

Jason Snell recenserar Kindle Oasis

Jag har personligen ännu mina dubier gällande Kindle på grund av deras hårdnackade motstånd till ePub-standarden, men jag måste trots detta medge att jag är väldigt sugen på att ge mig själv en Kindle Oasis i present, om jag blundar hårt för höga priset.

Forne Macworld-chefen Jason Snell på Six Colors är en inbiten läsplatteentusiast, och han har gjort en väldigt bra recension av den nya flaggskepps-Kindlen. Hans slutsats är en summering så god som någon:

So let it be known: The Kindle Oasis is a really great ebook reader, probably the nicest one ever built. And if you are a Kindle fanatic like me or you just like nice things, if you buy one you’ll be happy. But at a starting price of $290, it’s a high-end product for a narrow audience. If you’re just curious about the Kindle or want to replace an older model, I highly recommend the Kindle Paperwhite, which is still the best buy in the product line. It starts at $100, lights itself, has the same 300 dpi resolution of the Oasis, and runs more or less the same software.

Mm, Paperwhiten är helt klart ett mer sansat val. Men också bra mycket tråkigare…

130 gram Kindle?

Jag skrev ju om den kommande Kindlen förra veckan (och drömde om en Kindle med ePub-stöd), som enligt rykten skulle bli tunnare genom att batteriet skulle komma i form av ett löstagbart skal eller fodral. Jag hoppades på en riktig lätt läsplatta, där man kanske kunde tänka sig att offra lite av den månadslånga batteritiden för att få ner vikten.

Well, om den läckta produkt som The Verge skriver om i kväll visar sig vara den verkliga, så blir visserligen den nya produkten Kindle Oasis cirka 20 procent lättare än föregångaren och landar på 130 gram, men det ska inte ske på bekostnad av någon batteritid. I stället ska den då den sitter i sitt fodral kunna ståta med 20 månaders standbytid. Eh, okej.

Formen ter sig lite udda då den är asymmetrisk såväl gällande ram som tjocklek, vilket ger ett visuellt intryck som kanske inte är så behagande för ögat men helt klart kan vara praktiskt när man håller i den.

Jag är försiktigt positiv, även om jag väljer att förhålla mig skeptisk till den där viktuppgiften tills jag får den bekräftad. 130 gram är väldigt lite jämfört med Kindle Voyages 180, vilket är deras lättaste platta för tillfället. Min iPhone 6S som jag skriver detta på väger 143 gram, och en läsplatta med lägre vikt än så – ja, jag kan helt klart se poängen med det.

Men som sagt, jag vill se den riktiga produkten på Amazons sajt innan jag tror på detta.

17. Läget för e-boken vintern 2015

Dagens rubrik i julutmaningen är egentligen bara E-bok, men jag gör det lite mer specifikt, e-böcker och den digitala utvecklingen inom bokbranschen är ju något jag har skrivit ansenliga mängder inlägg om, en sökning på ordet e-bok i mitt arkiv resulterar i 198 inlägg som svar. Därmed inte sagt att 198 inlägg primärt handlar om e-böcker, men de omnämns i alla fall någonstans. Frågan är väl om någon i det här landet slår mig där.

Som kuriosa kan nämnas att första gången såväl ordet e-bok som e-böcker omnämns i de här spalterna är den 26 juni 2007, för att sedan intensifieras under åren 2009-2012 ungefär, vilket sammanfaller med åren då e-böcker diskuterades som mest i media och alla väntade på den fysiska bokens undergång.

Nu blev det inte riktigt så. Boken som artefakt har visat sig vara betydligt mer motståndskraftig mot digitaliseringen än övriga områden. Därmed knappast sagt att den fysiska boken vunnit, eller att ens någon måste vinna.

Min syn på e-böckernas förutsättningar och problem vintern 2015 summeras rätt väl av den text jag skrev åt Västerbottens-Kuriren för någon månad sedan. Jag publicerar den i sin helhet här nedan.

Revolutionen som kom av sig

Är e-boken redan på väg att bli passé? Tidigare i höstas rapporterade New York Times om en oväntad vändning på USA:s bokmarknad – försäljningen av e-böcker hos de etablerade förlagen sjönk med tio procent första halvåret i år, samtidigt som antalet traditionella bokhandlare växer igen. Vad nu – kan pappersbokskramare världen över blåsa faran över?

Nja, den även i Sverige omtalade artikeln The plot twist: E-book sales slip, and print is far from dead lovar tyvärr mer än den kan hålla. I sin iver att visa att den fysiska boken mår allt bättre, verkar artikelförfattaren närmast medvetet placera ett antal fakta så långt ner i texten som det är möjligt, i förhoppning att ingen ska orka läsa hela vägen.

En viktig detalj är exempelvis att att e-bokens tillbakagång sammanfaller med att de stora amerikanska bokförlagen i fjol kunde höja priserna på sina e-bokstitlar efter en kontraktsomförhandling med nätbutiken Amazon, den överlägset viktigaste försäljningskanalen för e-böcker. Priset för nya e-böcker från de stora namnen inom amerikansk litteratur steg därefter i regel från cirka tio till fjorton dollar, vilket ledde till att e-boksköpare i USA för första gången på allvar möttes av den situation vi känner igen från Sverige – det blev billigare att köpa en roman i pappersformat än som e-bok.

I Sverige har det här prisförhållandet mellan tryckta och digitala böcker varit extra tydligt då vi på flera sätt har en i internationell jämförelse ovanlig pocketmarknad – böckerna är väldigt billiga och de ges ut mycket tätt inpå den inbundna originalutgåvan.

Den amerikanska bokmarknaden har inte samma pockettradition som Sverige, vilket troligen var en viktig faktor till att e-boken så enkelt kunde slå igenom där – det fanns helt enkelt pengar att tjäna på att köpa digitalt. Det i anglosaxiska länder så populära ”trade paperback”-formatet, fullstora böcker med mjuka pärmar, kostar i en nätbokhandel som Amazon i dag ungefär lika mycket som en e-bok från de stora förlagen, vilket gör incitamentet att köpa boken som en datafil mindre.

En annan detalj som problematiseras först långt ner i New York Times-artikeln är att försäljningsminskningen enbart baseras på statistik från förlag knutna till USA:s motsvarighet till Svenska Förläggareföreningen, och därmed helt missar de allt mer populära indieförfattarna, det vill säga egenutgivare som säljer sina böcker utan mellanhänder på exempelvis Amazons e-boksplattform Kindle.

Eftersom Amazon är ökända för att inte dela med sig av försäljningssiffror är det svårt att leda i bevis att bokköparna övergett storförlagens prishöjda titlar till förmån för egenutgivarnas i regel betydligt billigare alster, men Amazon hävdar i alla fall att deras e-boksförsäljning fortsätter öka, samt att de ser ett stadigt växande intresse för Kindle Unlimited, en abonnemangstjänst för e-böcker enligt Spotifymodell, där tonvikten ligger på indieförfattare och klassiker snarare än de traditionellt etablerade författare.

Men även om det är direkt felaktigt att tillskriva det där tioprocentiga vårtappet i USA något större värde, står det ändå tämligen klart att den fysiska boken visat sig besitta betydligt mer motståndskraft mot den digitala revolutionen än musik-, film- och tv-världen. Efter att under flera decennier ha tappat mark kraftigt ökar nu sedan några år de oberoende amerikanska bokhandlarna i antal igen, och de verkar därtill stå stadigare än tidigare, de har överlevt stålbadet, renodlat sin verksamhet och vässat sina koncept.

Egentligen är det heller inte så konstigt att litteratur visat sig vara mer svår att omvandla till ettor och nollor än musik och film. Att gå från att spela upp musik från en lp eller cd till att använda Spotify är rätt odramatiskt, slutresultatet som kommer ut från högtalaren är för normalörat detsamma. Detsamma gäller skiftet inom visuell media – nedsjunken i tv-soffan är det knappast en utmaning för våra sinnen att se ett avsnitt av ”Homeland” på SVT Play jämfört med att se programmet när SVT tablåsänder det.

Men att gå från analogt till digitalt läsande innebär en förändring av helt annan art, du ska bryta med ett beteende som sett likadant ut sedan Gutenberg började trycka biblar i mitten av 1400-talet, till skillnad från när du lyssnar på musik måste du i övergången till digitala böcker göra betydande förändringar i själva inmundigandet av upplevelsen.

Klart att det gör ont.

——

Det här inlägget är en del av Bokhoras julutmaning.

Barnes & Noble nere för räkning

Intressant artikel hos Businessweek om e-bokskriget i USA, där envigen i rätten mellan Apple och det amerikanska justitiedepartementet nu får den anrika bokhandelskedjan Barnes & Noble att gå på knäna. B&N tappar allt mer mark mot ett aggressivt prispressande Amazon, som efter domslutet kan fortsätta sälja e-böcker med förlust i syfte att skaffa sig ett allt starkare grepp om marknaden.

Some of the blame here lies with the U.S. Department of Justice. Its successful lawsuit against Apple and major book publishers, for conspiring to set fixed, industrywide prices on e-books, now allows Amazon to set its own often ridiculously low prices. “The Justice Department came in at a time when agency pricing was weakening Amazon’s hold and dispersing the e-book market,” says Mike Shatzkin, CEO of the Idea Logical, a book industry consultancy. “By eliminating fixed prices for e-books, they have handed the advantage back to Amazon. Now everyone else is losing share.”

Självklart handlar B&N:s problem inte enbart om Amazons låga priser, utan också om att Amazon fortsätter lägga till komponenter i en allt bättre helhetsupplevelse för (främst amerikanska) e-bokskunder. Kindleplattformen blir allt starkare och priserna är oslagbara – det finns helt enkelt ingen orsak för kunderna att vända sig någon annanstans, framgången blir som ett självspelande piano.

Men nog stämmer det jag skrev redan i september: Det råder inget tvivel om att Apple bröt mot lagen när de slöt sina avtal med förlagen, men det är ändå en ödets ironi att resultatet av deras konspiration blir att den amerikanska staten nu hjälper Amazon att dominera marknaden än mer.

E-bokskampen som shakespearianskt drama

Han tar till brösttoner när han börjar jämföra med Shakespeare, men den här texten av Mike Elgan på Cult of Mac är ändå mycket intressant läsning gällande e-boksrättegången mellan USA:s justitiedepartement och Apple.

Utgången är visserligen långtifrån given ännu – dom meddelas först i vår och det ska väl överklagas några varv också – men nog finns det en reell risk att Apples och de sex stora amerikanska bokförlagens agerande får motsatt effekt: I stället för att skjuta Amazons monopolliknande ställning på e-boksmarknaden i sank, kan utgången på sikt leda till att deras ställning blir än starkare, eftersom deras enda reella konkurrent Apple beläggs med hårda juridiska restriktioner gällande framtida avtal med förlagen.

Missförstå mig inte – det råder inget tvivel om att Apple bröt mot lagen när de slöt sina avtal med förlagen, men det är ändå en ödets ironi att resultatet av deras konspiration blir att den amerikanska staten nu hjälper Amazon att dominera marknaden än mer.

Lite shakespearianskt är det nog trots allt.

Gratis e-böcker i veckorna elva

Annorlunda e-boksprojekt regnar det inte av i Sverige. Men författaren och krönikören Hillevi Wahls nyhet om att hon för att fira tio år som författare tänker ge ut ett urval av sina krönikor från tidningar som Metro och Kommunalarbetaren som gratis e-böcker i iTunes iBookstore tycker jag är ett roligt initiativ. Elva e-bokssamlingar blir det – en varje vecka fram till bokmässan – där texter kring teman som vänskap, kärlek, sex och familj samlas. Först ut är ”Vänner”, som kan laddas ner från iBookstore till iPhone/iPad här, och till övriga plattformar via Hillevi Wahls hemsida. Det ska även komma en Kindleversion via hennes sajt vad det lider.

I skrivande stund ligger den första samlingen etta på svenska iTunes topplista för gratisböcker. Roligt!

Om domen i e-boksmålet mot Apple

Angående att Apple nu dömts som skyldiga i första instans i den uppmärksammade e-boksrättegången i USA, där Apple och sex förlagshus anklagades för att ha konspirerat om e-bokspriser för att stävja Amazons monopolliknande ställning, tycker jag fortfarande att den bakgrundstext jag skrev i ämnet i fjol fortfarande känns aktuell.

Att amerikanska bedömare på många ställen sägs vara förvånade över domslutet förvånar i sin tur mig. Att Apple och förlagen bröt mot lagen tycker jag har stått klart länge, även om de kan sägas ha jobbat för en ökad mångfald på framtidens bokmarknad (och själva tjänat mer pengar i förlängningen, så klart). Det går inte att komma ifrån att onsdagens domslut är en enorm prestigeseger för Amazon och deras allt starkare ställning både som bokhandel och förlagshus. Följaktligen når deras aktie dagen efter domslutet också rekordnivåer.

Är det också en vinst för bokköpare? På kort sikt ja, eftersom Amazon i och med domen har svart på vitt att deras lågprismodell för e-böcker är vägen framåt i USA. På lång sikt, när Amazon tagit makten över e-boksförsäljning och -utgivning i än större grad än i dag?

Extremt svårt att säga. Men monopol känns väl rent spontant inte så där superkul, kan jag tycka.

Kindle Paperwhite nu även i Sverige

Ett par veckor före jul skrev jag en krönika plus en liten guide gällande e-boksläsare för UNT:s räkning. I texterna skrev jag bland annat om att Amazons bästa e-boksläsare, den bakgrundsbelysta Kindle Paperwhite, tyvärr inte gick att beställa till Sverige ännu annat än via gråimport.

Men säg de problem som varar. Idag meddelas att Kindle Paperwhite numera kan beställas till 175 länder världen över – och ja, det inbegriper Sverige. 1354 kronor blir det för wifi-modellen i skrivande stund inklusive tullavgifter, och 1862 kronor för 3G-varianten.

Om jag kommer att köpa en själv? Nej, jag tycker fortfarande att det är ett otyg att Amazon vägrar implementera epub-stöd på sina Kindles. Okej att det går att konvertera de filer som säljs i Sverige så att de fungerar, men det känns som onödiga omvägar.

Test: E-bokstjänsten Bokon

Det har inte skrivits så mycket om Dito- och Adlibris-utmanaren Bokon tycker jag. E-bokssajten, som fick stor förhandsinfo i branschmedia när planerna presenterades i början av hösten, lanserades utan några större pukor och trumpeter ett par dagar före jul.

Mitt intryck av Bokon hittills är gott. Sajten och den tillhörande appen är lättanvänd, det går att göra e-boksköp direkt även i iPhone- och iPadappen vilket inte hör till vanligheterna – Apple tar ju 30 procent av försäljningskakan i appar vilket gör att de flesta andra bygger halvmesyrslösningar där man får sköta själva inköpen via webben och sedan ladda ner böckerna i appen i efterhand. Detta torde medföra att böckerna säljs med mindre marginal hos Bokon vilket knappast gynnar förlag och författare, men ur läsarens synvinkel är det oslagbart enkelt att kunna göra enklicksköp. (OBS! Se uppdateringar i botten av inlägget)

Den inbyggda bokläsaren i Bokons app stöder biblioteksböcker. Tidigare har man varit hänvisad till att läsa bibliotekslånade e-böcker för iPhone/iPad i appen Bluefire Reader, men nu finns alltså ett alternativ. Och det verkar fungera bra dessutom, jag har haft vissa problem med sidnumreringen i Bluefire när jag läst lånade böcker, den har inte skalats om när jag ändrat teckenstorlek på texten, men i Bokon-appen fungerar det hittills utan problem. Och det är så klart smart av Bokon att erbjuda den här möjligheten, får de sina användare att läsa alla sorters e-böcker i sin app är chansen större att man även köper titlar ur butiken som finns på samma ställe.

E-boksbutiken i appen verkar dock inte helt buggfri. Valde jag att gå in katalogens kategorier för deckare respektive skönlitteratur returnerades bara ett felmeddelande och tomma kataloger som svar. Förhoppningsvis är det bara barnsjukdomar.

Det finns även en ”skicka dina köp till Kindle”-funktion som kan vara nyttig för ägare av Amazons läsplatta – Kindle stöder ju inte epub-formatet vilket är det härskande för e-böcker i Sverige. Att då erbjuda en inbyggd konverterare är piggt. Då jag inte äger någon Kindle själv har jag inte testat funktionen, men jag såg i en kommentar hos Enligt O, som också har testat Bokon, att konverteringen tyvärr inte verkar fungera helt fläckfritt ännu. Precis som med biblioteksfunktionen i appen är dock Kindlekonverteraren ett bra mervärde för tjänsten.

Slutligen det här med Bokons premiärdatum. Jag kan inte riktigt förstå varför de valde att slå upp portarna på förmiddagen fredagen före en närmast rekordlång julhelg. Starten drunknade helt i de potentiella användarnas julstökande, och mediernas kultur- och nöjessidor var vid det laget redan färdiggjorda för hela jul- och mellandagsveckan. Visserligen hade Bokon lovat att tjänsten skulle lanseras före jul, men jag tror ändå att de hade tjänat på att svika det löftet och väntat till efter helgerna. Hade de hoppats att användarna skulle flockas framåt julaftonskvällen när alla läs- och surfplattor som legat under granarna skulle fyllas med innehåll? Kanske, men då måste de ju känna till sajtens existens också.

Men oh well. Vad gör det om hundra år.

UPPDATERING 1: På Twitter uppmärksammas jag om att Bokon lägger på 30 procent på försäljningspriset när man handlar i appen på iPhone/iPad, tvärt emot det jag skrev ovan så är det alltså inte alls särskilt bra ur läsarens synvinkel. Jag skulle till och med säga att det är riktigt dåligt, eftersom det inte ges någon information i appen om att priserna är betydligt högre där än om man gör köpet på Bokons sajt. Det finns en punkt där detta uppmärksammas på Bokons supportsidor, men supporten finns bara på webben, inte i appen. Och går man in på Bokons sajt från webbläsaren på en iPhone/iPad, får man först upp en ruta där man föreslås använda deras app i stället. Inte heller då ges någon info om att priserna stiger väsentligt om man väljer att göra detta.

UPPDATERING 2: Får nu via Twitter även höra argumentet att det inte är Bokon som agerar fult utan Apple, eftersom de i sina Appstorevillkor anger att man inte får skriva i en app att priserna är lägre någon annanstans, exempelvis på webben. Det är så klart ett fjantigt (och av många kritiserat) agerande av Apple, men jag tycker ändå att skuggan faller främst över Bokon, för den enda som straffas i det upplägg som de har valt är kunden. De har valt att ha en e-boksbutik i sin iPhoneapp, men de är inte själva villiga att ta kostnaden för det valet, utan lägger i stället kostnaden på kunderna utan att dessa får veta det. Varför de inte får veta det tycker jag är sekundärt, det hade varit ärligare att i stället göra som exempelvis Dito och strunta i en iPhonebutik helt, och hänvisa helt till webben om man vill handla. Det bästa sättet att protestera mot Apples regler måste ju vara att vägra spela enligt dem, inte att lyda och låta kunderna ovetandes ta smällen?

UPPDATERING 3: Se även mitt uppföljande inlägg, där Bokons vd svarar på min kritik.

Läsplattan tur & retur

Enligt en artikel hos Cnet rasar nu försäljningen av läsplattor i USA. Det innebär dock inte att e-boken är på tillbakagång, utan bara att människor i allt större utsträckning skaffar sig surfplattor som de läser på.

Jag tycker det är en helt logisk utveckling, de dedikerade läsplattorna är rätt hopplösa i alla andra avseenden än att läsa på. Jag har hellre en platta som jag med lätthet kan skriva det här blogginlägget på och sedan när det är publicerat kan växla över till appen Ibooks och läsa de sista sidorna i ”Stallo” med, i stället för att lägga min Ipad mini åt sidan för att plocka upp exempelvis en Letto, som dessutom till skillnad från Ipaden kräver att väcker fru och barn genom att tända sänglampan (jag skriver det här vid läggdags).

Visst, e-bläcksplattorna börjar nu så smått komma med inbyggd bakgrundsbelysning, även om de i de oftast inte går att få tag på utan krångel i Sverige (Amazon och Barnes & Noble skeppar inte sina bakgrundsbelysta läsare Kindle Paperwhite och Nook Simple Touch Glowlight hit), men möjligheten till mörkerläsning löser bara halva problemet, det känns onödigt att ha en platta för läsning och en för allt annat.

Visserligen vill en del inte ha en surfplatta, eller tycker att de är för dyra. Men skillnaden i pris mellan exempelvis en Letto och en Nexus 7 eller en Ipad mini är inte särskilt stor sett till hur otroligt mycket mer man får för pengarna.

Jag tror inte att läsplattan är på väg att helt försvinna, åtminstone inte ännu, men jag tror att den rätt snabbt kommer att bli en nischprodukt för ett fåtal, innan tekniken kommit så långt att de två produkterna smälter samman till en enhet.

Ett ödets ironi är det trots allt att utvecklingen på det här området varit så långsam att när försäljningen sakta börjar ta fart även i Sverige, har nedgången redan inletts i de anglosaxiska länderna.

En lånemarknad är också en marknad

Svenska Dagbladet har en intressant artikel om e-bokens ställning i dag, där de listar ett antal skäl till varför e-boken fortfarande står och stampar i Sverige i frågan gällande försäljning. Alla skälen är relevanta, men jag tycker att artikeln tappar bort sig från rubrikens Därför är svenska e-böcker svårsålda när den efter ett tag börjar påstå att det inte finns någon e-boksmarknad i Sverige bara för att vi inte köper böckerna. Nej, men vi lånar ju allt fler på biblioteken? Alltså finns en ökande lånemarknad. Räknas inte det som en riktig marknad?

Alltså, jag är inte dummare än att jag förstår deras tanke, men jag tycker korten blandas ihop lite olyckligt. Inte heller är jag dummare än att jag så klart förstår att det här ses som ett problem från förlagens sida – de tjänar mer pengar på att sälja böcker än på att låna ut dem – men det innebär fortfarande inte att det inte finns någon växande svensk e-boksmarknad, utan ”bara” att den växer på ett sätt som gör den mindre kommersiellt gynnsam.

Och det här att det inte verkar som att läsplatteförsäljningen kommer att ta någon egentlig fart i årets julhandel heller – jag fortsätter hävda med en dåres envishet att det inte är den dedikerade läsplattan som kommer att få e-boken att slå igenom brett i Sverige, utan att det är surfplattan som är nyckeln. Sverige är för litet för att det ska gå att utveckla en riktigt bra läsplatta med en riktigt bra integrerad butik – Adlibris och Bokus har helt enkelt inte Amazons muskler för att kunna bygga upp en tillräckligt bra infrastruktur – men det går att få ihop det bakvägen, genom att bygga bra appar och innehåll för i första hand surfplattor och i andra hand smartphones, som till skillnad från läsplattor redan finns i miljonupplagor i Sverige.

Att e-boken får ta en alternativ väg framåt jämfört med den anglosaxiska marknaden leder kanske till en långsammare tillväxt, men jag är tror att det är den enda möjliga vägen framåt för marknader på små språkområden. Den som på allvar lyckas knäcka den nöten i Sverige kommer att ha en stor fördel. Dito kändes som ett steg åt rätt håll, men efter fjolhöstens lansering känns det som att plattformen har stått still i utvecklingen. Är det inte dags för nästa språng, Bokus/Dito?

Ja, eller så kliver Amazon in även här och snor åt sig hela skiten. Men jag har en känsla av att det inte blir så enkelt för dem att göra det som en del verkar tro, Apples iTunes har exempelvis aldrig lyckats skaffa sig samma dominerande position för digital musikförsäljning i små länder som de har i USA. Och då är ändå musik mycket enklare att sälja globalt än litteratur, som i mycket större utsträckning har unika nationella marknader och förlitar sig på översättningar av internationella storsäljare.

E-bokens framtid i Sverige är ljus. Men hur ljuset ska se ut är fortfarande höljt i dunkel.

Eh. Ja, ni förstår nog hur jag menar.