25 000 tecken för mycket – för tredje gången

Men herre jösses, jag insåg just att jag helt glömt bort att berätta här i spalterna att Virus 3 äntligen är klar. Först var den klar i onsdags förra veckan, sedan i fredags och en tredje gång nu i måndags, när jag efter helgens kontemplerande insåg att jag missat en liten men ack så viktig detalj.

När min förläggare tvingades kontakta ljudproducenterna för tredje gången med en nytt ”färdigt” manus tröttnade de dock på mig en aning i andra änden, så nu har jag lovat att aldrig öppna manuset igen.

För er där ute som likt undertecknad gillar siffror kan jag meddela att slutresultatet landade på 528 220 tecken, att jämföra med 524 669 för säsong två och 454 519 för ettan. Att den första är så mycket kortare än de övriga har att göra med att det ursprungligen sades att varje Storytel Original-avsnitt skulle ligga på cirka 43 000 tecken text, men det ändrades sedan till 50 000 när de upptäckte att avsnitten överlag blev lite för korta när de lästes in (många av avsnitten av Virus 1 ligger på cirka 50 minuter i stället för den efterönskade heltimmen).

Jag har alltså relativt konstant överlevererat med 25 000 tecken. Fint att jag är konsekvent i alla fall.

E-böckerna och krånglet, åtta år senare

För cirka ett och ett halvt år sedan gjorde jag ett utförligt test av läsplattan Tolino Vision 2 (som numera är utgången, aktuell modell i dag är Tolino Vision 4 HD). Testet verkar ha varit mycket uppskattat sett till min besöksstatistik och har lett till att en del köpt plattor av Tolino på nätet.

Nu har dock tydligen en bugg någonstans i systemen på den svenska sidan medfört att en av Tolinos unique selling points inte längre fungerar – att direkt från plattan kunna låna kopieringsskyddade e-böcker från bibliotek, vilket ett flertal personer de senaste veckorna skrivit om i kommentarsfältet till testet. Då jag själv inte längre har en Tolino-platta – jag sände tillbaka mitt låneexemplar till nätbutiken Cyberphoto efter genomfört test – kan jag inte själv delta i felsökandet, men utifrån kommentarerna så är ett antal personer i kontakt med såväl supportavdelningar i Tyskland som Sverige, så förhoppningsvis når problemet snart en lösning.

En sak står dock klar: Att e-böcker fortfarande år 2017, snart ett decennium efter att det började talas om dem på bred front, fortfarande är omgivna av så mycket tekniskt krångel är ett stort underbetyg för hela branschen. Nedanstående skrev jag i ett inlägg sommaren 2009:

Så länge det finns någon som helst risk att tekniskt krångel uppstår och en manual måste tillfrågas – vilken risk som helst – så kommer e-boken att vägra att lyfta. Så djupt analogt inrotat är läsning av litteratur.

När man läser i kommentarstråden och ser hur de som felsöker tvingas använda ord som factory reset, korrupta filer, återskapande recover till firmware 1.7.x, förändringar i Adobes DRM, mjukvaruversion 10.0.1 och hur boklånare ombes mejla över en unfulfilled .acsm-file till en IT-avdelning för att de ska kunna felsöka, ja då känns det tyvärr som att vi inte kommit ens en millimeter närmare.

Bra om biblioteken och e-böckerna

Jag har ju tidigare tipsat om Björn Wallers blogg Boken år noll, och nu är det dags igen. I veckans inlägg – han har gjort för vana att publicera en kommenterande länksamling varje måndag – tar han avstamp i en artikel i Biblioteksladet och ställer frågan: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?

Som alltid väldigt intressant och initierat, så: In och läs.

Jag pratar om böcker i örat i P1:s litteraturvecka

Sveriges Radio P1 har ju en litteraturvecka som rullar för fullt i detta nu, och i dagens avsnitt av P1 Kultur är jag med och samtalar med programledaren Lisa Wall på temat ”En bok för örat”. Programmet sänds i P1 mellan klockan 13-14, och av vad jag fått veta hittills ska jag vara med under programmets andra halvtimme, men ha gärna radion på redan från start om ni vill vara på den säkra sidan.

Då intervjun sänds live vill det sig till att vår uppkoppling fungerar som den ska för att det hela ska bli verklighet, jag ska delta via Skype. Så håll tummarna för att transatlantiska kabeln inte går av under förmiddagen, samt att våra barn inte får för sig att ta en unik sovmorgon så att jag inte vaknar i tid, när programmet börjar är ju klockan inte mer än 7 här i New York.

UPPDATERING: Nu finns avsnittet där jag medverkade upplagt på webben. Klickar man på spelaren nedan så kommer man direkt in vid starten på min intervju.

Dannyboy & kärleken nu även hos Bookbeat

Nu finns för den delen ljudboksversionen av Dannyboy & kärleken även hos abonnemangstjänsten Bookbeat samt går att styckeköpa hos Bokus. Redan från start fanns den ju hos Storytel (där den också finns som e-bok) och för styckeköp hos Adlibris.

Det har för den delen trillat in några lyssnarkommentarer hos Storytel, och de är än så länge väldigt vänliga:

Yay.

Tolv år senare: Dannyboy & kärleken som ljudbok!

Det tog sin runda stund, men i dag, exakt tolv år och en vecka efter att min debutroman Dannyboy & kärleken gavs ut i inbunden form, kommer den nu som ljudbok.

Inläsare är skådespelaren Dag Andersson, och efter att ha hunnit lyssna på den första timmen i morse när jag körde bil in till Kiruna måste jag säga att han gör ett fantastiskt jobb, han levererar verkligen berättelsen med perfekt tonträff och jag vet inte ens om det är tillåtet eftersom det är min egen roman, men jag fick rysningar av välbehag flera gånger. Hurra för det.

Lustigt nog har även Dag Andersson läst in min käre vän Peter Fröberg Idlings Augustprisnominerade roman Sång till den storm som ska komma (okej, det är visserligen tre inläsare på den boken, men Dag är en av dem). Några av er minns så klart också att det finns ytterligare en koppling mellan Peter och Dannyboy, redan i oktober 2007 bloggade jag om hur omslagsbilden till romanen blev verklighet, och avslöjade att det är han som har tagit fotot.

Ljudboken ges ut av förlaget Storyside, som ägs av Storytel, men till skillnad från min Storytel Original-serie Virus är INTE Dannyboy & kärleken en Storytelexklusiv titel, den kommer även att dyka upp hos streamingtjänster som Bookbeat och Nextory och även att kunna styckeköpas från Adlibris och Bokus om man gillar att äga. Vet dock i skrivande stund inte exakt när den kommer i en del av dessa kanaler, det har tydligen varit lite köbildning hos distributören Axiell Media/Elib, kanske blir det först efter påsk. Återkommer i den frågan. Men här är länken till Storytel (där den också finns som e-bok).

Jag är oerhört glad för att det här pinsamma hålet i min litterära utgivning nu täpps till. Jag har genom åren lekt med tanken på att göra en inläsning själv liknande den jag gjorde med Vi har redan sagt hej då, men när chansen kom att få en ”riktig” ljudbok till stånd behövde jag exakt noll sekunders betänketid.

Det här innebär att det nu går att lyssna på mina verk som en sammanhållen (nåja) berättelse om Iris, för jo, det är ju samma kvinnliga huvudperson i såväl Dannyboy & kärleken som Vi har redan sagt hej då, och Iris är jämte Amanda (som också har en viktig biroll i Vi har redan sagt hej då), den som har den tyngst bärande rollen i Virus.

Sugen på att veta mer om hur mina romaner hänger ihop och varför ett Bamseplåster symboliserar diametralt olika saker i Dannyboy & kärleken och Virus, trots att det medverkar i nästan identiska scener? Klart ni är! Till i dag har jag skrivit ett mustigt inlägg i Storytels blogg om just detta plåster, och en hel del annat. Trevlig påskläsning!

Och lyssning, så klart.

Nygamla hyllmeter

Vi hamnade hemma hos en pensionerad lärare här i byn i dag, som inför en flytt till lägenhet beslutat sig för att skänka bort i princip alla sina böcker till dem som vill komma förbi och botanisera bland hyllorna och välja ut.

Vi var inte nödbedda, och fick med oss fyra kassar därifrån, däribland en i princip komplett Vilhelm Moberg-utgivning, Kerstin Ekmans Vargskinnet-trilogi, en del Sara Lidman och tre romaner av Per Gunnar Evander, som jag alltid har haft lite dåligt samvete för att jag har läst så lite av, trots vårt gemensamma ursprung i trakterna kring Sandviken. Karln har ju skrivit över 30 romaner, men med dessa tre (genombrottsromanen Det sista äventyret från 1973 var en av dessa) kommer jag i alla fall att mer än fördubbla min Evanderläsning, tror jag har läst två av hans böcker tidigare.

Johanna skrev lite mer om vårt besök på Bokhora.

Litteratur värd att lyssna på?

(Ursprungligen publicerad på Västerbottens-Kurirens kultursida 2 mars)

Ljudboken har tagit Sverige med storm, streamade abonnemangstjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory ökar stadigt i popularitet i våra mobiltelefoner. Men inte alla i bokbranschen har möjlighet att åka med på tåget – att producera bra ljudböcker är dyrt vilket effektivt stänger dörren för många småförlag och egenutgivare. Om ljudboksformatet fortsätter växa, vad händer då med litteraturen som inte passar att lyssnas på?

När Svenska Förläggareföreningen tidigare i år presenterade årsrapporten Boken 2017 var slutsatsen positiv – bokmarknaden i Sverige gick framåt året som gick. Men det var en glädjerubrik som branschen hade den digitala ljudboken att tacka för – försäljningen av pappersböcker i bokhandeln backade nästan 5 procent, medan de streamade abonnemangstjänsternas ökade sina intäkter med 60 procent och räddade totalresultatet, som därmed blev 1,6 procent plus. För bokbranschen står nu abonnemangstjänsterna för snart en tiondel av intäkterna, och andelen fortsätter växa.

Långtifrån alla har de finansiella muskler som krävs för att följa med på den här resan. När det gäller e-böcker har digitaliseringen av bokbranschen inneburit nya möjligheter för småförlag och egenutgivare att få ut såväl nya som gamla böcker – att skapa en e-bok utifrån den textfil som en roman består av kostar i princip ingenting – men ljudböcker är en helt annan typ av best.

När branschtidningen Svensk Bokhandel för åtta år sedan gjorde en genomlysning av ljudboksbranschen uppskattade de kostnaden för att ge ut en normal ljudbok till 150 000 kronor – icke inräknat ersättning till författaren. Den kostnaden har sjunkit rejält i dag då man i allt större utsträckning struntar i att trycka upp ljudböckerna på cd-skivor utan bara distribuerar dem via abonnemangstjänsterna eller säljer dem som mp3-filer i nätbokhandeln, men även om man lyckas få ner prislappen till hälften är det en kostnad som avskräcker småförlagen.

Annika Bengtsson driver Grim Förlag, ett rätt typiskt småförlag sett till storlek och historia, hon startade för att ge ut sina egna romaner, men har expanderat och har nu ett antal författare i sitt stall och ger ut tre till fyra titlar per år.
– Det är ekonomiskt omöjligt för oss att ge ut ljudböcker av våra titlar. Kanske går kostnaden ner framöver, men frågan är om det någonsin blir så billigt att ett litet förlag har råd. Jag tycker nästan att det borde finnas ett stöd att söka, så att det inte bara blir den kommersiellt breda litteraturen som får chansen som ljudbok. Det är en demokratifråga, säger Annika Bengtsson.

Måste ljudböcker vara dyra att producera? Nej, i teorin går de att skapa till låg kostnad, men i praktiken har publiken vant sig vid att ljudböcker ska hålla professionell kvalitet både vad gäller inläsning och produktion, och ratar det som inte håller måttet. Dessutom agerar ljudbokstjänsterna som grindvakter – bedöms en ljudboksproduktion inte hålla verkshöjd rent tekniskt släpps den inte in i katalogen.

När digitaliseringen av bokbranschen tog fart för sju, åtta år sedan sågs det kommande skiftet av många – författaren till den här artikeln inräknad – som en kommande seger för den lilla, fristående aktören, äntligen skulle egenutgivare ha (åtminstone nästan) samma chans som de stora förlagen.

Men det som skedde i USA där e-boken och egenutgivande ”indieförfattare” tog marknaden med storm via Amazons plattform Kindle ägde aldrig rum i Sverige. Här såg revolutionen annorlunda ut – den tog rygg på de smarta mobilernas explosiva framväxt och levererades som en app i mobilen åtföljd av en effektiv hisspitch: Ett Spotify för ljudböcker.

Betyder det här att ljudböcker uteslutande är något för de redan etablerade förlagen med god ekonomi? Ja, troligen. Men bilden kompliceras av att vissa förlag visat sig vara duktiga på att lyfta upp författare på småförlag och ge dem chansen i ett större sammanhang i ljudboksform.

Ett sådant exempel är Mikael Ressem, Gävleförfattare som de senaste åren gett ut en deckarkvartett om ambulanssjukvårdaren Erik Sandström och som i tryckt form på lilla Förlaget Orda inte gjort något större väsen av sig. Trots detta hade Mikael Ressem en vecka före jul 2016 tre av sina titlar på Storytels tio i topp-lista för deckare, detta efter att det mellanstora förlaget Lind & Co låtit Fredde Granberg läsa in dem som ljudböcker.

En annan författare är Susan Casserfelt från Örnsköldsvik, som 2014 på eget förlag gav ut deckaren Prästens lilla flicka. I slutet av 2016 gav ljudboksförlaget Word Audio Publishing ut den i inläsning av Katarina Ewerlöf och boken började klättra på Storytels topplista. I flera veckor har den nu stadigt legat på topp fem, och när uppföljaren Den tatuerade cirkeln ges ut i dagarna finns det mycket som talar för att den går samma väg mot toppen, eftersom abonnemangstjänsternas funktionalitet gör det enkelt att sätta en kommande titel av en författare man gillat på sin läslista, och så fort den nya boken släpps plingar appen till och man kan börja lyssna.

Ljudboksrättigheterna till en av Grim Förlags böcker har också nyligen köpts av Lind & Co, berättar Annika Bengtsson.
– Det är en möjlig väg att gå. Men helst vill jag så klart att vi ska kunna ge ut våra egna ljudböcker, och inte behöva förlita oss till större förlag, säger hon.

För den oetablerade författaren är det här en möjlig tröst. Men samtidigt är kostnadströskeln som stoppar småförlagen något bokbranschen som helhet kanske bör börja fundera över. Eftersom bokförlag är företag som drivs med vinstintresse, så väljer de redan i dag till följd av de höga produktionskostnaderna att till stora delar endast göra ljudböcker av de romaner som de tror kan bära sig kommersiellt. Än finns inget känt exempel där ett förlag ratat en roman helt bara för att den inte ansetts ljudboksmässig, men fortsätter ljudboken att växa i betydelse, är det inte omöjligt att det sker.

Trots att jag personligen är en stor anhängare av ljudböcker, är det en utveckling jag hoppas vi kan undvika.

——

Fotnot: Susan Casserfelts andra deckare Den tatuerade cirkeln som jag nämner i artikeln klättrade ända upp till första plats på Storytels topplista i början av mars.

Hur länge håller kärleken till pappersboken?

Lång och intressant analys av Sölve Dahlgren på Boktugg i dag, om hur man ska tolka statistiken från Förläggareföringen som kom häromdagen gällande de digitala intäkterna för de svenska förlagen. Statistiken ger ingen entydig bild av läget och är heller inte heltäckande då allt fler köper böcker digitalt från förlag och marknader som inte ingår i statistikunderlaget, men det betyder så klart inte att siffrorna är ointressanta.

Nu var det dock inte siffrorna jag tänkte citera, utan följande stycke som kommer rätt långt ner i texten:

De senaste veckorna har jag roat mig med att prata med folk i branschen och folk utanför branschen. Låt vara att jag pratat med folk utanför som är rätt digitala, de flesta av våra kontorsgrannar jobbar med ehandel.

Ska vi förenkla det?

• Bokhandlare: Nja, visst kommer kanske nätbokhandeln att ta lite andelar till, men då mest från varuhusen. Men digitala böcker? Nej, de går ju inte att slå in och ge bort som presenter? Det är skillnad på musik och film.

• Förlag: Jo, det är klart att streaming blir viktigare och viktigare. Men det är ju så dåligt betalt. Och det är fortfarande pappersböcker som dominerar intäkterna. När 85% av intäkterna kommer från fysiska böcker så måste vi lägga lika stor fokus där.

• Läsarna: Jag har rensat ut det mesta av mina gamla böcker i bokhyllan och jag har inte köpt en pappersbok på två år. Jag har ju Storytel och Kindle.

Nu överdrev jag kanske lite på den sista. Alla läsare är inte så digitala. Ännu.

För mitt intryck och min slutsats blir denna väldigt konkreta: Det finns inga rationella skäl för att välja en fysisk bok före en digital bok år 2017. Alltså återstår endast de emotionella skälen.

Som han själv skriver, han överdriver. Men jag tvivlar samtidigt inte ett ögonblick på att det ryms en sanning som kommer att bli allt viktigare här. Jag tror att det finns en uppenbar risk att vi kommer att hamna i en situation där bokhandlare, traditionella förlag och inte minst kulturredaktioner hamnar i osynk med hur den breda publiken tar till sig litteratur. Jag har tänkt på det här rätt mycket det senaste året, då jag flera gånger slagits av hur totalt ovetande många av dem som anser sig vara litteraturinitierade är av den frammarsch som de digitala litteraturtjänsterna gjort de senaste åren. Kärleken till boken som fysiskt föremål är hos många inom branschen så stark att det skapas en bild av att det är så för alla.

Jag ska fördjupa mig i det här någon gång framöver, just nu finns dock tyvärr inte tid.

Det tickar på

En relativt bra skrivdag i dag då Ejda kunde återvända till dagis. Får jag bara ur mig detsamma i morgon så håller jag min veckoplan – förutsatt att jag hinner skriva en del i helgen också.

Hade tänkt ta ett kvällspass också, men Ejda somnade först halv tio efter sjuhundra varv Trollmor och jag orkade helt enkelt inte mer.

Virus – snart i ett pocketställ nära dig

Jag har ju nämnt det förr här i bloggen, men nu finns beskedet om print även på pränt. I Svensk Bokhandels Sommarens Böcker-katalog hade Storytel en annons med om att första säsongerna av Storytel Original-serierna Virus, Byvalla och Svart stjärna ges ut i pocket under försommaren. Hurra!

Att det blir direktutgivning i pocket är så klart en triumf för den här pocketälskaren.

UPPDATERING: Faktum är att boken redan funnits i nätbokhandlarnas system ett tag. Här kan man lägga in en bevakning på när Virus släpps hos Adlibris och här hos Bokus.