Permalink

Virus nu topp 6 på Storytel!

Jag hade verkligen hoppats kunna sätta rubriken Virus nu topp 5 hos Storytel! på det här inlägget, men efter att första avsnittet nu stått och stampat på sjätte plats två dagar i rad efter att tidigare ha klättrat varje dag sedan utgivningen förra tisdagen, vågar jag inte vänta med det här inlägget längre, tänk om det börjar gå bakåt, vilken nesa att tvingas publicera ett inlägg som berättar att boken har legat högt, men nu faller bakåt.

iPad-skärmdump av Storytels topplista, 20 juli 2016.

Storytels topplista bygger på de senaste sju dagarnas mest lyssnade/lästa böcker, och uppdateras dagligen någon gång under eftermiddagen, det diffar lite hit och dit (tro mig, jag refreshar ofta mellan halv två och halv fyra…).

Den senaste listan har samtliga delar av Virus bland de 33 första platserna, vore ju fint om de två eftersläntrarna som just nu ligger på “fel” sida om strecket kunde masa sig uppåt lite, hade gärna haft hela säsongen på topp 30 någon dag, och även gärna två avsnitt på topp 10 (andra delen är för närvarande på plats 13).

Ni får ursäkta mig sifferexercisen, men som vana läsare vet gillar jag dels siffror rent generellt, och dels har mina romaner aldrig placerat sig på en topplista tidigare.

Permalink

Det perfekta surfmyset

Fin text hos Fredrik i dag om det perfekta surfmyset, något som det blir alldeles för lite av i dessa smartphonetider, för jo, en riktig surfmyssession kräver datorer, inte surfplattor eller mobiler. Fredrik exemplifierar med tre bilder från mitt och Johannas besök hos honom när han bodde i San Francisco 2009, kanske peak surfmys för oss alla, Fredrik surfade så hårt på sin Macbook att den gick sönder (det kan ha varit ett utspillt glas Diet Coke involverat också) och han tvingades införskaffa en mini-PC på Walmart, något jag uppmärksammade i ett med tiden smått legendariskt videoklipp, vars epilog jag fortfarande skrattar så jag gråter av:

En dagstur till Det Riktiga Amerika from Daniel Åberg on Vimeo.

Jag noterar för övrigt att jag på en av bilderna hos Fredrik – som rent juridiskt torde vara min eftersom det är jag som håller i kameran och jag därför utan samvetskval klipper in nedan – verkar läsa en artikel i Arbetarbladet om att Gefle IF vid tiden för bilden låg fyra i Allsvenskan.

surfmys2

Kan vara värt att ha som ett ljust minne denna svarta fotbollssommar när GIF ligger stadigt parkerat i nedersta botten av tabellen.

Permalink

Nu går världen under – Virus är ute

Så är det ute i det vilda, mitt Virus. Eller ja, vilda och vilda, boken ligger ju fast förankrad i Storytels abonnemangstjänst, vilket gör att dagens boksläpp känns annorlunda, inte lika nervöst, mer begränsat, jag har ingen möjlighet att febrigt springa runt i Stockholms boklådor och kolla om de skyltat med mitt alster.

Tidigare gånger har jag alltid funderat över recensioner i samband med den officiella utgivningsdagen, men den här gången har det inte ens varit teoretiskt möjligt för kulturredaktioner eller bokbloggare att få tillgång till boken före första recensionsdag. Jag frågade Storytel om hur möjligheterna för det såg ut för någon vecka sedan, men de hade inte fått några rutiner för detta på plats ännu, nackdelen med att vara bland de första ut i en ny satsning, alla detaljer hinns inte med.

Inte för att jag vet om någon tidning skulle ha recenserat ändå, kulturredaktioner brukar vara försiktiga med nymodigheter. Men lite grämer det mig att det inte ens varit möjligt.

hetatitlarstorytel

De hittills fem läsarkommentarer som inkommit på första avsnittet hos Storytel är positiva i alla fall, vilket gläder mig. Under förmiddagens färd med barnen upp till Mulle Mecks lekpark i Solna lyssnade jag med ett öra på de två första av de tio avsnitten och jo – fan i mig, det låter bra, tycker jag. Huruvida det är så spännande som jag försökt få det att vara är svårt för mig att avgöra, jag kan ju berättelsen utantill, men jag fick lite rysningar av välbehag ett par gånger över ett par episoder som jag tyckte funkade extra bra. Och Disa Östrand fungerar mycket bra som uppläsare, tycker jag, hon läser historien på just det sätt jag hoppats på, det finns en aning av andfåddhet i uppläsningen som jag gillar, en medveten stress som speglar den växande desperationen när samhället faller samman kring huvudpersonerna.

Hur som helst, sajna upp er på ett abonnemang om ni inte redan har ett och börja lyssna (eller läs, den finns i e-boksform hos dem också). Är du helt ointresserad av deras tjänst i övrigt går det att avbryta abonnemanget inom två veckor utan att några pengar dras, och på den tiden torde även modesta ljudbokslyssnare hinna ta sig an såväl min samt minst en ljudbok till.

Happy listening!

Permalink

Hej då farfar

Vi begravde min farfar i dag, han somnade in 96 år gammal för några veckor sedan i Årsunda, platsen en mil söder om Sandviken där min pappa växte upp och dit farfar återvände på ålderns höst efter uppåt ett kvartssekel i Gävle.

Det var en fin, enkel ceremoni i Årsunda kyrka, som är en av de vackrare kyrkorna i Gästrikland med anor från tidig medeltid.

Tage hann träffa min farfar fyra eller fem gånger, Ejda däremot bara en. När vi var där och hälsade på honom julen 2014, och jag anade att det kanske inte skulle hinna bli fler träffar med tanke på hur sporadiskt vi besöker Gästrikland, kom jag på precis när vi skulle gå att jag ville fånga dem på samma bild åtminstone en gång.

Fotot, som tyvärr inte är tillgängligt i min mobil utan enbart i en dator uppe i Vittangi, är därför en något suddig historia där Ejda står i farfars hall med vinterjacka på och en mössa med öronlapparna på svaj, och farfar sitter i sin soffa långt bort i bakgrunden, tittandes åt ett annat håll. Knappast ett foto att rama in, men i alla fall ett fint minne.

Permalink

Stockholm under

Jag började skriva på det som skulle bli Virus redan 2011. Jag blev kontaktad angående medverkan i ett helt annat sorts följetongsprojekt, en sorts prenumerationsplattform för kreativa näringar som skulle startas och där tanken var att mitt bidrag skulle vara att skriva en roman som man fick prenumerera på, med ett nytt kapitel som gavs ut per vecka. Jag hoppade dock av på grund av tidsbrist redan under uppstartsfasen, och plattformen kom sedan heller aldrig igång vad jag vet, men manuset fortsatte jag att dutta med parallellt med den mer lågmälda, norrländska bok jag också jobbat med de senaste åren (och som jag delvis skrev om i min text i tidskriften Provins tidigare i år).

Arbetsnamnet för Virus var länge Stockholm under, ett namn som jag år 2011 tyckte kändes fräckt och bra, men som därefter blivit rätt urvattnat i takt med att Jens Lapidus och Varg Gyllander givit ut böcker med titlar som Sthlm Delete och Sthlm: Inferno, för att inte tala om att Denise Rudbergs nya bokserie har övertiteln Sthlmqueens. Virus är som namn kanske inte heller direkt nyskapande, men det är ett mer generiskt namn som inte får det att kännas som att jag hakar på en trend.

När jag började skriva 2011 var det därtill tänkt att viruset som drabbar världen skulle vara av zombiekaraktär, men det var samma sak där egentligen, The Walking Dead var visserligen igång sedan något år men den massiva våg av zombier som följt i dess spår var ännu inte över oss. Så nej, det är alltså inte något sådant det handlar om i Virus, det är ett helt vanligt – om än sjujävla läskigt, dödligt och aggressivt – virus som drabbar Stockholm.

Och vet ni vad för den delen? Det var i går det skedde! Det nämns visserligen aldrig vilket år berättelsen tar sin början, men den är tänkt att äga rum i absolut nutid och det nämns att det är tisdag veckan efter midsommar som Amanda i Virus första kapitel mycket bakfull vinglar hemåt i den arla morgonen och smått börjar märka att något inte står rätt till i Stockholms innerstad. Och före lunch har helvetet brutit löst.

Att jag inte hade vett att skriva det här inlägget redan i går grämer mig nu något oerhört.

Permalink

Du och jag, pysen

Åtta år ihop, sex år som gifta, fem gemensamma hem på tre helt olika platser, fyra världsdelar, två barn och en sjusärdeles resa. I dag fyller hon 40 år, min Johanna. Bilden är från vår första gemensamma utlandsresa, som i modest anda gick till Åland. Jösses vad vi såg små och gulliga ut.

åland

Min älskade pys. Jag är otroligt glad att du var envis och såg till att vi två blev ett (och senare fyra).

——

(Ja, rent praktiskt blir det väl egentligen tre världsdelar med Europa, Nordamerika och Afrika, men på vägen till Kenya 2012 mellanlandade planet i Kuwait för omtankning och påfyllning av mat så jag räknar Asien också. Vi må aldrig ha klivit på asiatisk mark ihop, men vi har i alla fall rent fysiskt befunnit oss där tillsammans).

Permalink

Ett par läsvärda analyser om Storytels köp av Norstedts

Flera intressanta texter om Storytels köp av Norstedts i dag, jag fastnade särskilt för Linus Larssons analys i Dagens Nyheter, om hur det kanske är den streamade ljudboken som står för det verkliga digitaliseringsskiftet i litteraturbranschen, och inte e-boken:

Ljudbokstjänstens framgångar visar att digitaliseringen också vänder upp och ned på vad en bok är. Att lyssna i stället för att läsa är en sådan förändring. I kampen om människors tid lyckas ljudboken knipa stunderna när man kör bil eller promenerar, inte bara den lugna läsningen i hängmattan eller i fåtöljen. Man byter inte bara bokstäver på papper mot bokstäver på en skärm, man ändrar sitt beteende och sin relation till boken.

Kanske var det svårt för den gamla förlagsvärlden att ta in. Där har man tjatat sig blå om hur svårt e-boken haft att få luft under vingarna, samtidigt som en annan slags elektronisk bok har lyft på egen hand.

Även DN:s kulturchef Björn Wiman är inne på ett spännande spår, när han jämför Storytels köp av Norstedts med Amazons vd Jeff Bezos köp av Washington Post:

Är då affären bra eller dålig för Norstedts? Ett svar kan finnas i en jämförelse med när just Amazons grundare Jeff Bezos förvärvade klassiska Washington Post för tre år sedan. Då steg ramaskrina mot himmelen, i dag är de flesta överens om att köpet var det bästa som kunde hända Washington Post – inte minst på grund av Bezos förmåga att kombinera sitt närmast fanatiska digitala engagemang och med en förståelse för den anrika tidningens unika traditioner och värden.

Om den nya ledningen för Sveriges äldsta bokförlag kan göra samma sak – men bara då – kan dagens affär bli en injektion för både Norstedts och den svenska bokbranschen.

Tror inte direkt att Storytels vd Jonas Tellander gråter av att jämföras med Jeff Bezos. Men han har nog ännu en bit kvar att vandra innan han nått den nivån.

——

PS. Glömde skriva det i morgonens inlägg, men för nytillkomna läsare här i bloggen kan det vara värt att nämna för transparansens skull: Jag utkommer själv med ljudboksföljetongen Virus på Storytel den 12 juli, inom ramen för deras nya satsning Storytel Original. DS.

Permalink

Om Storytels köp av Norstedts

Att det nu på morgonen kom besked om att Storytel köper Norstedts Förlagsgrupp är tveklöst en stor nyhet, men kanske inte direkt förvånande. Dels har de varit en av de aktörer det spekulerats mest kring som potentiell köpare, och dels går det helt i linje med hur de tidigare agerat – så sent som för en månad sedan köpte de danska Mofibo för 125 miljoner kronor och några dagar före midsommar i fjol gjorde de det där bakvända mångmiljonköpet av Massolit som då nyligen förvärvat Forma (bakvänt så till vida att det på papperet var Massolit som köpte Storytel).

Dagens besked gör Storytel till en storspelare på allvar i den svenska bokbranschen, endast slagen i storlek av Bonniersfären. En viktig orsak till köpet lär handla om innehåll, Norstedts har inte digitaliserat särskilt mycket av sin backlist och det finns säkerligen en stor mängd titlar som kan fungera bra i Storytels ljud- och e-boksbibliotek. Och det ska bli intressant att se vad som händer med den femte Millenniumboken när den ges ut nästa år, blir det en Storytelexklusiv titel till en början?

storytel

Samtidigt är det troligen riskfyllt att gunga båten alltför mycket gällande Norstedts varumärke som anrikt kvalitetsförlag med snart 200 år på nacken (grundat 1823). Författare av i dag är rätt otrogna sina förlag, och det är inte svårt att se att en del av Norstedts tunga, mer litterära författare börjar se sig om efter ett nytt hem ifall det blir för mycket startupkultur på deras förlag. Natur & Kultur, som på senare år profilerat sig mer och mer som kvalitetsförlag inom skönlitteratur, kan säkert se en öppning att knipa några profilerade namn.

Eller som Mr Millennium himself, David Lagercrantz, säger i en intervju med DI Digital gällande köpet:

– Ett förlag är inte som andra företag. Ett förlag är en bärare av kultur och måste, som Norstedts alltid har gjort, hitta en balans mellan smal och bred kultur.

– Det är så oerhört viktigt att inte genrelitteraturen tar över. Jag talar väl emot mig själv när jag säger såhär, men litteratur är inte bara underhållning. Det är alltid någonting mer än så. Jag hoppas, vid gud, att man förstår detta.

Permalink

Omtagning

Tre veckor kvar tills Virus släpps i dag, men ännu finns tid för fix, lustigt hur förutsättningarna ändras när det inte finns en fysisk bok med i ekvationen. Fick ett mejl av min förläggare i går, de hade funderingar kring en scen i berättelsen som om den publicerades ledde till påtaglig risk att ett stort multinationellt bolag skulle vilja kräva oss på ersättning för återgivande av annans verk, och det var kanske lite onödigt. Kunde jag tänka mig att skriva om scenen, och det redan nu direkt, eftersom uppläsaren Disa Östrand skulle komma in för omtagningar och korr i dag och kunde ta den här ändringen direkt då? Det var bara att skrida till verket.

Jag hade i ärlighetens namn själv tänkt i de där banorna när jag skrev den berörda scenen, men eftersom det då kändes så avlägset med en publicering struntade jag i det, tänkte att det fick bli ett senare problem. Senare visade sig alltså bli måndag den 20 juni.

Resultatet som jag skickade över ett par timmar därefter blev nog därtill bättre än originalet, det blev mörkare och förstärkte förtjänstfullt en av konflikterna som finns i relationerna huvudpersonerna emellan. Synd bara att det krävdes att det skedde under galgen.

Tre veckor kvar som sagt. Tiden går väldigt långsamt nu.

Permalink

148 000 kronor senare för Bladen Brinner

Jag skrev tidigare om Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Kickstarterkampanj för Bladen Brinner, en podd om barn- och ungdomslitteratur. Nu är den månadslånga kampanjen avslutad, och jösses vad pengar de fick in. 148 000 kronor landade slutsumman på, vilket innebär att de fixat finansiering nog till två säsonger. Ursprungsmålet 60 000 kronor nådde de redan inom loppet av ett dygn.

Grattis! Ska bli väldigt spännande att höra slutresultatet.