Permalink

Den som gapar efter mycket

Det är nästan så att någon har regisserat det hela – strax efter att jag publicerade mitt inlägg i går där jag kritiserade kvaliteten på Telias mobiltelefoni här i Vittangi upptäckte jag att 3G-nätet var puts väck. Eftersom det nu ett dygn senare ännu inte återkommit gick jag just in på Telias driftsinformationssida och kikade och jodå – problemen beräknas kvarstå fram till mitten av nästa vecka.

Skulle väl ha hållit min trut stängd antar jag.

Permalink

En av den sista procenten enligt Telia

Såg att Telia Soneras vd Johan Dennelind i samband med presentationen av bolagets årsrapport sade att deras 4G-nät nu når ut till 99 procent av den svenska befolkningen. Om så är det faktiska fallet och inte bara en svårkollad floskel som låter bra att säga inför press och aktieägare så tillhör jag och övriga Vittangibor den sista ynka procenten, en av de blott 90000 svenskar som Telia ännu inte behagat fröjda med en 4G-station.

Och så kan det väl vara antar jag, vi bor ju inte direkt centralt – längst upp i landet, sju mil öster om kommunens huvudort.

Men ändå. Om det är sant att blott en procent av landets befolkning återstår tycker jag att det är konstigt att inte Telia fått rumpan ur och smällt upp en mast här. Vittangi är Kiruna kommuns största tätort efter själva Kiruna, centralorten för östra halvan av kommunen. Och ändå inget 4G, och heller inget planerat det närmaste halvåret enligt bolagets täckningskarta. Därtill är företagets 3G-täckning direkt undermålig i rätt så centrala delar av samhället, där man ofta tvingas försöka surfa med tre pluppar edge om ens det.

Extra “lustigt” blir det här med tanke på att i princip alla här använder sig av Telia som operatör, eftersom deras 2G-täckning är den mest heltäckande när man kommer utanför de centrala farlederna och bebyggelserna. Men kanske är det just där skon klämmer, ingen anledning att brådska, de vet att ingen kommer att byta i alla fall.

Men lite pinsamt för Telia är det trots allt att Tele 2/Telenor redan för ett år sedan satte upp en 4G-antenn här i närheten, som vindpinad får sitta där i sin ensamhet och vänta på att någon förbipasserande själ ska förbarma sig och åtminstone för några minuter koppla upp sig så att den får jobba lite.

Så kom igen nu Telia, låt oss vara med i samtiden.

Permalink

Så länge tån pekar rätt

På väg in i tvättstugan i lördags eftermiddag drämde jag in stortån i en tröskel, höjden av vardagsolycka, jag var lite stressad, tvungen att hinna till affären innan de stängde och skulle bara trycka in en matta som skulle tvättas i maskinen först, skyndade på stegen och så PANG solar, blixtar och planeter och ajajajAJ! Efter några minuter sjönk dock smärtan undan, jag kunde fixa mina sysslor och hann till affären i tid.

Men efter några timmar kom smärtan åter och en härligt blå ring spred sig runt den nedre leden av tån i fråga. Vän av internet som jag är googlade jag så klart på slå i tån och hamnade på Vårdguidens sida för bruten tå.

Nu tror jag visserligen inte att min tå är bruten, mer troligt en sprickning eftersom jag fortfarande kan vifta på den åtminstone till hälften, men Vårdguidesidan visade sig vara den rätta att kolla in ändå. Flera gånger poängteras att man absolut inte ska besöka vårdcentralen om man har slagit i tån, en bruten tå läker sig själv hur blå den än må vara, och som enda egentliga undantag till denna regel nämns om tån pekar åt fel håll. Jag fann av någon anledning detta högst humoristiskt.

Här uppe antar jag att de flesta inte skulle åka in ens för det, utan bara tejpa ihop den med granntån och hoppas på det bästa.

Permalink

Livet just nu

Femte dagen med temperaturer under -30, det börjar bli en smula tradigt med stugsittandet, så i dag tog jag mig bort till gymmet för en halvtimmes trappmaskinande, så att jag inte helt rostar ihop.

En ganska behaglig jobbvecka med lagom mycket jobb, bortsett från en artikel som det fullständigt gick troll i, alla jag kontaktade för intervjuer tackade endera nej eller föll ifrån längs vägen, kändes det som ett tag. Högst irriterande.

Bara knappt 3000 romantecken skrivna de här dagarna. Ja, jag vet att det är en smula fånigt att hålla på och rapportera om mina ringa framsteg, men om inte annat så fungerar redovisningen som en liten blåslampa i rumpan på mig. Jag hyser fortfarande en förhoppning om att ligga i fas med min 1100-teckensambition per dag vid månadens slut, men det vill sig till att jag steppar upp nästa vecka för att det ska gå att få till.

Permalink

Litteraturtungt på TVdags i dag

Dubbla skriverier med bokanknytning för mig i dag på TVdags – en smärre drapa om Amazons tv-pilot av Philip K Dicks sci fi-klassiker Mannen i det höga slottet i morse, följt av en recension nu på eftermiddagen av första avsnittet av SVT:s Deckarna, som har premiär i kväll då Roslund & Hellström står i fokus. Bra grejer båda två, programmen alltså.

Vill man kan man även läsa Johannas text om Deckarna på Bokhora. Vi noterade ungefär samma saker när vi förhandstittade i går, även om hon verkar ha gått loss mer på skjutbanescenen, uppvuxen i Jägarna-land som hon är.

Permalink

Livet, tiden och bristen på det ena

En sådan där period med alldeles för mycket jobb i klump igen, i kombo med att människor varit svåra att få tag i, adderat med vad som i skrivande stund ser ut att bli en vab-fredag med febrig Ejda.

Vad jag vill ha sagt är att det inte skrivits tillräckligt på boken de senaste dagarna. Dock åtminstone lite. Romanen lever och rör på sig, även om den kanske inte direkt frodas.

Permalink

Älska statistik

I helgen gick jag igenom min sammanställda sajtstatistik för de senaste tre åren, och fann en del godbitar jag i brist på annat vettigt att skriva om gärna delger er. Resultatet är … tja, en smula upprepande.

Mest lästa inlägg under 2014:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Adlibris lanserar Letto Frontlight
4. Test: Adlibris Mondo
5. Hej då Audible, det var (ganska) kul så länge det varade

Mest lästa inlägg under 2013:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Kindle Paperwhite nu även i Sverige
4. Test: Adlibris Mondo
5. Test: Externa tangentbord till iPad

Mest lästa inlägg under 2012:
1. Test: Adlibris Letto
2. Test: Adlibris Letto och biblioteksboken
3. Lite om det här med Netflix
4. Saknas kuk?
5. Amazon siktar på Sverige

Jag installerade WordPresspluginen Jetpack som sammanställer den här årsdatan under hösten 2011, så jag kan inte se vad som var poppis tidigare år, även om jag gissar att det då var inläggen kring utgivningen av Vi har redan sagt hej då som drog trafik, jag skrev ju rätt ingående om det projektet när det begav sig och många av de inläggen drog väldigt hög trafik.

Totalt postade jag 220 inlägg år 2014, vilket var en nedgång från 232 år 2013 som i sig var en nedgång från 2012 års 254 (under den här bloggens glansdagar rent publiceringsmässigt åren 2007-2008 la jag ut runt 500 inlägg per år). Högst trafik hade jag den 3 december, vilket var dagen då jag postade inlägget Adlibris lanserar Letto Frontlight. Tisdagar var min mesta bloggdag, jag la ut 38 inlägg denna veckodag. Bortsett från Sverige kom de flesta besökarna från Finland följt av USA, och totalt noterades besök från 99 länder under året.

Jag konstaterade det här med att mina e-boks- och teknikrelaterade inlägg generellt sett går varma redan i ett inlägg för ett par veckor sedan, men det är ändå lustigt att se det så här åskådliggjort. Och jag tycker ju att det är roligt att skriva om de här ämnena – även om det ofta är rätt tidskrävande – så jag ska göra mitt bästa för att fortsätta i samma spår.

En avslutande reflektion: Det är uppenbart att Adlibris totalt dominerar när det gäller digitala satsningar på bokområdet i Sverige – trots att de många gånger inte ens varit särskilt vassa. Det är lätt att tro utifrån statistiken att jag enbart skriver om dem, men jag tycker att jag har försökt uppmärksamma alla större satsningar som gjorts på det digitala området inom den svenska bokvärlden. Adlibris drar helt enkelt enormt mycket mer trafik än övriga aktörer, och intresset håller dessutom i sig över tid. De har ett oerhört starkt varumärke, och jag tror att det kommer att spela roll om vi någonsin får se Amazon etablera sig på våra breddgrader (hej 2012 års femte mest lästa inlägg!).

Permalink

Gästrikeliv

Tredje och sista kvällen i Sandviken. Tage jobbar på sin fotomodellsmin och bygger lego, Ejda är Ejda (det vill säga lever rövare) och det har snöat ett par decimeter under kvällen, vilket fick min tänkta joggingrunda att … ja, snöa inne.

IMG_9721.JPG

2 500 tecken skrivna i går kväll och på förmiddagen i dag. Det här kommer att bli en mobilroman.

Permalink

Årets första resa

Vi tog flyget ner till Arlanda, tåg till Gävle, byte, tåg till Sandviken. Och vilken resa, jag är som en urkramad trasa när nu barnen äntligen somnat in för dagen, en i soffan och en i sin farmors säng. Ejda Ejda Ejda, du vet då hur man jagar livet ur sin far. Så liten kropp, så många kilometer i benen.

Fint var att hon så snabbt kom in i leken och tilliten till sin farmor, trots att de inte setts sedan i … augusti? Tage är ju en helt annan femma, han har tydliga minnen av henne men Ejdas tjugoenmånadershjärna är väl lite mer åt guldfiskhållet när det kommer till långtidsminnet, och hon brukar kunna vara rätt reserverad mot människor hon inte är väl bekant med. Men det gick fint nästan direkt.

Boken då? De 1100 tecknen per dag? Tja, jag är kommen åtta dagar in på det nya året inte uppe i 8800 tecken, men i alla fall i cirka 5000, vilket väl får anses okej med tanke på att allt hittills skrivits på mobilen under stulna vardagsstunder. Ett par riktiga datorsittningar och jag torde kunna ligga på plus.

Permalink

1 100 tecken senare

Jag menar inte att det ska ses som ett nyårslöfte, jag tror jag skippar sådana i år, men om jag ska ha någon chans att få boken så som den är tänkt klar i år, måste jag skriva i runda slängar 1000 tecken per dag. Därför skrev jag i dag, på samma telefon som jag skriver de här raderna, i soffan hos mina svärföräldrar samtidigt som Ejda satt bredvid och försökte övertyga mig om att bygga Lego med henne i stället, ungefär 1 100 tecken.

Det är mycket möjligt att de något ogynnsamma förhållandena leder till att jag skriver om varje tecken i morgon, men hey, jag håller i alla fall det krävda medeltempot så här långt kommen in på det nya året. En så bra start som någon.

Permalink

2014 i backspegeln

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Svårt att se vad det skulle vara. Eller jo, vi firade Ejdas första födelsedag, det var ju något helt nytt. Eller i och för sig, hennes egentliga födelsedag firade vi väl redan dagen då hon föddes, men ni förstår vad jag menar. Och jag besökte Key West för första gången (själva Florida hade jag varit i en gång tidigare). Det var en väldigt trevlig plats som jag gärna skulle återvända till.

Badliv på Southernmost Beach i Key West

Badliv på Southernmost Beach i Key West

Genomdrev du någon stor förändring? Det skulle väl vara att föräldraledigheten tog slut och att jag började jobba igen, men den förändringen kändes bra mycket mindre omvälvande denna gång jämfört med när föräldraledigheten med Tage tog slut. I praktiken kommer jag nog aldrig helt sluta vara föräldraledig med Ejda, känns det som.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej, inte i de närmaste kretsarna i alla fall.

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? Om inget omvälvande skulle inträffa under årets sista skälvande timmar – inget.

Dog någon som stod dig nära? Nej. Tack för det.

Vilka länder besökte du? Idel gamla bekantingar – USA x 2 (semester i Florida i januari/februari, New York Marathon november), Belgien i juni (besök hos Jocke och Jasmin i Bryssel) och England i oktober (Johanna hade jobbmöten i London och vi övriga hakade på) och några korta besök på andra sidan finska gränsen. Att vi inte tog oss tillbaka till Tyskland och Berlin det här året heller ser jag som årets stora misslyckande.

Tage och Ejda på Picadilly Circus

Tage och Ejda på Picadilly Circus

Bästa köpet? Det bästa för min personliga karaktär är nog vad jag inte köpt. Dels valde jag efter en del vånda att för första gången sedan 2009 att inte införskaffa årets iPhone utan hålla kvar vid fjolårets modell, och trots att det vid flera tillfällen kliat så att det gjort fysiskt ont i fingrarna så skriver jag fortfarande det här på min nu mer än fyra år gamla Macbook Air. Och ja, jag vet, det är skitfånigt och ett så kallat i-landsproblem deluxe att på något patetiskt sätt känna sig duktig för att ha motstått frestelsen att lägga tusentals kronor på en ny mobil för ziljonte året i följd, men jag ursäktas väl åtminstone lite av att jag trots allt jobbar delvis som teknikjournalist och Apple är det företag jag kan överlägset mest om. När det gäller datorn så börjar åldern därtill bli ett reellt problem, datorns rapphet har sjunkit rejält på sistone och efter en smärre vattenolycka för ett par månader sedan när jag satt i badrummet och jobbade samtidigt som jag vaktade två badande, galna barn fungerar inte alla tangenter på tangentbordet längre, trots veckolång hängning på element samtidigt som jag körde luftavfuktningsfläkten på full fräs mot den. Så i samma stund som Apple släpper den snart sönderryktade tolvtumsdatorn med retinaskärm slår jag till.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Ejda och Tage gör mig ofta väldigt glad, eller – snarare överrumplas jag ofta av en kärlek till dem så överväldigande att världen vinglar till. Å andra sidan finns det inga andra som kan göra mig så arg heller.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Den där Berlinresan. Och kvalitetstid med Johanna. Det har varit för mycket slitsam kvantitetstid i år.

Vad önskar du att du gjort mer? Skrivit på boken. Alltid.

Vad önskar du att du gjort mindre? Satt boken så långt ner på prioriteringslistan att jag aldrig nådde fram till den.

Favoritprogram på TV? Femte säsongen av The good wife som avslutades i våras är svår att toppa. Och The walking dead har slagit till med några av sina absolut starkaste avsnitt i år. Damon Lindelofs The leftovers gjorde också ett starkt intryck på mig.

Bästa boken du läste i år? Är det tillåtet att passa på en så viktig fråga för en person i min position? Jag tror hur som helst att jag måste göra det, jag har haft ett uselt läsår med en olästlista som bara blir längre och längre. Men jag har hunnit uppåt en fjärdedel in i Hans Falladas Ensam i Berlin om vardagslivet i den tyska huvudstaden i nazismens skugga under andra världskriget, den verkar lovande.

Största musikaliska upptäckten? Jag har sorgligt nog i princip bara nött samma gamla spellistor som vanligt.

Vad var din största framgång på jobbet 2014? Det har mest rullat på skulle jag tro? Fast det är kul att jag har fått göra fler jobb på plats i norr, och inte behövt ha ett och ett halvt öga riktat mot Stockholm hela tiden.

Största framgång på det privata planet? Det bör väl vara att jag faktiskt tog mig runt New York Marathon, trots rätt mediokra förutsättningar i form av träning och friskhet. Har tänkt att jag ska skriva mer om det där loppet, men skjuter upp det av oklara anledningar.

42 kilometer senare

42 kilometer senare

Största misstaget? Att tro att jag skulle få ihop 100 träningspass i tid till New York Marathon. Facit blev 54.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Jag skulle inte säga att jag har varit ledsen, men i jämförelse med i fjol – något ledsnare tror jag, det är inte helt lätt med familjeliv alla gånger. Nu har det på intet sätt varit någon katastrof, men visst finns det utrymme för humörförbättring nästa år.

Vad spenderade du mest pengar på? Det är Johanna som är den ekonomiska stjärnan i vår familj, så de stora kostnaderna har en tendens att främst belasta henne. Den största enskilda kostnad som enbart drabbade mig var nog New York Marathon-äventyret, som gick loss på cirka tolvtusen kronor i form av anmälningsavgift, resa och logi.

Något du önskade dig och fick? Johannas föräldrar gav mig en liten pressobryggare i julklapp ämnad för kaffedrickare som jobbar ensamma hemma. En enkel och fin julklapp som gjorde mig glad, just eftersom jag flera gånger talat uppskattande om deras likadana.

Något du önskade dig och inte fick? Har jag överhuvudtaget önskat mig särskilt mycket det här året? Jag tror inte det.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Den inträffade under vår Floridasemester, så den firades med att jag och Johanna gick ut och åt i Key West. Vi lyckades inte få bord på något av de mer exklusiva ställena vill jag minnas, utan hamnade på en restaurang av familjekaraktär som dock var väldigt trevlig. Sedan gick vi och drack ett par drinkar på Capt Tony’s Saloon ur någon sorts memorabilia-jugs som vi fick ta med hem.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år bättre? Jag önskar att vi hade varit lite mer i Stockholm. Inte så att jag önskar att vi flyttade tillbaka på heltid, men kanske att vi landade åtminstone någonstans runt 80/20. Jag behöver mina Stockholmsgator också.

Vad fick dig att må bra? Först och främst mina barn tror jag. Konstigt hur de små liven kan bli det jorden snurrar kring.

Vem saknade du? Jag vill skriva egentid, men samtidigt är det dubbelt, för när jag väl har den där egentiden, då saknar jag mitt sammanhang, det vill säga min familj. Men jo, ibland saknar jag det trots allt. Fast jaha, nu såg jag att det stod vem jag saknade, inte vad. Okej, då säger jag att det är tråkigt att vi mer sällan träffar mina föräldrar sedan vi flyttade hit. Men även det skulle förändras om vi fick arslet ur och åkte till Stockholm lite oftare, tror jag.

De bästa nya människorna du träffade? Förlåt mig nu om jag missat någon uppenbar men … njaej, har jag träffat några nya människor egentligen? Det har varit ett mellanår på rätt många sätt, ett år då energin har riktats inåt de närmaste och inte utåt mot nya horisonter.

Mest stolt över? Nu låter jag som en repig skiva som hakat upp sig (googla det, Spotifykids), men jag får nog säga mina barn. Jag är oerhört stolt över de två utsökta varelser vi har satt till världen.

Skepp ohoj på Torne älv

Skepp ohoj på Torne älv

Högsta önskan just nu? Att jag ska bli klar med den här enkäten, jag vill kolla på Downton Abbeys julspecial på SVT Play.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Skriva mer på boken. Nej rättelse – skriva klar boken.

Permalink

E-böcker har vi allihopa. Eller i alla fall fler än tidigare.

För att vara jul- och nyårslunk så har jag haft osedvanligt hög trafik på min sajt den senaste veckan, och väldigt många av dem som hamnar här gör det efter att ha googlat inom e-boksområdet – mina inlägg om Adlibris Letto, Bokon och Mofibo går exempelvis varma.

Jag antar att det hela beror på att:

• Rätt få i Sverige skriver om det här ämnet i övrigt.

• Rätt många har fått någon form av surf- eller läsplatta i julklapp och söker vägledning och råd.

Jag har varit lite sömnig på det här området ett tag nu – liksom på rätt många andra områden tyvärr. Men som vanligt utlovar jag bättring. Ett utförligt test av nya Adlibris Letto Frontlight är på gång, men då Adlibris för närvarande inte ens säljer sin nya platta eftersom den första, rätt begränsade omgången sålde slut före jul och en ny, större omgång inte väntas in förrän efter helgerna, så avvaktar jag lite på den fronten. Jag vill även minnas att jag utlovat någon sorts utvärdering av Mofibo (skulle inte de lanseras med pukor och trumpeter för den delen – blev det inget av det eller lever jag bara i någon sorts reklamskugga här i obygden?), sätter upp även det på att göra-listan.