Nordsken i Skellefteå

Skellefteå! Vi åkte ner för att besöka gejming- och fantasymässan Nordsken och dinosaurieutställningen Dinosaurs. Nordsken i går och i dag, Dinosaurs i morgon.

Det visade sig att Scandic där vi bor även är det officiella mässhotellet, så såväl Tage som Ejda har blivit starstruck. Tage tog en groupie med två av sina youtubefavoriter Martinbum och Figgehn i går kväll, och Ejda fick sig en pratstund med Handbok för superhjältar-författarna Elias & Agnes Våhlund (vars böcker vi köpte och fick signerade tidigare i går på mässan). Dock var hon lite irriterad i morse för att de inte kom ner och åt frukost samtidigt som vi var där, för hon ville fråga varför hon inte lyckas med superkrafterna lika bra som hjälten Lisa i böckerna.

Vi sprang även på Sara Bergmark Elfgren vid frukostbuffén, min plan är att gå och lyssna på det seminarium som hon ska ha efter lunch med sin gamla Cirkeln-kollega Mats Strandberg om att skriva fantastik. Det vore också roligt att höra samtalet med Marvel Comics chefredaktör CB Cebulski senare på eftermiddagen, men vi får väl se hur länge kidsen vill stanna kvar, vi har lovat dem bad i hotellets pool senare.

Fick även till en bra joggingrunda längs Skellefteälven i går kväll innan middagen. Fint!

Storytel lägger till finskt och danskt innehåll i Sverige

Nu har äntligen en funktion dykt upp hos Storytel som jag tjatat mig blå om i flera år – eller ja, jag har i alla fall varit på dem om det två, tre gånger. Nämligen att börja erbjuda material på andra språk än svenska och engelska i tjänsten, eller ännu mer frankt uttryckt och det som varit mitt personliga önskemål:

Att den finskspråkiga utgivningen av Virus även ska finnas tillgänglig på svenska Storytel, och inte bara hos Storytel i Finland. Och sedan ett par dagar tillbaka är det så. Hurra, säger jag!

Det som skett i och med senaste app-uppdateringen är att ett finskspråkigt samt danskspråkigt utbud blivit tillgängligt i tjänsten. Hur det ser ut med utrullning av den här funktionaliteten på ytterligare språk vet jag inte, men det borde väl vara rätt självklart att det står på deras att göra-lista, när Storytel nu ändå har så många marknader och språk som tjänsten är aktiv på – och inte minst har en hel del egenägt material som är utgivet på dessa språk. Bara när det gäller exempelvis Virus så är den översatt till såväl arabiska, turkiska, spanska och ryska, och det finns stora befolkningsgrupper i Sverige som talar åtminstone de tre första av de språken. Att kunna erbjuda ett ljudboksutbud på dessa språk är så klart viktigt i kampen om abonnenter, inte minst framtida sådana när marknaden i övrigt börjar mättas och man får ett ökat behov av att locka kunder i nya marknadssegment – exempelvis kanske bland invandrargrupper som hittills inte tyckt att utbudet varit något för dem så länge det bara funnits böcker på svenska och engelska i tjänsten.

Utbudsmässigt vet jag inte hur det ser ut med de finsk- och danskspråkiga titlarna, men jag utgår ifrån att det är beroende på hur avtalen ser ut med enskilda förlag i de olika länderna. Att en bok finns utgiven på finska hos Storytel i Finland behöver alltså inte per automatik innebära att den nu även finns i den svenska tjänsten (tror jag!), men chansen är i alla fall betydligt större att den finns i båda katalogerna än för ett par dagar sedan.

Att jag brunnit för just den finska utgivningen av Virus beror på att jag bor i en region av Sverige där många har finska som sitt naturliga förstaspråk, särskilt i de äldre generationerna. Och eftersom den svenska utgivningen av Virus hela tiden funnits tillgänglig hos finska Storytel (och även hos norska Storytel) har det känts trist att situationen inte också varit den omvända.

Rent praktiskt fungerar det så att appen – om man uppdaterar till den allra senaste versionen – precis som tidigare har det svenska samt engelskspråkiga utbudet ikryssat som förval, men går man in i appinställningarna kan man lägga till att den även söker i det finsk- samt danskspråkiga utbudet. Vad jag kunnat se fungerar det fint.

Så ni som är sugna på Virus (och snart även Smittad) läst på finska av skådespelerskan Sanna Majuri, in och lyssna här.

Smittad 2 och topplistan

Dags för lite sifferexercis! Försökte hålla koll på Storytels topplista förra veckan, för att se hur högt Smittad 2 skulle nå. Och det blev en åttondeplats som bäst, vilket jag inte tycker är så illa pinkat för en serie som nu är inne på sin sjätte säsong, om man räknar från starten med Virus 1 sommaren 2016 (och det tycker jag nog att man bör göra, eftersom den absoluta merparten av fansen hängt med genom hela Virus-kvartetten och de hittills två Smittad-säsongerna). Åttondeplatsen nåddes under tisdagen och onsdagen förra veckan (topplistan ändras dagligen och baseras på de senaste sju dagarnas ljudbokslyssningar/e-boksläsningar). På onsdagen såg topplistan ut som följer nedan.

Topp 15 Storytel onsdag 22 maj:

1. Hannah – en släktsaga: Höststorm av Laila Brenden, inläsare My Holmsten
2. Sista färjan från Ystad av Karin Alfredsson, inläsare Katarina Ewerlöf
3. Broder Jakob av Emelie Schepp, inläst av Gunilla Leining
4. Går genom vatten, går genom eld av Christian Unge, inläst av Gunilla Leining
5. Kaninen som så gärna ville somna av Carl-Johan Forssén Ehrlin, inläst av Lars ”Lisa” Andersson
6. Brudslöjan av Kamilla Oresvärd, inläst av Marie Richardson
7. Dockleken av Caroline Engvall, inläst av Disa Östrand
8. Smittad 2 av Daniel Åberg, inläst av Philomène Grandin
9. Mörk och helig natt av Michael Connelly, inläst av Magnus Roosmann
10. Sjöbodsblues av Sara H Olsson, inläst av Maria Lyckow
11. När himlen håller andan av Annika Sjögren, inläst av Gunilla Leining
12. Allt jag fått lära mig av Tara Westover, inläst av Katarina Cohen
13. Skamvrån av Sofie Sarenbrant, inläst av Katarina Ewerlöf
14. Station K av Peter Stjernström, inläst av Jonas Malmsjö
15. Att kyssas genom ett hissgaller av Mia Ahl, inläst av Maria Lyckow

Topp 9 på Storytel onsdag 22 maj. Skärmdump från iPad, därav det något ovanliga utseendet.

När det gäller de äldre säsongerna av Virus och Smittad är det som alltid roligt att se hur de tar fart igen när en ny säsong kommer. I detta nu ser veckotopplistan över Storytel Original-serier ut så här:

Topp 10 Storytel Original tisdag 28 maj:

1. Smittad 2 av Daniel Åberg, inläst av Philomène Grandin
2. Virus 1 av Daniel Åberg, inläst av Disa Östrand
3. Akademin av Eva Maria Fredensborg, inläst av Magnus Roosmann
4. Sekten av Maria Nordström, inläst av Nina Zanjani
5. Virus 2 av Daniel Åberg, inläst av Disa Östrand
6. Smittad 1 av Daniel Åberg, inläst av Philomène Grandin
7. Brottstycken av Fredrik Hardenborg, inläst av Christian Fex
8. Virus 3 av Daniel Åberg, inläst av Disa Östrand
9. En av hennes pojkar av Eli Winther, inläst av Marcus Johansson
10. Virus 4 av Daniel Åberg, inläst av Disa Östrand

Virus första säsong var i förra veckan uppe på någonstans kring höga 70 på den totala topplistan igen. Fint med den långa svansen!

Samtal avklarat

Det blev ett bra samtal på biblioteket inne i Kiruna i går tror jag, snacket flöt på fint och publiken var på alerten och ställde frågor. Fick till och med signera några pocketar innan det var dags att ratta hemåt. Kul!

Provins redaktör Carl Åkerlund, jag själv och Mats Söderlund. Benen i kors och sneakers gånger tre.

Premiär i dag: Smittad 2!

Inledande anmärkning 2020: Smittad 1 och Smittad 2 döptes i ett senare skede om till Virus 5 respektive Virus 6. Namnet Smittad är alltså numera inaktuellt.

——

Någon gång i natt släpptes den lös igen, den där virussmittan som aldrig ger sig. Smittad 2 ges ut i dag, och det är alltså den sjätte delen i Virus-sviten. Jag vågar utlova spänning, dramatik och sorg på hög nivå för Amanda, Iris, Risten, Jenny, Dano, Patrik och alla de andra, och ett sjuhelsikes avstamp inför den stora finalen av hela sviten som säsong tre kommer att innebära senare i år.

Premiären till ära har även första säsongen av Smittad fått ett nytt omslag, för att gå mer i samma linje som Virus. Riktigt snygga tycker jag!

Och ja, det finns redan ett färdigt omslag för den avslutande Smittad 3 också, vilket är mer än vad jag kan säga om själva texten till den… Men jag ska börja skriva så fort jag någon gång den här veckan tagit mig förbi deadlinen to end all deadlines. Men mer om det projektet senare.

Sju säsonger blir det alltså totalt av Virus-sviten. Passande tycker jag, sju är något av ett magiskt nummer när det kommer till säsonger inom främst den amerikanska tv-världen.

Men för sjuttsingen – iväg och njut av Smittad 2 hos Storytel nu. Den finns såväl som ljudbok som e-bok. Hela sviten hittar ni här.

Förlagsstriden pekar mot en ny bokbransch

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 2 maj:

——

Går vi inom litteraturen mot en framtid där vi måste vända oss till olika butiker för att få tag i olika böcker? Med start i de senaste veckornas strid mellan förlagsjättarna Bonniers och Storytel, känns det som att så kanske blir fallet, åtminstone digitalt.

En liten bakgrund: Sedan 1 april har Bonniers stängt kranen för nya ljud- och e-böcker till Storytel, som är den största abonnemangstjänsten för digital litteratur i Sverige. Hittills har det fått resultatet att Storytels prenumeranter inte fått tillgång till bland annat Jonas Karlssons, Camilla Läckbergs och Fredrik Backmans nya böcker.

Konflikten handlar som så ofta om pengar. I höstas avslöjade branschtidningen Svensk Bokhandel att Bonniers länge haft ett guldkantat avtal med Storytel – i kraft av sin storlek hade de lyckats förhandla till sig ungefär dubbelt så hög ersättning per lyssnad bok än andra förlag – och omförhandlingarna verkar ha kört fast rejält.

Bonniers äldre titlar finns fortfarande kvar hos Storytel, men som svar på Bonniers agerande har Storytel valt att dölja dessa böcker i sina tips- och kategorilistor, man måste helt enkelt använda sökrutan och leta sig fram för att hitta Bonnierböckerna.

Positionerna verkar låsta. I en artikel hos Svensk Bokhandel i slutet av april sa visserligen en representant från Bonniers att förhandlingar pågår, men kommentaren från Storytel var mer negativ: ”Det är något besynnerligt om Bonniers påstår att det pågår samtal just nu”, sa företagets kommunikationschef.

Frågan är därmed om vi är på väg mot en situation lik den i film- och tv-världen, där streamingtjänster som Netflix, Viaplay, HBO Nordic och C More satsar stora summor på att producera eget material som ska locka abonnenterna att välja just dem, och där det ”allmänna” materialet, som långfilmer som gjorts för vanlig biovisning, säljs av filmdistributörer i olika så kallade visningsfönster så att de först finns på exempelvis Viaplay i några månader, och därefter flyttar över till Netflix eller vice versa.

Till viss del har det här börjat ske även inom bokvärlden, Storytel har försökt profilera sig genom att skapa en stor mängd eget material som bara finns hos dem i form av ljudboksserier, kortare faktaböcker och dokumentärliknande ljudböcker (och här bör det för transparensens skull nämnas att jag är en av författarna som skrivit en ljudboksserie för Storytel).

Däremot är det här det första fallet då toppsäljande författare ur det ”vanliga” bokbeståndet – det vill säga det som ges ut av ett traditionellt förlag och är ämnat för såväl pappers- som digitalutgivning – stoppas från att finnas i en särskild tjänst.

Om det här är början på en större trend eller bara ett undantagsfall är tidigt att sia om. Bonniers äger Storytelkonkurrenten Bookbeat, och där har man än så länge varit tydliga med att man inte är intresserad av att kontraktera författare för att skriva böcker som bara ska finnas hos dem. Hittills har dock det i praktiken varit en närmast akademisk fråga, eftersom de varit så små i jämförelse med Storytel och antagligen inte ens hade kunnat locka någon av sina storförfattare för ett sådant upplägg ens om de velat. Men i takt med att tjänsten växer – för det gör den – blir kanske läget ett annat.

Säg så här: I nuläget handlar det här bara om den dåliga relationen mellan Bonniers och Storytel, Bonniers släpper fortfarande sina nya titlar till de andra två streamingtjänsterna på marknaden – Nextory och Bokus Play. Men om Bookbeat fortsätter plocka andelar, kan de då tänka om och också börja satsa på exklusivt material? Det tror jag absolut.

Vad svarar Storytel med då? Tja, de äger förlaget Norstedts, som också har en del av Sveriges största författare i sitt stall. Kanske blir de då Storytelexklusiva.

Då har vi plötsligt en helt annan bokbransch i Sverige. Jag hoppas vi slipper det.

Grattis Alva Fureman från Östersund!

Jag har alltid sett poesi som min litterära akilleshäl. Jag läser inte särskilt mycket lyrik privat, och har aldrig … ja, lärt mig hur god diktning bör se ut (nej, jag vet så klart att det inte är en exakt vetenskap som kan mätas och vägas, men jag tror att ni förstår vad jag menar).

Därför var det med viss bävan jag i vintras gick med på att ställa upp som jurymedlem i skrivtävlingen Jag skriver i dina ord, som är riktad till gymnasieelever och arrangeras årligen. Jag skulle vara en av tre medlemmar i juryn för Författarcentrum Norrs upptagningsområde, där jag ju är vice ordförande då denna organisation och Norrländska Litteratursällskapet sitter ihop.

Jag och de andra två jurymedlemmarna i norr fördelade de inkomna bidragen mellan oss, och valde därefter ut tre kandidater vardera som samtliga tre i vår jury läste. Därefter valde vi ut två finalister till riksfinalen, som skulle få tampas mot finalbidrag från Författarcentrums Öst-, Väst- och Sydregion.

Det bidrag i min ursprungliga hög som jag föll allra mest för var en dikt kallad Fjäll som hämtat inspiration från Säkerts låt Arktiska Oceanen. Jag tyckte det var ett otroligt vackert och välfångat stycke poesi som skapade något helt eget med avstamp i känslan i Annika Norlins text, som jag för övrigt får erkänna att jag tycker var fjolårets bästa svenska popmusikstycke.

Men så var det ju det här med min osäkerhet inför lyriken. Var det bra på riktigt? Jag var ärligt talat jätteosäker, tänk om mina jurykollegor skulle vrida sig som maskar när vi hade vårt jurysamtal över Skype och jag skulle försöka sätta ord på varför jag gillade den här texten? Men vad fasiken, jag gillade ju den mest, klart den skulle få vara med, låt dem skratta åt mig då!

Och tur var väl det. För inte bara höll mina jurykollegor, som var Anna Sundström Lindmark och Lina Stoltz, med om att det verkligen var en jättefin dikt som förtjänade en av de två finalplatserna från norregionen – den gick även hem hos riksjuryn med sådan emfas att den vann hela konkarongen vid den stora finalen nere i Göteborg i veckan!

Vinnaren Alva Fureman i mitten, flankerad av tvåorna Josefina Fjordell och Nora Holand. Foto lånat från tävlingens hemsida. Foto: Jarmo Väyrynen

Så – stort grattis Alva Fureman från Östersund, som visade sig vara författaren till Fjäll (bidragen var anonyma när vi läste dem). Hoppas du fortsätter skriva, och blir såväl en finfin prosaist som lyriker.

Här kan man läsa dikten i fråga, och även läsa en intervju med författaren.

Undergången är nära!

Jag har nog glömt att nämna det här i spalterna, men i morgon om två veckor, det vill säga torsdag den 23 maj, pratar jag och författaren Mats Söderlund om vattenbrist, gruvdrift, virus och klimatkris på Kiruna bibliotek i ett samtal lett av Provins redaktör Carl Åkerlund. Undergången är nära! är titeln på samtalskvällen, som är en del i det större Provins-arrangemanget Barndomsland, som pågår under hela 2019.

Kul ska det bli! Mats Söderlund är aktuell med en romantrilogi med samlingsnamnet Ättlingarna, Sveriges första stora så kallade cli-fi, climate fiction, de två första delarna har kommit, (jag har själv ännu bara läst den första som heter Hotet – och som är riktigt bra!) och den tredje ges ut nästa år. I senaste numret av Provins finns en specialskriven novell kallad Pojken Strål 1524 som utspelar sig i Ättlingarna-världen, och som nu inför vårt samtal även tillgängliggjorts på Provins hemsida. Kolla in, och kom sedan till Kiruna 23 maj!

Den norrländska litteraturens mittpunkt

Nedanstående krönika publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren torsdag 21 mars.

——

Vi reser med tåget mot norr på väg hem från Littfest, min vän och kollega David Väyrynen och jag. Försöker summera årets upplaga, och samtidigt finna något i våra upplevelser som vi på varsin kammare kan sätta på pränt i efterhand, han för en krönika till Norrländska Socialdemokraten, jag för denna spalt.

Han har deltagit i panelen i ett seminarium om kulturpolitik och dess eventuella politisering och funderar i de banorna. Det är ett aktuellt ämne i Norrbotten efter fjolårets val, det nya regionstyret har skickat upp testballongar och känt sig för – hur kraftigt kan man skära i kulturanslagen utan att det blir (alltför mycket) bråk?

Själv lyckades jag inte ens komma in på seminariet i fråga, ”fullsatt”-skylten satt redan på dörren när jag anlände fjorton minuter före start så intresset för frågan finns onekligen, och jag är säker på att det blir en fin krönika.

Men för mig personligen handlar Littfest främst om att försöka fånga det norrländska. Uppvuxen som jag är i Norrlands sydligaste kommun Sandviken var min blick oftast riktad söderut under uppväxten, det var i Uppsala tolv mil längre ner som man skulle studera och därefter hägrade huvudstaden ytterligare sju mil nedåt. Vad skulle jag med Norrland till?

Livet skulle dock via kringelikrokar med tiden ta mig till dess nordligaste kommun Kiruna, där jag nu lever i byn Vittangi sedan sex år och rotar mina barn. Redan innan dess, under de många åren i Stockholm, började jag dock blicka norrut igen, som för så många andra växte intresset för hembygden och ursprunget i takt med att jag blev äldre.

Väl på plats i nordligaste norr steg intresset ytterligare, jag ville förstå regionen jag kommit till men också kanske lära mig något om var jag kommer ifrån och hur det präglat mig. Trots att de ligger diematralt åtskilda i landsdelen Norrland, delar Kiruna och Sandviken rätt mycket. Båda är orter från 1800-talets slut födda ur malmen och stålet och även om ordet som definierar städerna skiljer sig åt – ”gruvan” i Kiruna och ”bruket” i Sandviken – så betyder de i mångt och mycket samma sak.

Samtidigt finns så klart stora skillnader och dessa vill jag få korn på, helst genom litteraturen. Ovan nämnda David har gett mig oerhörd kunskap om människors kynne här uppe kring Malmfälten genom sitt fina poesiverk Marken, jag har bättrat min historiska bas och försökt förstå Tornedalen genom att läsa Gunnar Kieri och även hittat den mytomspunna ”modernisten från Vittangi” Elsa Forsgren genom en text i ett äldre nummer av Provins, författad av Littfest-koordinatorn Erik Jonsson.

Och en av de saker som Littfest gör så bra är just att värn om det norrländska. Trots att festivalen vuxit till en nationell angelägenhet, så slarvas aldrig placeringen i Norrlands mitt bort. Tittar man på årets program och medräknar smygstarten på torsdagen där temat var ”Röster från norr – Sápmi och Tornedalen” landar man i att ett femtontal programpunkter bär norrländsk prägel, och även när jag studerar enbart fredagens och lördagens huvudprogram hittar jag åtta seminarier som fördjupar bilden av den region vi lever i.

När jag och David sitter i kupén på söndagseftermiddagen och rullar upp genom Västerbotten och Norrbotten med Gällivare och Vittangi som mål tänker jag på hur bekanta från litteraturvärlden i Stockholm alltid hajar till när jag säger att jag rest ”ner” till Littfest. I deras begreppsvärld är en resa till Umeå som att besöka litteraturvärldens tak, man slår i skallen och kan väl inte möjligen ta sig längre norrut?

Även om just sådana besökare antagligen inte springer benen av sig för att få plats på samtalen som dissekerar Norrland, älskar jag att denna prägel vidhålls av arrangörerna.

Må det så förbli.

Snacka om ljudböcker på Youtube

För ovanlighetens skull tänkte jag skriva ett litet inlägg om ljudböcker!

Eller åtminstone tipsa om det nya månatliga ljudboksprogrammet Snacka om ljudböcker på Youtube, som bär samma namn som den (för många ljudbokslyssnare) kända Facebookgruppen. Programmet görs av Storytel, och i första avsnittet bjuds bland annat på en intervju med deckarförfattaren Anna Jansson och en intressant diskussion om hur ljudboksinläsningar går till.

De gjorde ett pilotavsnitt tidigare där de lät en testpublik som jag fick vara del av komma med feedback, och jag tycker nog att de levererar riktigt bra nu i den riktiga programdebuten. Ett kul initiativ, och jag hoppas att några av de inslagstips jag föreslog efter pilotavsnittet blir verklighet längre fram. (No pressure, hör ni!)

Förlagspodden om Bonniers vs Storytel

Ungefär en halvtimme före midnatt dök ett rykande nytt avsnitt av Förlagspodden upp i min podcastapp (som är Overcast, om någon undrar). Ett långt segment om Bonniers/Storytel-striden som jag genast spolade fram till och lyssnade på, får ta resten i morgon, det är som sagt strax midnatt.

Spännande diskussion hur som helst, och herrarna Lind och Winkler verkade rätt överens om att det här är en strid som kan komma att få stora konsekvenser för hela den svenska bokmarknaden inte bara just nu, utan även på sikt. Dessutom lyfte de en aspekt som jag inte tycker har framkommit så mycket i den debatt som förts, och det är Bonniers mer än någon annan förlagsgrupp har att förlora på om deras guldkantade avtal skulle försvinna, då de har betydligt fler ”storförfattare” som tjänar – och som kanske mer eller mindre kräver att de ska tjäna – stora summor pengar som inte kommer att vara möjliga att upprätthålla om avtalen försämras.

Att sämre avtal påverkar ett förlags ekonomi negativt är så klart inget som är unikt för förlagen inom Bonniersfären, men med så många stora elefanter på plats som drar verksamheten framåt, blir effekten större när förutsättningarna ändras.

Hur som helst – in och lyssna! Avsnittet är för övrigt det 50:e i ordningen, något av en milstolpe!

Hellre egga än ägga

Turerna kring det här med Storytel och Bonniers har varit många under veckan, häromdagen battlade de olika sidorna bland annat genom debattartiklar hos Svensk Bokhandel, där parterna gjorde sitt bästa för att på respektive håll framstå som den som står på rätt fot i frågan.

I dag hade dock såväl Svensk Bokhandel som Boktugg läsvärda analyser om läget, som är värda att länka till. Dels en mer summerande kommentar av SvB:s chefredaktör PeKå Englund, och sedan en bredare analys av Sölve Dahlgren på Boktugg där han jämför striden mellan Bonniers och Storytel med den som väntas ske mellan Netflix och Disney när den senare ger sig in på streamingmarknaden i höst. Fin påskläsning på båda håll.

Låt oss nu bara hoppas att kombattanterna inte ägnar helgen åt att ägga varandra.