Amazon siktar på Sverige

Så verkar det då sakteliga vara på väg att ske, Amazon jobbar aktivt med att få tillgång till de svenska bokkatalogerna skriver Svensk Bokhandel (betallänk), med troligt fokus initialt på e-böcker.

Det hela kan dock ta tid, Bokrondellen som är den svenska parten i förhandlingarna och sitter på den metadata Amazon initialt vill åt, beskriver Amazons villkorsförslag som extrema, vilket följer mönstret från det amerikanska bolagets tidigare etableringar.

Om Amazon kommer in och sätter fart på den svenska e-boksmarknaden är det naturligtvis spännande ur konsumentavseende, samtidigt kan jag förstå att de svenska aktörerna gärna bromsar emot så mycket de kan. Visserligen har inte Amazon samma starka ställning som nätförsäljare i Sverige som i USA när de sätter igång, men att deras intåg skulle ruska om och möjligen dra undan mattan för Adlibris Letto-satsning och Bokus Dito-dito känns fullt möjligt. Amazon är inte rädda för att genom aggressiv prispolitik lägga marknader under sig även om det leder till förluster – nätjätten går för närvarande back till och med i USA – och en sådan utveckling är knappast Bonniers/Adlibris, KF/Norstedts/Bokus och Natur & Kultur/Bokia intresserade av att delta i.

Men de har kanske inget val.

——

Uppdatering: Lars Schmidt på Svensk Bokhandel har skrivit ett bra blogginlägg där han analyserar effekten av Amazons intåg. Och till skillnad från artiklar är inte SvB:s blogginlägg inlåsta bakom betalvägg. Så alla kan läsa!

Amazon vs Apple – läget just nu

Oroa er inte, det här ska inte förvandlas till en blogg som bara handlar om e-böcker, lovar att publicera en bild på Tage i morgon som omväxling, men jag tänkte bara tipsa om den här texten hos Cult of Mac (som i sin tur är baserad på en artikel i The New Yorker) där turerna kring det amerikanska justitiedepartementet, Apple och Amazon reds ut på ett kortfattat sätt.

En summering:

Innan Apple inledde ett samarbete med ett antal av USA:s ledande förlagshus, hade Amazon nästan totalt monopol på den amerikanska e-boksmarknaden. Förlagen tjänade bra med pengar på detta – de fick 15 dollar per sålt exemplar – men Amazon tog bara 10 dollar betalt när deras kunder köpte böckerna i Kindle Store. Det skapade en e-boksmarknad där ekvationen inte gick ihop, man kan säga att Amazon köpte sig till monopolställningen genom att acceptera en förlust på 5 dollar per såld bok.

Apples avtal med förlagen var annorlunda, det byggde på den 70/30-uppdelning Apple har för all försäljning i sina butiker. Såldes en e-bok för 10 dollar i iBookstore fick förlagen 7 dollar och Apple 3. Att förlagen trots att de tjänade mycket mindre på Apples modell valde att samarbeta med dem och även gick med på Apples omdiskuterade most favoured nation-klausul, som innebar att förlagen inte fick sälja sina e-böcker billigare hos någon av Apples konkurrenter, berodde på att de var rädda för vad som skulle hända den dag när Amazon bestämde sig för att de inte längre ville sälja e-böcker med förlust, och helt sonika sa sorry, nu tänker vi inte betala mer än 5 dollar per bok, lev med det, eller något liknande.

Vad Cult of Mac-texten inte tar upp, men som jag tror är viktigt i sammanhanget, är två ytterligare detaljer som bör ha spelat in i de amerikanska förlagens rädsla.

Dels har Amazon börjat visa ambitioner på att själv bli en förläggande enhet, det vill säga att de skapar plattformar för författare att helt gå förbi förlagen och själva sälja böckerna till kund utan annan mellanhand än Amazon själva. I Sverige skrattar än så länge förlagen åt sådana plattformar och initiativ och ser det inte som ett hot, men i USA ser situationen helt annorlunda ut. Förlagen riskerade alltså en situation där de hjälpte Amazon att bygga upp en fungerande infrastruktur för försäljning av böcker, för att sedan riskera att se Amazon segla iväg på egen hand med författarna.

Det andra som var bekymmersamt med Amazons sätt att resonera kring prissättningen av e-böcker var att det helt enkelt inte gick ihop. Det kan väl i och för sig vem som helst se redan i det som beskrivs ovan, men det hade kunnat vara så att de resonerade i form av det vi förlorar på gungorna tar vi igen på karusellerna. Länge sades det till exempel att Apple knappt tjänade något alls på att sälja musik i iTunes store, men att butiken drev försäljningen av iPods, som de i sin tur hade väldigt höga vinstmarginaler på. För Amazon har det aldrig varit så. De är rent generellt ett företag som levererar väldigt låg vinst sett till sin omsättning, och till skillnad från Apple har de ingen hårdvara de tjänar igen pengar på, tvärtom säljer de även sina Kindleläsare med förlust för att få så många som möjligt att köpa dem. Första kvartalet 2012 hade Amazon intäkter på 90 miljarder kronor, men drog bara in en vinst på 900 miljoner kronor, vilket ger en vinstmarginal på ynka en procent. På sikt skulle helt enkelt Amazon vara tvungna att få sin e-boksekvation att gå ihop utan dagens konstgjorda andning, och allra troligast var det förlagen som skulle få betala genom att få kraftigt sänkt ersättning per såld e-bok.

Alltså nappade förlagen på Apples locktoner, trots att de åtminstone i förstaläget skulle tjäna mindre pengar på det. Ett framtidsscenario med Amazon som ensam härskare på e-boksmarknaden sågs som mer otäckt än en marknad med (åtminstone på kort sikt) lägre vinster men fler verksamma aktörer. Och beslutet gav de resultat de önskat, Amazons dominans minskade till en marknadsandel på cirka 60 procent innan det amerikanska justitiedepartementet gick in och stämde Apple och bokförlagen tidigare i år för att ha bildat en priskartell.

Fortsättning följer.

Indieförfattare

Just nu pågår bokmässan Book Expo i New York, och Svensk Bokhandel är på plats och spanar. Lasse Winkler skriver intressant i ett blogginlägg (SvB:s blogg berörs inte av deras nya inlåsningspolicy) om hur självpublicerande författare tar allt större plats på den amerikanska bokmarknaden. Trenden går också från att kalla dem self published authors till independent authors, det vill säga oberoende författare eller kanske ännu bättre indieförfattare.

Begreppet innebär visserligen en viss glidning gentemot hur det används inom musik och film där ju indiebegreppet mer handlar om bolaget är fristående från de stora jättarna. Att ges ut på ett mindre förlag utan koppling till någon av förlagsjättarnas sfärer skulle alltså med den definitionen räcka för att man skulle kunna kalla sig indieförfattare. Men att vara helt egen är så klart höjden av frihet.

Indieförfattare. Jag gillar ordet.

Så säljer du din bok i iTunes

Jag fick en fråga från Sölve Dahlgren om hur jag gått till väga för att få in min roman i Apples iTunes. Och ja, det kan man ju fråga sig eftersom de har rykte om sig att vara rätt krångliga att ha och göra med.

Men faktum är att när det kom till kritan var det något av det enklaste jag har gjort.

Jag använde mig av tjänsten Smashwords, som är en amerikansk publicerings- och distributionstjänst för e-böcker. Rent tekniskt var det bra mycket enklare än de våndor jag tvingats gå igenom för att få ut mina e-böcker i de svenska butikerna. Vad man gör är att man skapar ett (kostnadsfritt) konto, laddar ner deras instruktionsmanual och utifrån den skapar en Microsoft Word-fil i exakt den form som Smashwords efterfrågar. Därefter laddas filen upp i deras system och körs genom en ”grinder” som spottar ur sig filer i lämpliga format samt direktpublicerar eller lägger ens filer i kö för godkännande hos ett antal internationella e-boksbutiker. När boken köps hamnar pengarna, efter att Smashwords dragit en avgift på 10 procent av priset, på ditt användarkonto hos dem.

Det innebär att ”Vi har redan sagt hej då” nu inte bara finns att köpa i iTunes, utan även hos Barnes & Noble och Diesel. Smashwords avtal med Amazon är tydligen under omförhandling om jag förstått det hela rätt, så någon distribution i Kindle Store har jag inte ännu, men så fort avtalet är klart ska den dyka upp där också. Ingen av de butikerna har ju dock någon officiell försäljning av svenska böcker, så värdet av att finnas med i de katalogerna är väl mest av symbolisk betydelse.

Av försäljningspriset, som jag här satt till låga 15 kronor här, får jag 60 procent (Apple tar sina sedvanliga 30, Smashwords 10). Det kan tyckas rätt saftigt, men det är ändå en större procentsumma än vad någon författare får från ett vanligt förlag. Faktum är att jag – om min huvudräkning stämmer – trots det låga försäljningspriset får ut mer i reda pengar efter skatt per sålt exemplar än vad en författare i medel får ut före skatt vid försäljning av en pocketbok som säljs för 70 kronor.

I nuläget är ju allt det här på något sätt nästan av akademisk art. Bokförsäljningen i den svenska delen av iTunes är väldigt låg än så länge, eftersom så få förlag finns där. Men förhoppningsvis blir det väl ändring (och då finns det väl en risk att man ryker all världens väg från topp tio-listan antar jag…) inom kort. För även om inte iTunes tagit ens den amerikanska e-bokmarknaden med storm – Amazon är fortfarande väldigt ohotade på tronen – så har de ändå en rejält stor försäljning. Och det är klart att svenska förlag borde ha sina titlar på plats också, att medvetet ignorera försäljningskanaler känns ju rent ut sagt bara idiotiskt.

Men vill ni köpa svenskspråkig litteratur i iTunes går det ändå – de svenskspråkiga förlagen i Finland är nämligen mer på hugget än de svenska. Varför inte testa Philip Teirs fina novellsamling ”Akta dig för att färdas alltför fort” eller Kjell Westös krönikesamling ”Sprickor”?

Bara de inte går om mig på topplistan nu.

Bokmässan och e-boken

Det sägs att e-boken slog igenom i år på mässan. Jag vet inte jag. Visst lanserades det någorlunda intressanta nysatsningar, och visst pratades det om e-böcker och digitalisering på en hel del seminarier, men bryr sig allmänheten?

Svaret på den frågan är i dagsläget ett rätt självklart nej, kanske är det mer rättvist att fråga om de kommer att börja bry sig inom den närmaste framtiden. Jag blir mer och mer tveksam gällande svaret.

Processen för att digitalisera musik och film gick rätt snabbt, men de är industrier som i huvudsak riktar sig mot de yngre generationerna, det är de som har drivit utvecklingen dit vi är i dag. Litteraturen har överlag en äldre publik, och dessutom främst en kvinnlig sådan, vilket inte borgar för en varm omfamning av nydanande teknik. Det måste vara supersmidigt och superenkelt för att få den läsande publiken att komma, det måste nästan vara ännu mer användarvänligt än vad Amazon erbjuder med sin Kindle i USA. Är de nya svenska satsningarna med Bokus/Akademibokhandelns Dito i spetsen det? Nej, långt ifrån, Sverige är en alldeles för liten marknad för att det ska gå att få ekonomi i att bygga en helhetsupplevelse likt det Amazon kan erbjuda. I stället köper man in plattor från lite här och var, förladdar dem med lite programvara och gör så gott man kan. Räcker det?

Jag tror tyvärr inte det.

När alla i media plötsligt skulle prata e-böcker i början av hösten 2009 och sa nu! nu händer det! Väl? vill jag minnas att jag var en smula skeptisk och sa att läsplattan skulle bli årets julklapp först år 2011.

I dag undrar jag om det sker ens år 2013.

Nysatsning på e-böcker hos Bokus och Adlibris

I går lanserade Adlibris en ny e-boksbutik, och i dag skriver Svensk Bokhandel att Bokus/Akademibokhandeln, som båda ägs av KF, gör en nystart med e-böcker genom en satsning kallad Dito, som inkluderar försäljning av nya läs-/surfplattor, försäljning av e-böcker i fysiska butiker och specialutbildad personal. En bra satsning, även om den kommer att rullas ut på allvar först nästa år.

Att det skulle ske lanseringar på det här området i samband med årets bokmässa var ju ingen överraskning. Nu återstår bara att se hur mycket våra dominerande förlagshus (Adlibris ägs ju av Bonniers och KF äger Norstedts förlagsgrupp) vågar satsa på e-böckerna på riktigt. Det som krävs är rejäla, och dessutom långvariga, framskjutande placeringar på Adlibris och Bokus förstasidor, på samma sätt som Amazon låtit Kindlereklam ligga i topp på sin sajt i fyra år snart.

Först då kommer svensken att börja upptäcka e-böcker i någon större utsträckning.

Amazon och Apple redo att äta hela kakan

Amazon har länge ryktats ha en pekdator/tablet/surfplatta//ipaddödare/kalladetvadfanduvill på gång, och en lansering i höst har varit en riktig lågoddsare. Nu verkar det dock som att den kommande plattan blir en sorts hybrid mellan en ”traditionell” surfplatta (i den mån en bransch som i praktiken funnits bara i ett och ett halvt år sedan den första iPaden släpptes kan kallas traditionell) och en läsplatta, det vill säga deras egen Kindle. De senaste uppgifterna säger sju tums skärm och en gammal och rätt hårt ommodifierad version av Android under huven, som inte blir så särskilt kompatibel med den övriga, redan rätt fragmenterade Androidvärlden. Det blir helt enkelt den nya generationens Kindle, för en lite dyrare penning.

Det här kommer nog i första hand inte att innebära ett hot mot Apples flaggskeppsprodukt, utan generellt en breddning av Kindlens kundbas. Det lär dessutom betyda att det blir än svårare för andra tillverkare att ta sig in på pekdatormarknaden, eftersom Apple och Amazon om de här uppgifterna stämmer har en ypperlig chans att dela upp marknaden mellan sig. Amazon tar bottensegmentet – surfplatte-Kindlen sägs landa på 250 dollar – och Apple tar toppsegmentet (iPaden kostar från 400 dollar och uppåt i dag).

Vad som blir kvar åt de övriga? Not so much skulle jag tro.

Mer om e-böcker i DN

Jag hade faktiskt missat att DN publicerat den andra delen i serien om boken och framtiden, jag förekom ju själv i del ett. Men så uppmärksammades jag på det nu i dag, genom ett inlägg av Tobias Nielsen på Volante. Ämnet är Harry Potter och JK Rowlings egensatsningPottermore. Kolla in vetja, om någon av er nu skulle råka vara lika efter som den här utlandssvensken och heller inte sett det ännu.

För övrigt håller jag med Tobias i det han säger i artikeln och i en kommentar hos mig, det är väldigt svårt att få något större snurr på försäljning på en egen sajt, läsarna vill ha en butik där allt finns, och det här tjoandet om inlåsning och eventuella kopieringsskydd som ofta får hård kritik bland mer nätaktiva, nja, det bryr sig nog inte så många om bara deras filer kan köpas och användas busenkelt på de prylar de har. Alltså som Apple gjort med sitt slutna ekosystem med iTunes store som nav. Och som Amazon gjort med sitt slutna ekosystem och sin Kindle Store som nav.

UPPDATERING: Jag ser att de i dag publicerat den tredje delen i serien också, som handlar om hur det kollektiva skrivandet möter en vår till följd av nätets möjligheter.

Själv skulle jag ha väldigt svårt att skriva kollektivt på det här sättet. Visserligen jobbar jag nu på en bok tillsammans med Johanna, men texterna vi skriver till den är separata. Närmare än så tar jag mig nog aldrig kollektivet.

Jag presenterar: Facit över svenskarnas e-boksvanor!

Inte särskilt många svenskar läser e-böcker ännu, men när de gör det, i vilken form läser de och på vilken plattform? Det slog mig att jag ju sitter på en del statistik i ämnet som kanske kan ge ett delsvar, i och med att jag håller koll på hur mina e-böcker har laddats ner från min sajt. Alltså satte jag min kära hustru på att i går kväll göra ett par fina Exceltårtbitar utifrån mina siffror. Här följer resultatet, med inledande förklaringar:

Min andra roman ”Vi har redan sagt hej då” lades upp som fri e-bok i februari 2010, och har sedan dess laddats ner cirka 2500 gånger. Ursprungligen erbjöd jag bara en epub-fil samt en mobi-fil och inget annat. Efter några veckor påpekade dock en läsare att det gick att skapa epub-filer som är speciellt anpassade för iPhone och iPad, varefter jag även fixade en sådan. Den filen har sedan dess varit den i särklass mest nedladdade. Men eftersom den inte fanns med från dag ett blir siffrorna gällande de två epub-varianterna en aning skeva, hade alla tre filerna publicerats samtidigt hade troligen iPhone/iPad-tårtbiten dominerat. Hur som helst fördelar sig siffrorna som följer: 44 procent vanlig epub, 41 procent iPhone/iPad-epub samt 15 procent mobi.

Min debutroman ”Dannyboy & kärleken” lades upp i i slutet av mars 2011, och har alltså bara funnits tillgänglig i knappt fyra månader. Den har under den perioden laddats ner knappt 500 gånger. Här tillgängliggjordes de tre formaten samtidigt, och nedladdningsfördelningen bör alltså vara helt korrekt. Den särskilda iPhone/iPad-varianten av epubfilen leder stort på 47 procent, följd av den vanliga epub-filen på 31 och med mobi-filen på sista plats med 22.

Hur det kommer sig att mobi-procenten är högre för ”Dannyboy & kärleken” jämfört med ”Vi har redan sagt hej då” har jag inget definitivt svar på, men tidsaspekten kan spela in. Mobi, eller Mobipocket som formatet egentligen heter, är det format som Kindle kan tolka vid sidan av Amazons eget kopieringsskyddade format AZW. Antalet Kindlar som köpts av den e-boksläsande publiken i Sverige är med all sannolikhet betydligt större nu än det var i början av förra året då jag lade upp ”Vi har redan sagt hej då”. Därmed har troligen också intresset för mobi-filer ökat. Någon annan förklaring kan jag inte se, ja, förutom möjligen slumpen då.

Så, det var mina siffror. Någon med andra erfarenheter?

E-boken går som tåget. I USA alltså. Ja, hos Amazon åtminstone.

Så hände det till sist, eller ja, egentligen snabbare än någon skulle ha kunnat tro. Den amerikanska nätbokhandelsjätten Amazon meddelade i går att de nu säljer fler e-böcker än pappersböcker, punkt. Förra sommaren kom beskedet att de sålde fler e-böcker än inbundna böcker, och i vintras gick även e-boken om pocketboken. Men nu har alltså e-böckerna gått om pappersböckerna totalt.

Det här innebär ju på intet vis att e-boken nu är större än pappersboken i USA som helhet, det här är bara siffror från Amazon, men det säger ändå en hel del om vartåt utvecklingen barkar.

Jag har ju skrivit en del om det här i bloggen tidigare, och min krönika i UNT för ett par veckor sedan i ämnet summerar väl mina tankar rätt så bra. Och vet ni vad, jag tror banne mig jag drämmer till med att publicera den här i bloggen också, det har ju gått snart tre veckor sedan den kördes i tidningen. Varsågoda:

Förlagen sitter still i e-båten

Jag hajade till när jag läste inledningen till en artikel hos branschtidningen Resumé nyligen: ”Ipad och e-böcker har snott en stor marknadsandel från det ’vanliga’ bokläsandet. Nu går Bonnier Pocket ut i en ny stor kampanj – klimatsmart pocket”.

Nej, stopp nu, Resumé, det där är rent nys. Att Bonniers (och Månpocket) nu ska producera miljövänliga pocketböcker är visserligen lovvärt, men det beror inte på ”Hotet från e-boken”, snarare vill de sticka ut på en mättad pocketmarknad.

För även om e-böckerna går starkt framåt i Sverige – senaste året har försäljningen ökat med 300 procent – så rör vi oss fortfarande på väldigt blygsamma nivåer. Elib, som distribuerar i stort sett alla svenska e-böcker, säger att det säljs cirka 5000 exemplar varje månad just nu. Jämfört med den halva miljon pocketar som säljs per månad motsvarar det 1 procent. Räknar vi på hela bokmarknaden – det säljs knappt 2 miljoner böcker i Sverige i månaden – utgör e-boken mindre än 0,3 procent.

Men framöver då? Det brukar refereras till utvecklingen i USA. Enligt deras förläggarorganisation AAP stod e-böcker för 8 procent av den amerikanska bokmarknaden i fjol, året innan var den 3 procent. Kurvorna pekar brant uppåt.

Frågan är bara – är USA facit? Jag är inte säker. Där har den dominerande nätbokhandeln Amazon marknadsfört sin egen läsplatta Kindle i över tre år på ett sätt som verkar utomjordiskt med svenska branschögon sett. Surfar du in på Amazon.com möts du av en jätteannons för Kindle som upptar nästan halva startsidan. Så har det sett ut sedan slutet av 2007. Med sådan exponering är det inte konstigt att Amazon säljer fler e-böcker än pocketböcker, och att Kindlen är deras enskilt mest sålda produkt.

Hos de svenska nätbokhandlarna Adlibris och Bokus får vi leta innan vi hittar e-böckerna. Hos Adlibris finns textlänken ”E-böcker och läsplattor” en bit ner i vänsterspalten. Hos Bokus finns en snarlik länk ännu längre ner i deras vänsterspalt. Både Adlibris och Bokus började sälja läsplattor i början av 2010, utbudet har inte utvecklats nämnvärt sedan dess. Hos Adlibris har det snarare blivit sämre, plattan Letto som stolt marknadsfördes som Adlibris egen vid starten, försvann ur utbudet efter ett par veckor och återkom aldrig.

Utan Amazons satsning skulle inte e-boken vara i närheten av 8 procent i USA. Som ledande (och fristående) distributör av böcker på nätet ser de en egennytta i att gå mot digital distribution i stället för att posta bokpaket världen över. I Sverige ägs de stora nätbokhandlarna av Bonniers (Adlibris) samt KF Media (Bokus), som också äger Norstedts.

Och det är här skon klämmer – förlagskoncernerna verkar vilja sitta stilla i båten, och inte skynda på paradigmskiftet. En utomstående aktör måste in och röra om.

Vem känner sig manad?