Tvillingtornen

Vi besökte Ground Zero i dag, tittade på monumentet där tvillingtornen stod, hålen som gapar ner i marken, alla namnen på de döda längs dess kanter.

I brist på bättre ord skulle jag vilja kalla platsen både mäktig och respektfull, det fanns en enkelhet i storslagenheten som kändes ovanlig för USA.

Vi försökte beskriva för barnen hur det gick till utan att skrämma dem alltför mycket, få dem att – och oss själva antar jag – förstå skalan på det som skedde, det oerhörda i hur två av världens största byggnader rasade samman.


Overkligheten.

Katt på het bakgård

Vi släppte ut Karlsson utan koppel och lina på bakgården i dag för första gången, den är väl inhägnad på långsidorna, men bakåt är staketet lågt och därtill rätt trasigt, så vi har varit lite skeptiska. Men kopplet har stört honom tydligt, det är som att han inte vågar utforska utan i stället genast vill in igen när han känner att han inte kan röra sig obehindrat, antagligen rädd för att inte kunna fly i full fart om ett hot uppstår i den nya miljön.

Utan kopplet var det dock en helt annan katt som utforskade gården. Och tyvärr får väl erkännas att han uppvisade lite väl mycket entusiasm för det bakre hönsnätstaketet, bakom vilket jag några gånger sett en ekorre när jag varit ute, tur att den inte stack upp nosen i dag, då hade väl vår katt varit long gone.

Nu skulle han troligen med all sannolikhet ha kommit tillbaka ändå, han är rätt hemmakär av sig, är aldrig borta mer än några timmar ens från gården i Vittangi. Men bakgårdsområdet i vårt kvarter är rätt stort, och vi har ingen koll på hur väl inhägnade grannarnas stängsel och staket är.

Så i morgon uppsöker jag nog en Home Depot och införskaffar ett högre hönsnät och kapslar in oss lite mer. Vi vill ju gärna ha med oss katten Karlsson hem igen.

The High Line och 34:e gatan

Vädret var tolv, tretton grader kallare i dag, så vi drog in till Manhattan igen och åt lunch på The Sugar Factory i Meatpacking District (med löjligt stora desserter, vi delade en på fyra och lämnade ändå rester) innan vi gick The High Line från söder till norr, en sträcka som jämfört med vårt senaste besök år 2011 nu hade förlängts betydligt. Nära änden vid 34:e gatan hade de byggt en lekplats där vi på kidsens order hängde ett tag, innan vi strosade österut mot öns mellersta delar. Vid Empire State Building krävde jag att barnen skulle posera för ett foto, men mer seriösa än så här lyckades jag inte få dem.

Park-liv

En ganska lång dag, där ena halvan präglades av arbete – en kort text till TVdags om att streamingtjänsten Magine lägger ner, styrelsemöte med Norrländska Litteratursällskapet över Skype och redigering av avsnitt fyra av Virus 3 – och andra halvan familjehäng präglat av ordet park: tre lekparker i och i utkanten av Park Slope, där vi också åt en tidig middag på hummerkedjan Luke’s Lobster innan vi promenerade hem till Crown Heights och köpte en bukett blommor.

Tvättomatredigering

Vi har ingen tvättmaskin i vår lägenhet, så det blir till att gå till tvättomaten ett par kvarter härifrån. Första gången hängde Johanna där, i dag var det min tur. Och vad är då bättre än att fördriva väntetiden med att sitta och godkänna (och i enstaka fall förkasta) redigeringsändringar som min redaktör föreslagit i Virus 3? Inte särskilt mycket alls, om ni frågar mig, så jag tog med mig en iPad och försjönk snabbt i uppgiften. En äldre kvinna i stolen bredvid gjorde dock sitt bästa för att störa arbetsron, hon satt och frågade mig gång efter annan om jag inte tyckte att det var dags att ställa Trump inför riksrätt snart. Jag höll med varje gång.

Att jag sitter och redigerar första halvan av säsongen innebär tyvärr inte att jag är färdig med manuset, de sista två avsnitten är ännu helt oskrivna. Men oroas ej, de kommer att bli klara vilken dag som helst. Eller åtminstone inom två veckor.

Sälj en grej med en tjej

En stillsam lördag där vi besökte Farmer’s Market i Prospect Park, hängde i en lekpark och framåt kvällen uppfyllde en av Ejdas största önskningar hittills under den här vistelsen – att från vår mataffär få köpa en fryst färdigrätt mac & cheese med Frost-motiv där makaronerna hade formen av Elsa, Anna och Olof. Hon åt den sedan med god aptit som middag men dissade den tillhörande vaniljkrämen som det skulle hällas blått stjärnströssel på.

Vi har också tvingats införskaffa en konservburk spaghetti i tomatsås med Disneyprinsessor på förpackningen. Det här med att sälja livsmedel med hjälp av populära barnfigurer, har det nått Sverige i någon större utsträckning än? Jag får i alla fall känslan att det inte alls är lika utbrett.

Två dagar New York i bilder

Vi kom till Brooklyn, området Crown Heights rättare sagt, och hann inte mer än kliva in innan Ejda tog ett av rummen i besittning och gjorde det till sitt eget.
Därefter rev hon ut allting igen och började på sedvanligt manér stöka till.
No pictures please. Morgonen efter drog vi i närområdet. Det var regnigt till en början, men tog sig rejält framåt dagen.
Vi fixade amerikanska sim-kort till våra mobiler med obegränsad surf, och Tage kunde påbörja sin Pokémonjakt, han har det ju lite svårt på den fronten i Vittangi, där det finns blott ett Pokestop och inget gym. I New York fanns det … tja, ett antal fler.
Ejdas första tunnelbanefärd i New York, och Tages första som han minns. Förra gången han var här var han 15 månader ung och bajsade på golvet på Chelsea Hotel.
På eftermiddagen drog vi till Brooklyn Children’s Museum, som hade fri entré efter klockan 14 på torsdagar. Ejda blev livrädd för en stor leguan, men fann glädje i den sandlåda där man förutom att leka kunde leta efter snäckor.
På fredagen begav vi oss till Manhattan, och hann inte mer än komma upp ur tunnelbanan vid Times Square innan Tage blev indragen för ett foto med det här gänget. Turistfällornas turistfälla: Så fort bilden var tagen krävde Batman till vänster oss på 20 dollar.

Crown Heights

Ja herre jösses det blev en lång dag. Vi är framme i Brooklyn i New York, barnen mår bra, vi vuxna mår bra och katten Karlsson mår bra. Förfärligt trötta dock, samtliga utom jag har redan somnat sedan länge. Drygt 20 timmars resa dörr till dörr blev det, bilen rullade ut från gården i Vittangi klockan 04.15 på morgonen och taxin stannade utanför lägenheten i Crown Heights närmare 00.30 svensk tid.

Jag rapporterar mer i morgon. Nu ska även jag sova.

En vecka kvar

Det börjar sakteliga närma sig avfärd. Om ganska exakt en vecka har vi precis – om allt går som det ska, peppar peppar – precis landat på Newark och står redo att påbörja vår New York-vistelse (eller ja, vi står väl troligen i kö till visumkontrollen, de brukar ju vara hopplöst långa i USA).

Ejda räknar ner närmast minut för minut, Tage tar det lite mer laid back, men är så klart också väldigt förväntansfull. Jag sa det häromdagen till Johanna, att vi verkligen får se till att göra den här långsemestern bra, för nivån Ejda lagt sina förväntningar på är skyskrapehöga. Riktigt vad hon förväntar sig är dock mera oklart. Snart får vi dock börja köpa plats för extrabagage, hon har redan krävt att stora resväskan tas upp till vardagsrummet och hon har börjat fylla den med innehåll från pysselskåpet.

Bäva månde säkerhetskontrollen.

New York Marathon – ett år senare

I morgon går årets New York Marathon av stapeln. Konstigt att tänka sig att det gått ett år sedan jag var där och sprang. Eller ja – joggade, gick och haltade, är väl en mer korrekt beskrivning.

Jag har inte skrivit så mycket om loppet här i bloggen förutom en summering dagen efter, och det jag absolut inte har gjort är att ta tag i de videosnuttar jag spelade in under loppets gång. Förrän i dag!

Det är på intet sätt en välredigerad film – jag slog ihop den i förmiddags på 1,5 timmar med en bångstyrig Ejda i famnen sista halvtimmen – och jag hade heller inte förberett mig innan på att jag skulle spela in under tävlingen så det finns heller ingen direkt röd tråd. Men med det sagt – vad det är är knappt fyra minuter runt New Yorks fem boroughs, med en allt mer trött och benkrampande huvudperson. Mycket nöje.

24. Månadens klädesplagg är …

… tja, det enklaste sett till väderleken hade ju varit att säga täckjackan, den gröna som jag införskaffade i Antwerpen (av alla ställen att köpa täckjackor på) i december i fjol. Men … nej.

Månadens klädesplagg får i stället sägas vara den gröna t-shirt jag köpte dagen efter maratonloppet, det vill säga den 3 november. I princip alla som stod i kö för att köpa kläder i maratoncentret i Central Park införskaffade någon form av Finisher-tröjor, men eftersom jag är mer modest lagd valde jag en tröja som inte skriker rakt ut att jag minsann har klarat av att springa ett sketet maraton (på en därtill mycket blygsam tid).

IMG_4053

Men vafalls, nu när jag lägger in bilden så ser jag ju att det visst står Finisher även på min tröja.

Fail.

——

Det här är del 24/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.