Etikett: litteratur

Rätt ska vara rätt

Oops.

Jag bloggade tidigare i år om mina försäljningssiffror av ”Vi har redan sagt hej då” i iTunes store fram till och med början av februari. Så hörde Svensk Bokhandel av sig tidigare i dag och frågade om jag fått några uppdaterade siffror, och jag började rota i någon sorts databasfil som går att ladda ner från tjänsten Smashwords som jag ju använt för att publicera boken där. Och det visar sig att jag gjort fel när jag plussat ihop kolumnerna för de olika månaderna och åren.

Så, här följer en rättelse:

Jag har inte sålt 243 exemplar fram till i början av februari som jag tidigare angivit. Jag har, till och med den sista mars 2012, sålt 164 exemplar av ”Vi har redan sagt hej då” i Apples bokbutik. Det är fortfarande mer än vad den sålt totalt i andra butiker som e-bok, men inte betydligt mer som jag skrev i förra inlägget.

Apple verkar för den delen ha fått ordning på butiken så till vida att de titlar som står under puffen ”Böcker på svenska” nu faktiskt är just det (tidigare var de danska). Av de 441 titlar som totalt listas bland svenska köpesböcker är min den 15:e mest sålda genom tiderna. Inte så tokigt.

Den enda riktiga vinnaren är Amazon

Apple och de största amerikanska bokförlagen stäms alltså av det amerikanska justitiedepartementet för att ha bildat en priskartell vars främsta syfte var att mota Amazon i grind.

Det är så klart inte bra med karteller, och att agerandet varit olagligt verkar troligt.

Å andra sidan ledde de båda parternas agerande till att Amazons makt över den amerikanska e-boksmarknaden minskade och att konkurrensen ökade. Från att ha haft 90 procent av marknaden i början av 2010 har Amazons andel nu sjunkit till runt 60 procent.

Amazon sålde de flesta nya och storsäljande e-böcker för 9,99 dollar, vilket var lägre än vad de köpte in dem från förlagen för. Målet med förlustförsäljningen var att skaffa sig en dominerande ställning på marknaden samt att driva upp försäljningen av Kindleläsare. Och Amazon lyckades med båda föresatserna.

För någon som själv gärna ger bort sina ljud- och e-böcker, låter det kanske konstigt att jag tycker att det är bra att Amazons prisdumpningspolitik stoppades. Men faktum är att jag inte är någon större vän av Kindle, jag tycker ärligt talat att det är ett ofog att en läsplatta utan stöd för epub-filer tagit ett sådant starkt grepp över marknaden. Många klagar över Apples inlåsningar, men på det här området tycker jag faktiskt att Amazon är flera resor värre.

Att den överlägset viktigaste läsplattan på världsmarknaden inte tillåter den öppna e-boksstandardens filformat är inget annat än en skandal. Visst, med hjälp av program som Calibre går det att konvertera epub-filer till formatet mobi som Kindle kan läsa, men för att det ska funka måste filen sakna kopieringsskydd, något som är ovanligt när det gäller kommersiella filer (utom på den svenska e-boksmarknaden där de flesta epub-filer säljs utan skydd).

I praktiken innebär det att i länder där Amazon verkar, köper man e-böcker i ett format som endast fungerar på Kindle. Det gör man visserligen när man köper böcker i Apples iTunes store också, men iPad och iPhone har i alla stöd för epub-filer. Köper du en e-bok hos Adlibris eller Dito kan du alltså utan problem läsa den på en iPad, men måste konvertera den för att få in den i en Kindle. Bibliotekslånade e-böcker kan inte alls läsas på Kindle i Sverige.

Effekten av Apples och bokförlagens agerande var att Amazons prissättningspolitik sköts i sank, något som i första hand inte gynnade Apple utan bokförlagen och bokhandelskedjan Barnes & Noble, som nu lyckats knipa ungefär 25 procent av den amerikanska e-boksmarknaden (Apple har 15 procent).

Att Apple och de förlag som motsatt sig förlikning kommer att dömas och tilldelas böter på något sätt verkar troligt. Den här kartellen är ovanlig så till vida att ingen direkt försökt dölja den, parternas agerande har rapporterats flitigt om i pressen under flera år, men det borde inte spela någon roll.

Vinnare? På kort sikt kunderna, det blir nu enklare för Amazon att återgå till sin gamla prismodell och dumpa priserna på e-böcker, något de redan verkar vara på gång att göra enligt New York Times. På lite längre sikt torde dock Amazon vara den enda egentliga vinnaren. För andra försäljare blir det svårare att konkurrera mot Amazon gällande priset, och resultatet kan mycket väl komma att bli ett reellt Amazonmonopol när det gäller e-boksförsäljning.

Tre skärmar

Tobias Nielsén skriver ett intressant blogginlägg på Kulturekonomi om hur hans läsande ter sig efter att han bestämt sig för att ta steget över till digitala skärmar enbart.

Själv är jag långt därifrån, och har överhuvudtaget inte fångats av Kindlen. Främst för att jag tycker att jag inte borde behöva konvertera böcker för att kunna läsa dem, där är jag alltså en sådan där tjurig jävel som sätter mig på tvären bara för att.

Däremot läser jag ju en del böcker på min iPad, och just nu, när jag ligger och försöker hålla 700 sidor Roslund & Hellström i inbunden form uppe om kvällarna, känns det som att den digitala revolutionen inte kan komma nog snabbt.

Vi tar 85, du får 15

Intressant i nya Svensk Bokhandel om hur det funkar med ljudböcker i iTunes store. Intressant att Amazonägda Audible tjänar mer pengar på böckerna än Apple själva. Ingen särskilt rolig sits för förlagen dock.

Själv har jag inte försökt få in ljudboken av ”Vi har redan sagt hej då” i iTunes. Kanske trots allt borde göra det, vore ju tveklöst roligt att ha den med i katalogen, det ger ju bra exponering. Får väl se vad som händer.

 

Inte helt hundra

Med anledning av gårdagens inlägg om framtida caférecensioner:

I dag, efter att i går kväll ha druckit ett par öl för många med DN-Mattias, är mitt cofficejobbande förpassat till hemmet. Kan vara så att jag inte är helt produktiv heller om jag ska vara ärlig. Har gjort en telefonintervju, bokat upp en personintervju och googlat mig fram genom tillvaron. Jag har även glufsat i mig resterna av söndagens middag samt fyllt på med ett par mackor lingongrova som stöd.

Denna arbetsdagen ett liv.

——

Och på tal om något helt annat så slår det mig efter att ha läst Malins bokblogg att ”Vi har redan sagt hej då” ju är en alldeles utmärkt bok att ge bort i påsk. Gör det!

Smörjan och härligheten

Två saker:

1. Mitt inlägg från i går (som jag för övrigt uppdaterade en smula i morse) publiceras i dag även hos den svenska Applenyhetssajten Allt om mac. Jag har redan fått ett antal hurrarop och ett vilken förbannad smörja-utbrott.

2. Sara Arnald har lagt upp fotot hon tog å Natur & Kulturs vägnar på mig och Johanna i sin blogg. Jag tar mig friheten att publicera bilden här i bloggen också, för jag har ärligt talat aldrig sett maken till snygg bild på oss. Jag ser så … slät ut. Hädanefter ska jag alltid kräva smink, belysning och en riktig fotograf när jag ska plåtas.

När två blev tre

Jag har ju skrivit en del om vår kommande föräldrabok, men aldrig riktigt beskrivit exakt vad det är vi ska göra. Men nu har Sommarens böcker-katalogen kommit från Svensk Bokhandel, och där finns vi med bland titlarna från Natur & Kultur. Det blev med nöd och näppe en sommarbok – ”När två blev tre” börjar säljas den 27 augusti och har fått recensionsdatum först en bit in i september (vad jag tycker om otyget med skilda försäljnings- och recensionsdatum kan man ju förresten förkovra sig i här respektive här) – så kanske kan man hoppas på en liten blänkare för vårt bidrag till föräldraboksfloran även i den stora höstkatalogen.

Vad är det då som gör vår bok om att bli föräldrar för första gången unik?

Dels är det den första svenska boken om föräldraskap där mamman och pappan tillåts ta lika stor plats – vi har skrivit 31 kapitel vardera – men det viktigaste är att den är en i mitt tycke ovanligt ärlig, självutlämnande och reflekterande skildring av vad som sker inom en när man blir förälder för första gången. Boken inleds rent konkret en tisdagseftermiddag i mars 2010 när Johanna ringer mig och säger hördu, nu är det så här att vattnet har gått och den slutar en måndagsmorgon i oktober 2011 när jag vinkar av Tage för hans första dagisdag. Samtidigt är det även en berättelse om det förflutna och hur vi har blivit de personer vi är och hur det kommer att prägla vår son i framtiden.

Jag skulle vilja drista mig till att säga att jag tycker att det är en bra bok, inte bara en bra föräldrabok.

Nåväl. Så här ser annonsen i Svensk Bokhandel samt Natur & Kulturs egen katalog ut. Jag är inte helt övertygad om att den slutliga baksidestexten kommer att se ut så där, jag skulle vilja formulera det annorlunda samt lyfta fram några andra grejer, men men, det blir en senare fråga.

Helgen i bilder

På lördagseftermiddagen hängde vi i en rabatt på Assesorsgatan, på söndagseftermiddagen hängde vi i Stora Bleckan. Ja, vi äger mer än de där ytterkläderna till Tage, men vädret var rätt identiskt båda dagarna och då blev det som det blev.

Köket, söndag kväll. Få saker bereder mig sådan glädje nu för tiden som att städa köket. Jag är ju något av en pedant när det kommer till ordning och resten av lägenheten har jag mer eller mindre tvingats ge upp, men köket har jag satt en ära i att det alltid ska vara städat och fint vid dagens slut. Vissa kvällar, som i dag när Johanna gjorde en rätt avancerad älgentrecote med potatismos och sås i det rätt begränsade köksutrymmet samtidigt som Tage gjorde sitt bästa för att leva tvååringsrövare genom att slita ut det mesta som kom i hans väg (saker ”kommer i hans väg” genom att han öppnar alla skåp och lådor), kändes det som en omöjlighet att slutresultatet skulle kunna bli som på bilden, men efter en meditativ städningshalvtimme till ljudet av de sista minutrarna av Pontus Ljunghills utmärkta debutdeckare ”En osynlig”, under vilken Johanna och Tage höll sig undan genom att i stället bada balja i badrummet, blev det ordning även denna kväll.

Norge satsar på bok-Spotify

Ser i Svensk Bokhandel att de norska författar- och förläggarparterna enats om villkor som ska öppna dörrarna för ett sorts bokliknande Spotify, eller kanske snarare bok-Wimp, som ju är den norska konkurrenten till vår svenska musikstolthet.

Det rör sig om backlistutgivning, det vill säga titlar som inte är nya utan har minst ett år på nacken, och totalt berörs cirka 1700 böcker i dagsläget. Tanken är att kostnaden ska ligga på 200-400 kronor i månaden.

Personligen har jag väldigt svårt att se att en sådan här tjänst ska lyfta. Visst, böcker är dyrare än skivor att köpa, men antalet böcker per månad man läser är också betydligt färre än antalet skivor man spisar, det rör sig om två helt olika sorters beteenden.

De flesta skulle alltså inte tjäna något på att använda en sådan här tjänst i jämförelse med om man styckeköper. Och för att få människor att nappa måste det nog vara, eller åtminstone upplevas vara, ekonomiskt fördelaktigt.

Det bör i sammanhanget nämnas att böcker i Norge generellt är dyrare än i Sverige, så priset är inte helt jämförbart.

Men ändå. Jag säger flopp.

Ingenstans att fly

Det är lite som på bokmässan, man gör det man förpliktigat sig att göra, och jagar ett barn resten av tiden, som tjutande av skratt rusar genom korridorer och stundom studsar in i andra besökare med pannan före. En smula ansträngande, men samtidigt också väldigt givande. Tage älskar båtlivet, har haft ett bollhav helt för sig själv hela förmiddagen och vi hann även med ett kortare bad i båtens pool.

Det är en fin stämning här på Tidningen Vi:s litteraturbåt. 1 000 litteraturälskare som inte har något annat val än att umgås och lyssna på de författare som framträder på scenerna. För det är ju som Mikael Niemi sa i morse när han var först upp på scenen, det är fantastiskt att ha en publik som inte har någon möjlighet att gå härifrån.

Lunchpaus nu, Tage sover och vi har just angjort Mariehamn. Jag får lust att kliva av, har känt ett ålandssug hela morgonen när vi tuffat genom skärgården på väg från Åbo västerut över vattnet mot Stockholm igen. Kanske får det bli en resa i sommar.