Om Storytels köp av Norstedts

Att det nu på morgonen kom besked om att Storytel köper Norstedts Förlagsgrupp är tveklöst en stor nyhet, men kanske inte direkt förvånande. Dels har de varit en av de aktörer det spekulerats mest kring som potentiell köpare, och dels går det helt i linje med hur de tidigare agerat – så sent som för en månad sedan köpte de danska Mofibo för 125 miljoner kronor och några dagar före midsommar i fjol gjorde de det där bakvända mångmiljonköpet av Massolit som då nyligen förvärvat Forma (bakvänt så till vida att det på papperet var Massolit som köpte Storytel).

Dagens besked gör Storytel till en storspelare på allvar i den svenska bokbranschen, endast slagen i storlek av Bonniersfären. En viktig orsak till köpet lär handla om innehåll, Norstedts har inte digitaliserat särskilt mycket av sin backlist och det finns säkerligen en stor mängd titlar som kan fungera bra i Storytels ljud- och e-boksbibliotek. Och det ska bli intressant att se vad som händer med den femte boken i Millennium-serien när den ges ut nästa år, blir det en Storytelexklusiv titel till en början?

storytel

Samtidigt är det troligen riskfyllt att gunga båten alltför mycket gällande Norstedts varumärke som anrikt kvalitetsförlag med snart 200 år på nacken (grundat 1823). Författare av i dag är rätt otrogna sina förlag, och det är inte svårt att se att en del av Norstedts tunga, mer litterära författare börjar se sig om efter ett nytt hem ifall det blir för mycket startupkultur på deras förlag. Natur & Kultur, som på senare år profilerat sig mer och mer som kvalitetsförlag inom skönlitteratur, kan säkert se en öppning att knipa några profilerade namn.

Eller som Mr Millennium himself, David Lagercrantz, säger i en intervju med DI Digital gällande köpet:

– Ett förlag är inte som andra företag. Ett förlag är en bärare av kultur och måste, som Norstedts alltid har gjort, hitta en balans mellan smal och bred kultur.

– Det är så oerhört viktigt att inte genrelitteraturen tar över. Jag talar väl emot mig själv när jag säger såhär, men litteratur är inte bara underhållning. Det är alltid någonting mer än så. Jag hoppas, vid gud, att man förstår detta.

Omtagning

Tre veckor kvar tills Virus släpps i dag, men ännu finns tid för fix, lustigt hur förutsättningarna ändras när det inte finns en fysisk bok med i ekvationen. Fick ett mejl av min förläggare i går, de hade funderingar kring en scen i berättelsen som om den publicerades ledde till påtaglig risk att ett stort multinationellt bolag skulle vilja kräva oss på ersättning för återgivande av annans verk, och det var kanske lite onödigt. Kunde jag tänka mig att skriva om scenen, och det redan nu direkt, eftersom uppläsaren Disa Östrand skulle komma in för omtagningar och korr i dag och kunde ta den här ändringen direkt då? Det var bara att skrida till verket.

Jag hade i ärlighetens namn själv tänkt i de där banorna när jag skrev den berörda scenen, men eftersom det då kändes så avlägset med en publicering struntade jag i det, tänkte att det fick bli ett senare problem. Senare visade sig alltså bli måndag den 20 juni.

Resultatet som jag skickade över ett par timmar därefter blev nog därtill bättre än originalet, det blev mörkare och förstärkte förtjänstfullt en av konflikterna som finns i relationerna huvudpersonerna emellan. Synd bara att det krävdes att det skedde under galgen.

Tre veckor kvar som sagt. Tiden går väldigt långsamt nu.

148 000 kronor senare för Bladen Brinner

Jag skrev tidigare om Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Kickstarterkampanj för Bladen Brinner, en podd om barn- och ungdomslitteratur. Nu är den månadslånga kampanjen avslutad, och jösses vad pengar de fick in. 148 000 kronor landade slutsumman på, vilket innebär att de fixat finansiering nog till två säsonger. Ursprungsmålet 60 000 kronor nådde de redan inom loppet av ett dygn.

Grattis! Ska bli väldigt spännande att höra slutresultatet.

Frukostträff om Virus, könsfördelning och Boktuggintervju

Åter från morgonens blogg- och pressträff för Storytel Original-satsningen på biografen Sture. Jag blev intervjuad på scenen för Virus och det gick bra anser jag nog, hoppas att publiken tyckte detsamma.

Det är fyra titlar som har presenterats hittills, Gustav III checkar in av Christian Holmqvist, Svart stjärna av Jesper och Joakim Ersgård, Vargland av Björn Olofsson och så Virus av Daniel Åberg, då.

Virus i Storytels folder

Såg att det på Instagram uttryckts kritik över könsfördelningen vid frukosten, särskilt med tanke på att det av de fyra titlarna som hittills presenterats bara är min som har en kvinnlig inläsare i Disa Östrand (som dessutom inte hade möjlighet att medverka nu på morgonen). Tittar man i den folder som medföljde goodiebagen alla fick när de gick därifrån blir dock bilden en annan, på baksidan listades tolv kommande titlar utöver premiärkvartetten och av dem är sex skrivna av kvinnor, fyra av män och två av en kvinnlig/manlig duo. Totalt blir alltså könsfördelningen av de 16 första titlarna 6/8/2, vilket känns som en mer sund fördelning. Men visst, med tanke på att det utöver författarna och inläsarna även var en manlig konferencier (Fredrik Bergling som också läst in Gustav III checkar in) samt att Storytels vd Jonas Tellander intervjuades om konceptet, så blev det väldigt mycket män på scen.

Men hey – åtminstone en av premiärtitlarna har 75 procent kvinnliga huvudpersoner, och det är en jäkligt cool trio, om jag får säga det själv.

På tal om Virus så blev jag intervjuad av branschsajten Boktugg i går, och de lade ut artikeln nu på morgonen. De har även intervjuat min förläggare Anna Öqvist Ragnar i en övergripande artikel om Storytel Original.

Min nya bok: Virus

Så jag har skrivit en ny bok, den utan tvekan mest actionfyllda och rafflande jag hittills satt på pränt.

Den 12 juli ges Virus ut på Storytel, inom ramen för deras nya satsning Storytel Original.

VIRUS

En stekhet sommardag drabbas Stockholm av ett mystiskt och våldsamt virus. Inom loppet av dagar är staden, landet och kanske hela världen ödelagd.

Ett fåtal överlever smittan. Amanda, en oberoende och tuff person som aldrig riktigt vuxit ur sin ungdomliga livsstil. Iris, som trots en bruten arm är redo att gå över lik för att skydda sin dotter Sigrid från kaoset i sjukdomens spår. Dano, en 12-årig pojke som flytt krigets fasor i Syrien bara för att tvingas se sin familj utplånas vid ankomsten till Flemingsberg när viruset når Stockholms förorter.

Tillsammans flyr de och tvingas snart inse att hoten de möter i en civilisation som dör är fler än de kunnat ana. Samhället må ha nått sitt slut, men något måste komma därefter. Har de en plats där?

Virus är en tät historia om fyra människors kamp för överlevnad i en värld som inte längre vill ha dem, berättad i ett skoningslöst tempo.

Virus – omslag

Att Virus ges ut inom ramen för Storytel Original betyder att den enbart kommer att finnas tillgänglig som ljudbok samt e-bok på Storytels plattform, det kommer alltså ingen fysisk bok, åtminstone inte till en början, och den kommer inte att gå att köpa som e-bok eller ljudbok hos någon nätbokhandlare. Det är en Storytelexklusiv titel, på samma sätt som serier som House of Cards, Orange is the New Black och Jessica Jones är Netflixexklusiva titlar.

Precis som hos Netflix är det också tänkt att Storytel Original-titlarna ska bli serier, faktum är att de själva inte kallar dem böcker, utan snarare följetongsberättelser, uppdelade i avsnitt och säsonger. Således är jag redan igång med att skriva Virus andra säsong, som är tänkt att ges ut före jul. Eller – jag borde vara igång och skriva den, hittills har jag mest suttit och funderat på hur jag ska lyckas ta mig vidare från cliffhangern som avslutar säsong ett.

Mängden cliffhangers är egentligen den enda skillnaden för mig jämfört med om jag skulle ha skrivit Virus som en ”vanlig” bok. För oavsett faktumet att Virus hos Storytel presenteras som en följetong om tio timslånga ljudboksavsnitt i en serie tänkt att spänna över ett antal säsonger, så är slutresultatet för mig tveklöst min roman #3. De som läst Dannyboy & kärleken och Vi har redan sagt hej då kommer att känna igen såväl tonen i berättandet som miljöerna som berättelsen utspelar sig i, och för de som kan mitt författarskap i detalj (ni är väl åtminstone några stycken…) torde namnen på ett par av huvudpersonerna i Virus också klinga bekant.

Och faktum är att inte ens det här med ständiga cliffhangers är något nytt för mig, jag läste nyligen igenom Dannyboy & kärleken igen, och jösses, det är ju en cliffhangerorgie i 28 kapitel i sträck.

Men Virus är så klart på många sätt något helt annat. Det är en otäck (och spännande!) berättelse om civilisationens undergång berättad ur en oväntad kvartetts ögon, och om jag får säga det själv innehåller boken (säsongen? följetongen?) ett antal genuint hjärtskärande och hemska scener. Det är därtill min längsta bok, den klockar in på drygt 450 000 tecken, jämfört med cirka 340 000 för båda mina tidigare romaner.

Virus är inläst av skådespelerskan Disa Östrand, som tidigare läst in Carina Bergfeldts senaste deckare Fotografiet samt Sofia Nordins En sekund i taget-trilogi. Hon hade även en av huvudrollerna i Håkan Hellström-filmen Känn ingen sorg och sågs nu i vintras i andra säsongen av 30 grader i februari. Det är också Disa som agerar modell på omslagsbilden samt spelar i boktrailern för Virus, som släpps i samband med att boken ges ut.

Förlåt, jag menar så klart säsongen.

De fyra Storytel Original-berättelser som ges ut i första omgången presenteras i morgon på en releasefrukost på Biograf Sture i Stockholm, på vilken jag ska medverka. Min är sist ut i kvartetten, med utgivning om fyra veckor. Eller ja, med premiär om fyra veckor kanske är ett bättre sätt att uttrycka det på, om jag ska anamma tv-serielingo.

Jag är extremt nyfiken på vad ni kommer att tycka!

——

PS. Jag kommer att skriva mer om Virus och min medverkan i Storytel Original senare i veckan, men just nu ville jag bara att det jag jobbat med på heltid de senaste månaderna skulle bli publikt känt. DS.

Boktitelpoesi

Upptäckte att min roman Vi har redan sagt hej då använts av det fina instagramkontot Boktitelpoesi nyligen. Roligt!

Extra hedrande är att jag knåpats ihop med Nämen Benny, som är en bok som såväl Tage som Ejda diggat hårt, och som jag läst kanske … hundra gånger?

Åtminstone till tweenieåren

Jösses, det går som tåget för Bladen brinner-duon. 105 100 kronor i detta nu. Ska de fortsätta så här kommer de att ha finansiering nog att hålla sin barn- och ungdomslitteraturpodd igång tills Tage når tonåren.

”Går som tåget” är möjligen en liknelse som haltar dessa dagar av underfinansierat järnvägsunderhåll, men låt oss minnas SJ:s fornstora dar bara för en stund, okej?

Bladen brann snabbt

Det gick fort! Det tog lite mindre än ett dygn, sedan var Bladen brinner-podden finansierad, i skrivande stund har Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck fått ihop 62 600 kronor, och nu hoppas de på 100 000 kronor i stället, så att de kan göra 15 avsnitt i stället för de tidigare planerade 10.

Så det är på intet sätt för sent att pytsa in pengar om du ser detta först nu och vill vara med och bidra.

Bladen brinner

Författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck (som ju också är min Johannas kollega på Bokhora) har dragit igång en kampanj för att få igång en kvalitativ podd om barn- och ungdomslitteratur. Förhoppningen är att Bladen brinner – ett väldigt bra namn för övrigt – ska bli verklighet delvis med hjälp av en Kickstarterkampanj, som startar i dag.

Jag citerar ur duons text på Kickstarter:

När tittade du senast på ett teveprogram som gav dig tips på en hel hög bilderböcker du gärna skulle vilja läsa för ett barn? När lyssnade du senast på ett radioprogram som analyserade en ungdomsbok på samma allvar som om det hade varit en bok för vuxna? När såg du recensioner av kapitelböcker för nioåringar breda ut sig på sida efter sida i en dagstidning? Det var ett bra tag sedan, va?

Exakt.

Vi vill starta podcasten ”Bladen brinner” för att vi saknar ett levande samtal om barns och ungas böcker.

Målet är att få ihop 60000 kronor, jag bidrog själv just med 400 av dessa. Och jag skulle säga att målet för dem att nå i land är rätt god, när jag surfade in på Kickstartersidan för en kvart sedan hade de fått ihop 11000 och innan jag hunnit skriva ihop detta och gått ner för att hämta min plånbok och plita in mitt kreditkortsnummer hade de hunnit nå 16500. Så det verkar ticka på bra, även om det så klart oftast är just i början samt i slutet av Kickstarterkampanjer som det rasslar till.

Jag hoppas verkligen att det blir av.

Sara Stridsberg invald i Svenska Akademien

This just in via nyhetsflash från Omni och DN:

Sara Stridsberg har valts in som ledamot i Svenska Akademien efter avlidna Gunnel Vallquist. Wow. Stort grattis, Sara!

Inte för att det på något vis är förvånande, få har väl tvekat gällande att hon den vägen skulle vandra, men ändå – så ung!

Fast sedan inser jag att vi ju inte är så unga längre, hon fyller 44 senare i år. Det kanske inte är så där särdeles ungt för inval, jag har dålig koll på det.

Hur som helst – stol nummer 13, utannonserat fredag den 13 maj. Siffersymbolik i det lilla.

Jason Snell recenserar Kindle Oasis

Jag har personligen ännu mina dubier gällande Kindle på grund av deras hårdnackade motstånd till ePub-standarden, men jag måste trots detta medge att jag är väldigt sugen på att ge mig själv en Kindle Oasis i present, om jag blundar hårt för höga priset.

Forne Macworld-chefen Jason Snell på Six Colors är en inbiten läsplatteentusiast, och han har gjort en väldigt bra recension av den nya flaggskepps-Kindlen. Hans slutsats är en summering så god som någon:

So let it be known: The Kindle Oasis is a really great ebook reader, probably the nicest one ever built. And if you are a Kindle fanatic like me or you just like nice things, if you buy one you’ll be happy. But at a starting price of $290, it’s a high-end product for a narrow audience. If you’re just curious about the Kindle or want to replace an older model, I highly recommend the Kindle Paperwhite, which is still the best buy in the product line. It starts at $100, lights itself, has the same 300 dpi resolution of the Oasis, and runs more or less the same software.

Mm, Paperwhiten är helt klart ett mer sansat val. Men också bra mycket tråkigare…