Etikett: e-böcker

E-bokens haltande i Sverige – nu kartlagt av forskare

För tre och ett halvt år sedan blev jag kontaktad av ett forskarlag från Bibliotekshögskolan i Borås och Institutionen för journalistik och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet som arbetade med ett projekt med den klatschiga titeln E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Eftersom jag några år tidigare hade genomfört ett lyckat (ja, jo, det tycker jag nog att det var) självutgivningsprojekt av min roman Vi har redan sagt hej då där mycket av mitt fokus låg på de digitala kanalerna, så blev jag intervjuad till det här projektet.

Och nu har projektet gått i mål i form av en monografi, som därtill fått den något mer insäljande engelskspråkiga titeln Books on Screens – Players in the Swedish e-book market. Svensk Bokhandel skrev om forskningsrapporten i slutet av förra veckan och nu när det i eftermiddags damp ner ett mejl från en av forskarna där hon tackade för min medverkan, så påmindes jag om att blogga om det hela.

Frågan som ställs i monografin av de sex forskarna är varför e-boken inte blivit den framgång i Sverige som den blivit på många andra ställen. Några av slutsatserna som summeras i Svensk Bokhandel-artikeln är: De traditionella förlagen håller hårt om den tryckta boken, priserna är för höga och e-boksformatet uppfattas som besvärligt – främst för att det i Sverige saknas en aktör som Amazon och deras Kindle som drivit på samt gjort tekniken lättanvänd i (främst) de anglosaxiska länderna.

Hm, låter ungefär som det jag hävdat här i bloggen sjuttiotolv gånger genom åren.

Rapporten går att ladda ner fritt som pdf och ePub hos Nordicom. De personer som har intervjuats till projektet är i rapporten anonymiserade, men då jag mig veterligen inte skrivit under något sorts kontrakt som säger att min medverkan är hemlig, kan jag avslöja att jag i rapporten benämns som Peter. Jag förekommer i kapitlet The authors and e-books.

Mycket har så klart hänt sedan intervjun gjordes i maj 2014 (och även då låg ju mina insatser på området egentligen tre, fyra år tillbaka i tiden), inte minst har jag ju publicerat mig digitalt på helt nya sätt via Virus hos Storytel. Samtidigt är det intressant att så lite egentligen har hänt på den svenska e-boksmarknaden sedan de år då jag mest intresserade mig för den.

På Högskolan i Borås går det att läsa mer om projektet, och det finns även en liten Youtubefilm om resultaten.

Boken som Årets julklapp? Låt oss i alla fall drömma

I morgon bitti presenterar HUI Research vad som blir Årets julklapp 2017. Händelsen till ära skrev jag i min litteraturkrönika på Västerbottens-Kurirens kultursida i helgen om bokens chanser att välsignas med utmärkelsen.

Jag har inte haft för vana att publicera mina krönikor här i bloggen tidigare (jag skriver dem var tredje lördag), men eftersom den här med stor sannolikhet blir inaktuell om mindre än ett dygn, så gör jag ett undantag. Håll till godo!

Kan boken få bli årets julklapp?

Kan det äntligen få bli dags att med Handelns Utredningsinstituts officiella välsignelse lägga en bok under granen i år? På tisdag den 21 november presenterar HUI Research, som institutet numera heter, Årets julklapp 2017. Vore det inte härligt om vi i dessa digitala tider kunde få något så analogt som en enkel bok att drämma till med?

Chansen är tyvärr liten, kriterierna som ska uppfyllas är bland annat att det ska vara en nyhet (eller ha fått ett nyväckt intresse under året som gått) samt representera den tid vi lever i, och frågan är väl på vilket sätt pappersboken passar in där, med sina tusenåriga anor som en black om foten. Inte ens om vi snävar in begreppet ”bok” till ”en roman” kan det bli tal om nyhetens behag, romanformen som vi känner den började ju populariseras redan för 250 år sedan.

Å andra sidan är ett annat kriterium att produkten ska ha ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal. Och nog har man ibland stått i bokhandeln och svurit över att en volym man vill åt är alldeles för dyr, och ingen kan ju säga att exempelvis Camilla Läckberg, David Lagercrantz eller Dan Brown inte säljer i stora antal. Så helt hopplös är tanken inte.

Historien talar dock emot även utöver att boken som konstform är gammal. För ”Boken” har faktiskt blivit Årets julklapp, år 1999 ansågs den av någon anledning vara särskilt nyhetsvärdig och fick HUI:s utmärkelse, ett faktum som ledde till vissa problem tre år senare när momsen på pappersböcker sänktes från 25 till 6 procent och boken för ett tag blev het på riktigt. För att undkomma nesan att tvingas utse den igen valde man då mellanvägen att para ihop boken med de då så populära tv-kockarna, och utsåg ”Kokboken” till Årets julklapp.

Men om vi inte kan få den fysiska boken, hur ser det då ut med exempelvis ljudböcker, som är så i ropet? Tja, just ”Ljudboken” blev faktiskt utsedd år 2006 i samband med att intresset för inlästa böcker på cd-skivor började växa. De digitala app-tjänster vi i dag nästan uteslutande använder för att lyssna på litteratur har däremot inte prisats och skulle kanske kunna vara en kandidat, men frågan är om de inte faller på att de är så knöliga att rubricera. För vad skulle man kalla det – ”En tjänst för streamad ljudbokslyssning”? Inte så rubrikvänligt. Möjligen skulle ”En streamingtjänst” kunna komma på tal, men då skulle nog tv- och filmtjänster som Netflix, Viaplay och HBO Nordic stjäla rampljuset, och de svenska ljudboksaktörerna hamna ohjälpligt i skuggan.

E-boken då, eller läsplattan? Det senare är inte helt omöjligt eftersom utredningsinsitutet gillar att premiera fysiska objekt – och gärna inom hemelektroniksektorn.

Men tyvärr finns väl inget som talar för att just 2017 skulle vara året då en läsplatta lyfts fram. Visserligen har Sveriges ledande läsplatteförsäljare Adlibris lanserat en ny version av sin Letto-platta under hösten som är rätt mysig med ett greppvänligt, inbjudande gummihölje, men den har fört en relativt anonym tillvaro till och med på Adlibris egen sajt, så jag skulle inte satsa pengar på det. Dessutom blev ”Surfplattan” utsedd till Årets julklapp i Sverige redan år 2010 (och fick även elektronikbranschens alternativa Årets julklapp-utmärkelse 2011, 2013 och 2014) så även det tåget har nog gått, även om en läsplatta i mina ögon inte riktigt är samma sak som en surfplatta – en läsplatta är en pryl utvecklad särskilt för läsning och inget annat.

Det är nog bara att inse faktum – inte i någon form blir boken Årets julklapp. En tröst är dock att HUI:s utmärkelse sällan speglar vad som verkligen hamnar under julgranen. För vad tror ni vid en jämförelse – vad sålde bäst av VR-glasögon och böcker under fjolårets julhandel?

Knappast den av de två som utsågs till Årets julklapp.

Matigt test av svensk bokstreaming

Sajten 99mac.se har publicerat ett utförligt test av den svenska streamingmarknaden för litteratur, där Bookbeat, Mofibo, Nextory och Storytel ställs mot varandra och även amerikanska Audible slängs in som en joker i leken.

Genomgången är väl värd att läsa i sin helhet, men som summering kan nämnas att Amanda Reventlid som gjort testet landar i att Storytel vinner i utbud och funktionalitet, men hon känner samtidigt ett större lässug när hon använder Bookbeat då de serverar fyndigare och mer lekfulla kategorier. Minst entusiasm känner hon inför Nextory.

Slutligen konstaterar hon att det är trist att bokbranschen ännu helt missat det tåg som streamingbranschen inom musik och film/tv klivit ombord på – familjeabonnemang som möjliggör att fler än en person använder tjänsten samtidigt.

Här kan jag inte annat än att hålla med. I takt med att fler förlag gör aktiva satsningar på ljudböcker riktade till barn och ungdomar – och inte minst nu när Storytel börjat producera Original-serier för yngre målgrupper – känns det underligt att inte erbjuda ett familjealternativ. Jag har själv funderat på att introducera familjens sjuåring för ljudböcker, men så länge det kräver att jag införskaffar honom ett eget Storytelabonnemang för att min egen lyssning inte ska avbrytas när han drar igång en bok – nej, då avstår jag.

Virus 3 släppt hos Storytel i dag

På dagen ett år efter utbrottets början (viruset drabbar Stockholm den 28 juni 2016) släpps i dag Virus 3 hos Storytel som ljud- och e-bok.

Virus 3

Ett extremt aggressivt, luftburet virus har på kort tid slagit ut civilisationen. Kvar finns ett litet fåtal människor – vissa ännu osmittade, andra smittbärande immuna.

Amanda, Iris, Dano och deras nya bundsförvant Ursula har lyckats ingå en bräcklig vapenvila mot den beväpnade, osmittade milis som med brutal effektivitet tagit makten över sydöstra Stockholmsområdet. Väster om huvudstaden försöker deras lilla grupp nu upprätta en fristad för såväl immuna som osmittade och det tiotal barn de räddade undan milisens forskningsexperiment.

Lugnet blir kortvarigt. Ett stort flygplan landar oväntat på Bromma flygplats och väcker frågor: Finns det ett fungerande samhälle kvar någonstans? Vilka är de mystiska nyankomna? Och varför vill de städa bort alla spår från laboratoriet där utbrottet började?

När en person i Amandas och Iris läger drabbas av viruset ställs allt på sin spets, och en till synes fruktlös jakt på ett botemedel börjar.

Totalt har jag skrivit lite drygt 1,5 miljoner tecken på Virus hittills, och de två första säsongerna har snart nått 200 000 lyssningar totalt.

En avslutande fjärde säsong ska det också bli, med planerad utgivning i god tid innan julstöket drar igång. Men tills dess, in och lyssna på trean nu!

E-böckerna och krånglet, åtta år senare

För cirka ett och ett halvt år sedan gjorde jag ett utförligt test av läsplattan Tolino Vision 2 (som numera är utgången, aktuell modell i dag är Tolino Vision 4 HD). Testet verkar ha varit mycket uppskattat sett till min besöksstatistik och har lett till att en del köpt plattor av Tolino på nätet.

Nu har dock tydligen en bugg någonstans i systemen på den svenska sidan medfört att en av Tolinos unique selling points inte längre fungerar – att direkt från plattan kunna låna kopieringsskyddade e-böcker från bibliotek, vilket ett flertal personer de senaste veckorna skrivit om i kommentarsfältet till testet. Då jag själv inte längre har en Tolino-platta – jag sände tillbaka mitt låneexemplar till nätbutiken Cyberphoto efter genomfört test – kan jag inte själv delta i felsökandet, men utifrån kommentarerna så är ett antal personer i kontakt med såväl supportavdelningar i Tyskland som Sverige, så förhoppningsvis når problemet snart en lösning.

En sak står dock klar: Att e-böcker fortfarande år 2017, snart ett decennium efter att det började talas om dem på bred front, fortfarande är omgivna av så mycket tekniskt krångel är ett stort underbetyg för hela branschen. Nedanstående skrev jag i ett inlägg sommaren 2009:

Så länge det finns någon som helst risk att tekniskt krångel uppstår och en manual måste tillfrågas – vilken risk som helst – så kommer e-boken att vägra att lyfta. Så djupt analogt inrotat är läsning av litteratur.

När man läser i kommentarstråden och ser hur de som felsöker tvingas använda ord som factory reset, korrupta filer, återskapande recover till firmware 1.7.x, förändringar i Adobes DRM, mjukvaruversion 10.0.1 och hur boklånare ombes mejla över en unfulfilled .acsm-file till en IT-avdelning för att de ska kunna felsöka, ja då känns det tyvärr som att vi inte kommit ens en millimeter närmare.

Bra om biblioteken och e-böckerna

Jag har ju tidigare tipsat om Björn Wallers blogg Boken år noll, och nu är det dags igen. I veckans inlägg – han har gjort för vana att publicera en kommenterande länksamling varje måndag – tar han avstamp i en artikel i Biblioteksladet och ställer frågan: Hur vill biblioteken låna ut e-böcker?

Som alltid väldigt intressant och initierat, så: In och läs.

Är böcker för dyra eller för billiga?

Intressant replik hos Svensk Bokhandel i dag från bokhandlaren och ordföranden i Bokhandlareföreningen Mats Ahlström, angående Johan Kleberg på Adlibris debattinlägg från häromdagen, då han utvecklade sitt resonemang om mjuka kontra hårda böcker och att priserna på nya utgåvor måste sänkas, och att det kan ske genom billigare, mjukare format. Jag kommenterade Klebergs artikel här.

Ahlström håller föga förvånande inte med, eller snarare är det så att han håller med om problemanalysen i det att prisglappet mellan originalutgivning i inbundet format och pocketformat är för stort, men menar i stället att lösningen är att få upp priserna på pocketformaten, inte att sänka dem på originalutgåvorna.

Jag kan absolut se logiken i detta ur bokhandelns och förlagens synvinkel, men jag tror att verkligheten sakteliga allt mer talar emot dem. I takt med att boken blir allt mer digital – må så vara om det sker genom streamingtjänster där vi lyssnar på böcker eller läser dem i e-boksformat – tror jag inte att det går att försöka hålla dagens marginaler uppe. Litteraturen må ha visat sig vara mer motståndskraftig mot digitaliseringen än musik- och film/tv-världen, men den äter sig onekligen hela tiden sakta in, och för att överleva tror jag att bokbranschen måste försöka ta sig ner till de prisnivåer som är mer i paritet med vad övriga digitaliserade marknader stabiliserat sig kring, snarare än att envist fortsätta ligga kvar ett eller till och med två snäpp ovanför.

Visst, det må framstå lite som att jämföra äpplen och päron, men i dag betalar vi cirka en hundralapp i månaden för tjänster inom musik och film/tv – som Spotify, Apple Music, Netflix, Viaplay, HBO Nordic och så vidare, oavsett vad vi anser om detta så är det en nivå som blivit standard. Och med mina konsumentglasögon på mig tror jag att det är ner mot de nivåerna bokbranschen måste ta sig även för ny litteratur för att boken – i vilken form den än må komma – inte ska tappa mark.

Digitalmomsen på väg ned

Mycket pekar nu på att den digitala bokmomsen nästa år sänks från 25 till 6 procent, efter nästan ett decenniums gnissel från bokbranschen gällande det skeva i att fysiska böcker sedan år 2002 har 6 procents moms, medan digitala har full momssats på 25 procent.

Det är på Dagens Nyheters debattsida som finansministern och kulturministern berättar om avsikten att få ner momsen, efter att EU-kommissionen i slutet av 2016 lade ett förslag om att medlemsländerna själva ska få besluta om momssatsen på digitala produkter. Om detta under 2017 blir lag, väntas Sverige ändra reglerna nästa år.

Det här är så klart jättebra. Undrar dock om inte Svenska Förläggareföreningen – som länge lobbat för det här (på sätt jag flera gånger varit rätt kritisk till) – lite grann känner sig negligerade, då det i Magdalena Anderssons och Alice Bah Kuhnkes artikel nästan enbart fokuseras på effekten det här väntas få på tidningsmarknaden. Att det även gäller digitala böcker nämns inte så mycket mer än i ett par bisatser.

Nåväl, det är resultatet som räknas. Billigare digitalböcker att vänta! Troligen.

E-boksnedgången som kom av sig och Harry Potter-exklusivitet

Ett par bokbranschrelaterade grejer så här helt oförhappandes på fredagskvällen:

• Boktugg skrev i går kväll om att nya uppgifter från USA visar på det som många tidigare antagit – inbromsningen av försäljningen av e-böcker som rapporterats från de stora amerikanska förlagen är med all sannolikhet en chimär, då den del av marknaden som inte mäts i den officiella statistiken nu tros uppgå till cirka 11 miljarder kronor per år. Mestadels rör det sig om icke-traditionellt publicerade e-böcker, främst på Amazons plattform.

Så här skrev jag gällande detta i en krönika i Västerbottens-Kuriren för lite drygt ett år sedan:

Försäljningsminskningen baseras enbart på statistik från förlag knutna till USA:s motsvarighet till Svenska Förläggareföreningen, och missar därmed helt de allt mer populära indieförfattarna, det vill säga egenutgivare som säljer sina böcker utan mellanhänder på exempelvis Amazons e-boksplattform Kindle.

Eftersom Amazon är ökända för att inte dela med sig av försäljningssiffror är det svårt att leda i bevis att bokköparna övergett storförlagens prishöjda titlar till förmån för egenutgivarnas i regel betydligt billigare alster, men Amazon hävdar i alla fall att deras e-boksförsäljning fortsätter öka, samt att de ser ett stadigt växande intresse för Kindle Unlimited, en abonnemangstjänst för e-böcker enligt Spotifymodell, där tonvikten ligger på indieförfattare och klassiker snarare än de traditionellt etablerade författare.

• En till grej som Boktugg skrivit om i veckan, men inte gjorde en så stor grej av, plockades upp av Svensk Bokhandel i det nya numret i dag och fick växa: När Harry Potter-böckerna senare i år ges ut som ljudböcker på svenska så blir publiceringen Storytel-exklusiv under det första året. De kommer alltså inte att kunna köpas digitalt via Adlibris eller Dito/Bokus eller streamas på prenumerationstjänsterna Bookbeat och Nextory förrän någon gång 2018. Konkurrenterna är så klart inte alls särskilt nöjda med detta, och Håkan Rudels som är vd för Bonnierförlagen lämnade följande kommentar till SvB: På film- och tv-sidan har det varit så länge. Personligen tycker jag att det är en tråkig utveckling om vi ska börja fajtas om innehåll på det sättet. Men det är intressant. Hade vi gjort något liknande för två år sedan hade det varit demonstrationer utanför Sveavägen, men när Storytel och Norstedts nu gör det så verkar det vara lugnt.

Kanske värt att upprepa det jag skrev i somras när Storytel köpte Norstedts:

Det ska bli intressant att se vad som händer med den femte boken i Millennium-serien när den ges ut nästa år, blir det en Storytelexklusiv titel till en början?

Dags att ringa till Tyskland, Bokus

I december 2015 skrev jag bland annat så här då jag recenserade läsplattan Tolino Vision 2 och jämförde den med Adlibris platta Letto Frontlight:

Det är inte utan att jag önskar att Adlibris hade vänt sig till Tolino i stället för franska Bookeen i jakten på sin läsplatta.

I ljuset av gårdagens nyhet hos Svensk Bokhandel att kanadensiska Kobo inleder ett samarbete med Tolino och blir deras hårdvaruleverantör framöver, kan jag inte undvika att önska att detta ska ske ännu mer. Från SvB-texten i går:

Tolino startades våren 2013 av de tyska bokhandelskedjorna Hugendubel, Thalia och Weltbild. Anledningen var bland annat att konkurrera med Amazon och Kindle på e-boksmarknaden.

Sedan dess har företaget växt stadigt. 2014 började Libri och över 1 500 oberoende boklådor att sälja Tolinos enheter och e-böcker. 2015 anslöt kedjorna Mayersche och Osiander. I dag är Tolino tillgängligt i Österrike, Schweiz, Belgien, Nederländerna och Italien vid sidan av Tyskland, enligt Bookseller.

Att företaget nu börjar samarbeta med den internationella e-boksspelaren Kobo, som enligt Publishing Perspectives kommer att leverera operativsystemet till Tolinos plattform, tros få stor betydelse för den europeiska e-boksmarknaden.

Frågan är dock om Adlibris är intresserade av att integrera sig med ett annat system, det verkar ju åtminstone försäljningsmässigt gå rätt så bra för Letton på egen hand. Men samtidigt, visst vore det smutt om vi fick en riktigt bra och bred europeisk aktör som tog ett samlat grepp på läsplatte- och e-boksmarknaden?

Det finns ju dock en annan stor aktör vars e-boksplattform verkar ha gått något i stå utvecklingsmässigt de senaste åren, och som skulle kunna avancera fram rejält om de vågade satsa – en aktör som likt Tolino är ägd av den traditionella bokhandeln.

Så vad säger ni Akademibokhandeln, är det inte dags att ringa Tyskland och kolla vad Tolino kan göra för era bolag Bokus och Dito?

Letto Frontlight poppis i juletid?

Jösses vad folk googlar läsplattor vid juletid! I går på juldagen hade jag årets högsta besökarantal här på bloggen, och målet för folks läsande var till stora delar bestående av mitt test av Adlibris Letto Frontlight från i maj i fjol, och på andra plats finns min recension av läsplattan Tolino Vision 2 från december i fjol (där jag jämförde rätt mycket med Letto Frontlight).

Endera har många fått en Letto i julklapp och vill nu läsa på om den, eller så är många intresserade av att köpa en Letto i den pågående kampanjen som Adlibris har just nu och googlar av den anledningen.

Tyder det här på en svensk boom för e-boken just nu? Oklart, skulle jag säga. Jag får ofta besökstoppar när Adlibris kör kampanjer för sin läsplatta, även om jag tror att den här kanske är större än de tidigare. Som sagt, juldagen brukar traditionellt vara en ganska slö dag på internet – även om det där varit på väg att förändras de senaste åren tycker jag – så något tyder det kanske på. Att e-boken sakteliga ökar sin marknadsandel torde stå rätt så klart.

Förlag masslånade sina egna e-böcker

Intressant bedrägeri som Boktugg och Sydsvenskan skriver om i dag – ett litet familjeförlag i Skåne har satt i system att låna sina egna e-böcker i stora mängder för att komma åt e-boksersättningen som biblioteken betalar ut. E-bokslån är extremt mycket mer lukrativa för förlagen än traditionella pappersbokslån, och här har det rört sig om 30 kronor per lån som biblioteken betalat ut, varav den största delen gått direkt tillbaka till förlaget (en mindre del har hamnat hos distributören Axiell Media, som Elib bytt namn till sedan en tid tillbaka).

Flera bibliotek i Skåne har nu helt stoppat utlåningen av e-böcker, för att få kontroll över situationen.

Jag sitter alldeles för djupt nere i min Virus-deadline för att skriva någon långrandig analys, men oavsett vad man anser om e-böcker som sådana är det tydligt att vi fortfarande är långt ifrån att hitta en vettig lösning på hur man ska hantera det i grunden omöjliga att låna ut digitala filer.