Permalink

Virus – snart i ett pocketställ nära dig

Jag har ju nämnt det förr här i bloggen, men nu finns beskedet om print även på pränt. I Svensk Bokhandels Sommarens Böcker-katalog hade Storytel en annons med om att första säsongerna av Storytel Original-serierna Virus, Byvalla och Svart stjärna ges ut i pocket under försommaren. Hurra!

Att det blir direktutgivning i pocket är så klart en triumf för den här pocketälskaren.

UPPDATERING: Faktum är att boken redan funnits i nätbokhandlarnas system ett tag. Här kan man lägga in en bevakning på när Virus släpps hos Adlibris och här hos Bokus.

Permalink

Oro eller ro?

Det blev vabb här hemma igen, Ejda har feber och hosta deluxe, jag lyckades smita åt mig lite skrivtid när hon sov en knapp timme mitt på dagen och när vi fick middag hemma hos den i princip lika sjuka mommon. Därtill ett långt pass nu på kvällen efter nattningen så att jag åtminstone passerade mitt grundmål om tiotusen tecken per dag.

Men jag skulle behöva mer just nu, mycket mer.

Av någon anledning jag inte riktigt förstår är jag dock inte orolig. Det kommer att lösa sig. Det gör det alltid.

Väl?

Permalink

Men är det verkligen litteratur?

Borta på Debutantbloggen, som den här säsongen bland annat huserar Storytel Original-författaren Anna Bågstam Ryltenius, lades för några dagar sedan ut en intervju eller snarare FAQ med Emma Danielsson som är en av förläggarna som arbetar med konceptet hos Storytel. Intressant läsning för den som vill veta mer om upplägget och tankarna bakom satsningen, och som undrar om det jag sysslar med verkligen ska räknas som litteratur. Bra text!

Som bonus kan nämnas att läsaren får veta att jag – själv helt ovetandes – lyckats göra Emma till en milalöpare. Bara en sådan sak gör ju länken värd att klickas.

Permalink

Hurra för Ejda!

Så blev hon då äntligen fyra år, Ejda Ögren. Det satt långt inne ska medges, hon har längtat efter födelsedagen sedan åtminstone i höstas, och de två senaste veckorna sedan Tage fyllde sju har varit en plåga för alla inblandade.

Men dagen kom, hon fick sång och paket i sängen, paket när hon kom ner till vardagsrummet, paket när hon åkte till sin mommo och paket när hon hade kalas på eftermiddagen. Men betydde det att hon var nöjd? Nej, Ejda är sällan helt nöjd, så när hon insåg att hon ännu inte fått någon present från sin farfar (som jag lovat köpa på grund av avstånd men inte hunnit fixa) ville hon ringa och ställa honom till svars. När jag ifrågasatte poängen med det med tanke på att hon knappt sa flaskhals när han själv ringde henne på förmiddagen för att gratulera fnös hon bara åt mig, nu stod ju ett paket på spel – ring! Innan jag tvingades till det hände dock något på kalaset som styrde bort hennes uppmärksamhet, så det fick bero.

Intressant också att Ejda, som i åtminstone arton månaders tid varit besatt av Disneyprinsessor i allmänhet och Anna och Elsa i synnerhet, två tredjedelar in på kalaset när hennes kompisar gått loss på hennes förråd av prinsessklänningar vi köpt på loppisar, helt plötsligt bestämde sig för att hon själv skulle klä ut sig till Pippi (vilket hon visat noll intresse för tidigare, jag har helt ärligt tyckt synd om hennes Pippidräkt eftersom den aldrig används). Men på något sätt är det Ejda i ett nötskal – aldrig förutsägbar.

Eller jo, en sak med dagen var ändå förutsägbar, sett till hennes besatthet av att fylla år. Klockan 18.22, ganska exakt 22 minuter efter att den sista gästen gått hem från årets födelsedagskalas, suckade hon djupt där hon satt i en hög av presentpapper: Ååh, jag längtar SÅ mycket efter att få fylla fem.

Älskade unge.

Permalink

Rovvisdag

Fin dag vid stugan i Rovasuando i dag. Solsken, lite skoteråkning, kojbyggen i snön, vedklyvning och en hel massa Bamsetidningsläsande med Ejda i famnen.

Enda smolket i bägaren: Av dagens planerade 6000 tecken blev det bara cirka 1000 skrivna.

Men solen sken som sagt.

Permalink

Pet Shop Boys (och jag) till Dalhalla

Vi misslyckades med fjolårets tanke om att åka till London och se Pet Shop Boys på Royal Opera House, biljetter fanns inköpta, men det blev för dyrt och omständligt.

Men denna juli, ett år och en vecka efter det misslyckade Londonförsöket, ska vi lyckas ta oss till Dalhalla för att se dem, Pet Shop Boys gör en spelning där torsdag den 28 juli, och kvällen efter bevistar de Storsjöyran, där jag tidigare sett dem en gång, tror det var 2004. Det var också enda gången (för jag antar att jag inte får fler chanser) jag intervjuat Neil Tennant, en telefonintervju som genomfördes medan de åkte bil från Stockholm upp till Östersund, en intervju som ursprungligen skulle ha skett ansikte mot ansikte, men som fuckades upp av deras svenska presskontakt, något jag gnisslade tänder över rätt länge när det begav sig.

Oh well, vatten under broarna och så vidare. Mot Dalhalla!

Permalink

Är böcker för dyra eller för billiga?

Intressant replik hos Svensk Bokhandel i dag från bokhandlaren och ordföranden i Bokhandlareföreningen Mats Ahlström, angående Johan Kleberg på Adlibris debattinlägg från häromdagen, då han utvecklade sitt resonemang om mjuka kontra hårda böcker och att priserna på nya utgåvor måste sänkas, och att det kan ske genom billigare, mjukare format. Jag kommenterade Klebergs artikel här.

Ahlström håller föga förvånande inte med, eller snarare är det så att han håller med om problemanalysen i det att prisglappet mellan originalutgivning i inbundet format och pocketformat är för stort, men menar i stället att lösningen är att få upp priserna på pocketformaten, inte att sänka dem på originalutgåvorna.

Jag kan absolut se logiken i detta ur bokhandelns och förlagens synvinkel, men jag tror att verkligheten sakteliga allt mer talar emot dem. I takt med att boken blir allt mer digital – må så vara om det sker genom streamingtjänster där vi lyssnar på böcker eller läser dem i e-boksformat – tror jag inte att det går att försöka hålla dagens marginaler uppe. Litteraturen må ha visat sig vara mer motståndskraftig mot digitaliseringen än musik- och film/tv-världen, men den äter sig onekligen hela tiden sakta in, och för att överleva tror jag att bokbranschen måste försöka ta sig ner till de prisnivåer som är mer i paritet med vad övriga digitaliserade marknader stabiliserat sig kring, snarare än att envist fortsätta ligga kvar ett eller till och med två snäpp ovanför.

Visst, det må framstå lite som att jämföra äpplen och päron, men i dag betalar vi cirka en hundralapp i månaden för tjänster inom musik och film/tv – som Spotify, Apple Music, Netflix, Viaplay, HBO Nordic och så vidare, oavsett vad vi anser om detta så är det en nivå som blivit standard. Och med mina konsumentglasögon på mig tror jag att det är ner mot de nivåerna bokbranschen måste ta sig även för ny litteratur för att boken – i vilken form den än må komma – inte ska tappa mark.

Permalink

Ja till mjuka böcker

När jag hade fått Dannyboy & kärleken antagen hos Bokförlaget Forum 2004 stred jag en fruktlös kamp för att den skulle ges ut i ett så billigt format som möjligt från början – gärna mjukband eller åtminstone ett litet inbundet format, vad som helst som skulle få ner priset. Mitt argument var att det var en bok som riktade sig till en ung publik – högskole- och gymnasiestudenter, människor någonstans mellan arton och trettio, troligen i en urban miljö eller med en inneboende längtan att ta sig dit. Priskänsliga köpare.

Men det var en kamp som var omöjlig att vinna, det blev en helt vanlig inbunden utgåva i ett stort, otympligt format omöjligt att få ner i en ficka med ett rekommenderat försäljningspris på 248 kronor. Resten är, skulle man väl kunna säga, historia.

Nu säger jag så klart inte att det var enda orsaken till att min debutroman inte blev en kommersiell dundersuccé när den gavs ut, men det är klart att det inte hjälpte. Den har med tiden hittat sin publik ändå i andra format, och om en månad börjar ett nytt kapitel i dess historia, mer om det senare.

Hur som helst – jag kan inte låta bli att känna glädje över Adlibris vd Johan Klebergs debattartikel hos Svensk Bokhandel i dag, där han går till storms mot den traditionella bokbranschens förkärlek för det inbundna formatet och de strukturer det formatet upprätthåller. Låt mig citera ett par avsnitt:

När det gäller faktaböcker, barnböcker, kurslitteratur och pocket är onlinebokhandeln framgångsrik. När det gäller nyutgiven bred skönlitteratur måste vi dock vara självkritiska och konstatera att våra kunder sedan länge har genomskådat vår bransch utgivningsstruktur och prisbild. Vi motiverar en hög prissättning på nyreleaser, inte med en stark berättelse, inte med ett spännande författarskap utan med att läsaren vid utgivning endast kan köpa boken i ett otympligt format.

Och sedan blir vi förvånade när kunder väljer att vänta i sex månader och köpa exakt samma berättelse i ett smidigare format till ett lågt pris.

Hur vill han då ha det? Jo, han eftersöker en svensk satsning på det format jag skrivit om här i spalterna rätt många gånger, det i England och USA vanliga trade paperback-formatet.

Lösningen är enkel. Gör som i England och släpp en häftad version på utgivningsdagen. Ett produktionseffektivt format som passar utmärkt för läsning i såväl sängen som på bussen. Sätt ett avsevärt lägre f-pris än det på dagens inbundna bok men ett högre än dagens storpocket. Sitt sedan lugnt i båten. Om det finns skäl att ge ut boken i pocket efter något år gör det till ett högre f-pris än idag.

Självklart måste man ta i beaktande att Johan Kleberg skriver detta för att han ser att Adlibris i dag är svagare inom försäljning av nya böcker än de önskar vara, han strider knappast för detta enbart för kundernas väl och ve.

Men det betyder ju inte att han måste ha fel.

Permalink

Tiden

Mindre än en månad kvar tills vi åker till New York. Det betyder att jag borde ha kommit cirka 65 procent in i Virus 3 om jag ska hinna klart i tid.

Har jag det? Självklart inte.

Kommer det att bli brådis, särskilt med tanke på att det är påskhelg innan vi åker och bokföring och deklaration och sådant också måste hinnas med – saker som äter upp skrivtiden? You bet.

Hinner jag? Det måste jag.

Permalink

Tröttheten

Åter i norr. Trött som … ja, någon passande liknelse, jag är för trött för att komma på den. Lång dags resa, som föregicks av kort natts sömn.

Det blev en riktigt bra festival, det enda som grämer mig är att jag var för trött mellan föredragen jag ville se för att få ur mig de textlängder jag hade hoppats på. Jag skrev varje dag, men alls inte enligt plan, satt för ofta och bara stirrade ut i intet med worddokumentet framför mig. För lite sömn och för mycket förkylning, kanske.

Permalink

I styrelsen för Norrländska Litteratursällskapet

Jag valdes in som ledamot i styrelsen för Norrländska Litteratursällskapet i torsdags då årsmöte hölls på Bokcafé Pilgatan. Efteråt var det samtal mellan några av sällskapets tidigare ledare – bland annat min Sandvikenkollega Bernt-Olov Andersson – och därefter släppfest för tidningen Provins nya nummer (numret som släpptes i samband med Littfest i fjol medverkade jag i och höll uppläsning från vid samma tillfälle då).

I går var det en bra artikel i Norrbottens-Kuriren om Norrländska Litteratursällskapet, som i år även fyller 60 år. Ska bli kul att dra mitt strå till Norrlandsstacken.