Polotröjan – nu även på svenska

Hoppsan, Albert Bonniers förlag ligger inte på latsidan. Steve Jobs-biografin landar på bokhandelsdiskarna i Sverige samma dag som den ges ut i USA. På svenska alltså.

När Dan Browns ”Den förlorade symbolen” skulle ges ut anlitade Bonniers sju översättare som jobbade med varsin del av boken för att hinna få ut den så kort efter den engelskspråkiga utgivningen som möjligt. Då handlade det om att Browns förlag vägrade släppa manuset till översättning före originalutgivningen. Så är ju uppenbarligen inte fallet här eftersom Bonniers kommer att ha hunnit översätta samt trycka den svenska upplagan till samma dag som USA-utgivningen, men något säger mig att översättaren haft det rejält svettigt.

Okej, det här gör ju mitt recensionsarbete med boken i fråga rejält mycket enklare. Hurra!

 

Polotröjan

Jag kan inte riktigt sluta älta det här med Steve Jobs.

I Walter Isaacsons officiella biografi om Applegrundaren – som släpps i USA den 24 oktober och som jag ska recensera för UNT så fort jag hunnit lägga vantarna på ett exemplar och plöja – beskrivs bland annat hur det kommer sig att Jobs alltid bar svart polotröja och jeans.

Det visar sig att han vid ett besök hos Sony i Japan i början av 80-talet – Jobs var besatt av Sony i början av sin karriär – fick vetskap om att den berömde modedesignern Issey Miyake hade formgivit en sorts arbetsuniform åt dem som arbetade på Sony. Jobs tyckte att det lät utmärkt och föreslog att Miyake skulle göra en uniform åt Apples anställda också, eftersom det skulle öka sammanhållningen på företaget. Väl hemma blev idén föga förvånande nedröstad av Apples anställda, men hos Jobs hade ett frö i stället såtts om att han kanske åtminstone borde ha en egen uniform. Han hade sett att Issey Miyake själv brukade bära en polotröja som Jobs gillade, och frågade om han inte kunde tillverka några åt honom.

Miyake skickade över ett hundratal, nog för att räcka en livstid. Resten är modehistoria.

Jag föreslog att vi skulle gå ut och supa

Eftersom jag är i det närmaste obildad inom poesins område och endast läst Tomas Tranströmer när jag pluggade litteraturvetenskap ska jag inte göra mig långrandig om årets nobelpristagare, men det här citatet från Olof Lagercrantz penna år 1954 som Nils Svensson på Svensk Bokhandel snappat upp är ju fantastiskt roligt:

Jag fick en känsla av att han skulle kunna bli något. Jag föreslog att vi skulle gå ut och supa nån dag. En Coca Cola kanske, sa han.

Nya tider. Typ.

Efter att mitt eget förlag Sockerförlaget gav ut pocketversionen av ”Dannyboy  & kärleken” sommaren 2006 har jag i fem år styrt över min bokutgivning själv. Att nu pocketupplagan av ”Vi har redan sagt hej då” kommer ut på annat förlag ställer till det lite för mig i huvudet. När jag surfar in på exempelvis Adlibris eller Bokus och ser en liten detalj jag skulle vilja ändra på på bokens sida, måste jag ta ett djupt andetag och säga nej Daniel, det där är faktiskt inte din business längre, du är bara författare, lägg dig inte i! och surfa vidare som om inget hänt.

Och se, det fungerar. Ett tag.

Sedan mejlar jag förlaget och ber dem kontakta Adlibris i stället.

Bokmässan och e-boken

Det sägs att e-boken slog igenom i år på mässan. Jag vet inte jag. Visst lanserades det någorlunda intressanta nysatsningar, och visst pratades det om e-böcker och digitalisering på en hel del seminarier, men bryr sig allmänheten?

Svaret på den frågan är i dagsläget ett rätt självklart nej, kanske är det mer rättvist att fråga om de kommer att börja bry sig inom den närmaste framtiden. Jag blir mer och mer tveksam gällande svaret.

Processen för att digitalisera musik och film gick rätt snabbt, men de är industrier som i huvudsak riktar sig mot de yngre generationerna, det är de som har drivit utvecklingen dit vi är i dag. Litteraturen har överlag en äldre publik, och dessutom främst en kvinnlig sådan, vilket inte borgar för en varm omfamning av nydanande teknik. Det måste vara supersmidigt och superenkelt för att få den läsande publiken att komma, det måste nästan vara ännu mer användarvänligt än vad Amazon erbjuder med sin Kindle i USA. Är de nya svenska satsningarna med Bokus/Akademibokhandelns Dito i spetsen det? Nej, långt ifrån, Sverige är en alldeles för liten marknad för att det ska gå att få ekonomi i att bygga en helhetsupplevelse likt det Amazon kan erbjuda. I stället köper man in plattor från lite här och var, förladdar dem med lite programvara och gör så gott man kan. Räcker det?

Jag tror tyvärr inte det.

När alla i media plötsligt skulle prata e-böcker i början av hösten 2009 och sa nu! nu händer det! Väl? vill jag minnas att jag var en smula skeptisk och sa att läsplattan skulle bli årets julklapp först år 2011.

I dag undrar jag om det sker ens år 2013.

Signering pågår. Snart.

Jaha, det blev visst Park i går kväll, något som känns med all oönskvärd tydlighet i skallen i dag. Och då var jag ändå hemma igen vid ettsnåret, efter att bara ha druckit vatten i någon timme. Eller åtminstone mellanöl. Typ.

I dag ska jag signera böcker i Massolits monter på förmiddagen, är det tänkt. Med tanke på hur strålande det gått de få tidigare jag gjort sådana grejer, ser jag fram emot en munter och inte alls förnedrande stund.

Så kom dit och join the fun vetja! Monter A02:40 is da place to be, or not to be.

 

Utkommen?

Hepp!

Blev väldigt glatt överraskad när jag såg att det i dagens DN (åtminstone i riksupplagan, är ju i Götlaborg) fanns en annons för min pocket i kulturdelen signerad Adlibris, alldeles bredvid publikdragaren Fredrik Strages boyscout-krönika. Nu hoppas jag bara att de snart ändrar statusen på ”Vi har redan sagt hej då” från ej utkommen också, så att det faktiskt går att köpa boken i fråga på deras sajt…

UPPDATERING EFTERMIDDAG: Nu går den att beställa! The power of the internetz.

Bokmässan 2011 i bilder (torsdag)

Ja, det mesta i mitt liv kretsar kring barnet just nu.

Melontajm inför frukosten.

Ritpaus på Barnens torg.

Grinpaus när pappan ställt tillbaka det stulna Bamsepusslet.

Säljer inte bäst på bordet. Bu.

Johanna medverkar i ”P4 Extra” med Lotta Bromé och Maria Montazami.

I stället för att äta lunch: Intrasslad i räcke.

Kollar bokmässegolvet med mamman.

Bestiger Kilimanjaro.

Johanna deltar i panel om e-bokens framtid i Sverige. Jo, hon sitter där i mitten, jag lovar.

Fadern och sonen avrundar dagen med lite Muminklipp på Youtube.

Livet. Så förbannat orättvist.

Nej, vi har inte längre makten över våra liv. Under förmiddagen tog Tage kommandot på bokmässans golv. Han rusade mellan de olika förlagen, rev ner böcker, plockade godis, charmade personal, höll på att trasha ett ställ med Muminmuggar och blev slutligen en smula gramse när jag inte lät honom vandra vidare från en monter med famnen full av stöldgods i form av Bamsepussel.

Ömsom vin, ömsom vatten.

Vi checkade in på Gothia Towers i Göteborg vid niotiden i går kväll, nattade snabbt Tage och ringde på roomservice för att få årets första räkmacka levererad. Jag tog mig en Spendrups ur minibaren, Johanna en kvartsflaska vitt vin.

Det var bara ett problem. Det var inte vin i flaskan. Efter att båda ha smakat ett par gånger, och funderat på om vi verkligen kunde ha så avtrubbade smaklökar, konstaterade vi att nej, det här är möjligen en femtedel vin och fyra femtedelar vatten.  Vi skrattade, fnissade åt den snåla filur som haft rummet före oss.

Det var först när vi kollade resten av flaskorna som brottets verkliga natur visade sig. Samtliga fyra små vinflaskor i minibaren hade sprättats, druckits och sedan ersatts med vatten. Vi hade inte att göra med en snål göteborgsbesökare som dragit en rövare, vi hade att göra med en tvättäkta bedragare.

Så vi gjorde det enda rätta. Tjallade på den jäveln.

Och se rättvisan kommer till den som gör rätt för sig. Som tack fick vi en femte flaska helt gratis från receptionen.

Nysatsning på e-böcker hos Bokus och Adlibris

I går lanserade Adlibris en ny e-boksbutik, och i dag skriver Svensk Bokhandel att Bokus/Akademibokhandeln, som båda ägs av KF, gör en nystart med e-böcker genom en satsning kallad Dito, som inkluderar försäljning av nya läs-/surfplattor, försäljning av e-böcker i fysiska butiker och specialutbildad personal. En bra satsning, även om den kommer att rullas ut på allvar först nästa år.

Att det skulle ske lanseringar på det här området i samband med årets bokmässa var ju ingen överraskning. Nu återstår bara att se hur mycket våra dominerande förlagshus (Adlibris ägs ju av Bonniers och KF äger Norstedts förlagsgrupp) vågar satsa på e-böckerna på riktigt. Det som krävs är rejäla, och dessutom långvariga, framskjutande placeringar på Adlibris och Bokus förstasidor, på samma sätt som Amazon låtit Kindlereklam ligga i topp på sin sajt i fyra år snart.

Först då kommer svensken att börja upptäcka e-böcker i någon större utsträckning.