Fick en fråga i Facebookgruppen E-böcker i Sverige i morse (jag svarade på den klockan 05.25, morgonpigg som få) om varför vi gjort om DJtv till en ljudsändning i stället för att filma, som vi gjorde back in the days. Och det tarvar väl en förklaring.
För mig personligen handlar det mycket om att jag gillar podcasts väldigt mycket. Och jag tycker i grund och botten att podcasts gör sig bäst i radioform, eller som bara ljud då. Jag lyssnar på en fyra-fem podcasts varje vecka i min iPhone, mestadels om teknik, men på sistone även Fredriks, Josefines och Julias fina Maktministeriet, som ju hunnit komma i två avsnitt hittills.
Ljud är enklare. I teorin är det visserligen bara att tränga ihop sig framför macen och slå på iSightkameran och köra även när det gäller video, men det blir sällan riktigt bra vare sig i ljud- eller bildväg. Vi försökte en massa olika lösningar under de två år vi gjorde original-DJtv, och var väl aldrig helt nöjda med resultatet. För att inte tala om hur ansträngande det var att ständigt behöva färgkoordinera våra kläder.
Men den allra viktigaste orsaken är för mig längden. De gånger vi försökte göra avsnitt som var längre än tio minuter fick vi nästan alltid kommentarer som sa att det var för långt, de såg våra sändningar på jobbet och hade inte tid att sitta framför datorn overksamma längre. Jag tyckte det var en konstig kritik, man behövde ju sällan titta på DJtv, vi satt ju oftast bara rakt upp och ner framför kameran och babblade, ibland visade vi upp en bok vi diskuterade i bild eller ett nyfött barn som pockade på uppmärksamhet, men i övrigt fyllde bilden ingen egentlig funktion. Ändå upplevde folk att vi ständigt höll på för länge, och det stressade oss, fick oss att ofta kika mot klockan och smått desperat försöka runda av när vi såg att klockan närmade sig tiominutersstrecket.
Med en ren ljudpodcast tror jag att känslan av att man måste hålla sig kort minskar, människor är mer vana vid att lyssna passivt på ljudsändningar, de diskar samtidigt som de lyssnar på radion eller promenerar samtidigt som de lyssnar på ljudböcker. Det är dit jag vill komma, DJtv ska vara er litteraturkompis i vardagen, en trivsam och intressant stund att vila öronen med i det ständiga bruset. Och det ska få ta den tid det tar.
De flesta podcasts jag lyssnar på – som This week in tech eller The talk show eller Macbreak weekly – håller gärna på i uppåt två timmar varje vecka. De pratar långt och länge om sina ämnen och ibland kommer de in på stickspår och ramlar iväg långt ut i vegetationen. Så långrandiga kommer vi aldrig att bli, vi kommer nog att försöka ligga på drygt tjugo minuter per avsnitt men jag har inga problem med att låta det rinna iväg ytterligare om ämnet så kräver. Vi får helt enkelt se vart vi hamnar.
Ja, det är väl där vi står i dag.
Är du av en annan åsikt? Håller du med? Vet du något bra ämne vi borde ta upp framöver? Var inte blyga, kommentera och ge förslag!
