Författare, skribent och bokbranschnörd
Det är sluttampen nu, sista avsnittet på Virus 3, jag borde bli klar på måndag om allt går väl här i världen. Kom på en ny vändning i kväll när jag borstade tänderna, otroligt befriande när man inser att en detalj man nämnt endast i förbigående i en tidigare bok blir en perfekt pusselbit här och nu.
Har skrivit in några korta komihåg-meningar i botten på romandokumentet. Förhoppningsvis tycker jag tanken är lika briljant om sju timmar när det är dags att lyfta på datorlocket igen.
Vi har ingen tvättmaskin i vår lägenhet, så det blir till att gå till tvättomaten ett par kvarter härifrån. Första gången hängde Johanna där, i dag var det min tur. Och vad är då bättre än att fördriva väntetiden med att sitta och godkänna (och i enstaka fall förkasta) redigeringsändringar som min redaktör föreslagit i Virus 3? Inte särskilt mycket alls, om ni frågar mig, så jag tog med mig en iPad och försjönk snabbt i uppgiften. En äldre kvinna i stolen bredvid gjorde dock sitt bästa för att störa arbetsron, hon satt och frågade mig gång efter annan om jag inte tyckte att det var dags att ställa Trump inför riksrätt snart. Jag höll med varje gång.
Att jag sitter och redigerar första halvan av säsongen innebär tyvärr inte att jag är färdig med manuset, de sista två avsnitten är ännu helt oskrivna. Men oroas ej, de kommer att bli klara vilken dag som helst. Eller åtminstone inom två veckor.
Sveriges Radio P1 har ju en litteraturvecka som rullar för fullt i detta nu, och i dagens avsnitt av P1 Kultur är jag med och samtalar med programledaren Lisa Wall på temat ”En bok för örat”. Programmet sänds i P1 mellan klockan 13-14, och av vad jag fått veta hittills ska jag vara med under programmets andra halvtimme, men ha gärna radion på redan från start om ni vill vara på den säkra sidan.
Då intervjun sänds live vill det sig till att vår uppkoppling fungerar som den ska för att det hela ska bli verklighet, jag ska delta via Skype. Så håll tummarna för att transatlantiska kabeln inte går av under förmiddagen, samt att våra barn inte får för sig att ta en unik sovmorgon så att jag inte vaknar i tid, när programmet börjar är ju klockan inte mer än 7 här i New York.
UPPDATERING: Nu finns avsnittet där jag medverkade upplagt på webben. Klickar man på spelaren nedan så kommer man direkt in vid starten på min intervju.
Postade nedanstående lista över mina senaste två dagars Virus-relaterade googlingar på Facebook tidigare i dag. Fick en kommentar om att jag borde ha varnat för spoiler, så nu gör jag det här i bloggen i alla fall: Spoilervarning! (även om jag har svårt att se hur man skulle kunna lägga ihop mina spretande sökningar till en vettig historia)
Okej, här är listan:
• axelband bh bredd
• touch id recently dead person
• luftballong stockholm höjd
• utombordare lås
• how to open a hazmat suit
• pannkakor öppen eld
• lemur ögon
Jag skrev ju för några veckor sedan om att Virus första säsong översatts till finska och finns utgiven hos Storytel i Finland. Och i dag når första avsnittet sin hittills högsta placering på topplistan där, då det placerar sig på fjärde plats. Kul!
Streamade ljudböcker är som jag tidigare nämnt en mycket mer perifer historia i Finland än i Sverige, exempelvis har det här första avsnittet bara fått en skriven kommentar ännu – Todella hyvä ja jännittävä sarja, vilket enligt Google Translate betyder Riktigt bra och spännande serie, och det var ju för väl att den enda kommentaren som inkommit var positiv.
Fyra är ju som den minnesgoda bloggläsaren kommer ihåg även den högsta placering jag nått på den svenska Storyteltoppen, så räkna med att jag återkommer ifall finska Virus klättrar ännu högre.
Jag har ju nämnt det förr här i bloggen, men nu finns beskedet om print även på pränt. I Svensk Bokhandels Sommarens Böcker-katalog hade Storytel en annons med om att första säsongerna av Storytel Original-serierna Virus, Byvalla och Svart stjärna ges ut i pocket under försommaren. Hurra!
Att det blir direktutgivning i pocket är så klart en triumf för den här pocketälskaren.
UPPDATERING: Faktum är att boken redan funnits i nätbokhandlarnas system ett tag. Här kan man lägga in en bevakning på när Virus släpps hos Adlibris och här hos Bokus.
Nu finns jag på finska! I dag ges Virus första säsong ut hos finska Storytel, i översättning av Mirka Maukonen och inläst av skådespelaren Sanna Majuri.
Då mina kunskaper i finska språket är ringa, kan jag inte säga så särskilt mycket mer om det hela än att konstatera att jag är väldigt glad över att det har skett, det är premiär för mig i översatt romanform.
Nu är väl visserligen de finska läsare jag har här i spalterna först och främst svenskspråkiga (ungefär fyra procent av mina besökare var i februari från Finland), men känn er så klart ytterst välkomna att berätta för era finsktalande vänner att boken nu finns att lyssna på och läsa även för dem (den svenska originalutgåvan har funnits tillgänglig hos finska Storytel från start).
Har boken då fått någon härligt mustig finsk titel, som Storytel Original-serien Svart stjärna som på finska heter Musta tähti? Nej, faktum är att Virus på finska heter … Virus. Att den finska översättningen har längre (och kanske även fler?) ord skvallrar dock längden på inspelningen om: Första avsnittet är på svenska 58 minuter långt, men på finska 1 timme och 14 minuter.
I Finland är ljudböcker överlag – och streamade sådana i synnerhet – ett mycket mindre fenomen än i Sverige (den finska marknaden är Storytels minsta), men oavsett detta:
Hurra vad kul!
Arbetslyckan i att ha barnen framme vid skola och förskola i tid och att sitta framför jobbdatorn innan klockan hunnit slå halv nio med kaffet redan färdigt.
I dag ska jag skriva minst 12 000 tecken. Gärna 14 000.
I dag är det premiär för årets upplaga av Blogg 100, Fredrik Wass initiativ som nu är inne på sjätte året där tanken är att man ska försöka hålla i sitt bloggande i gång 100 dagar i sträck.
Precis som i fjol kommer det för mig illa i tiden eftersom jag för andra året i rad har en massiv Virus-deadline hängande över mig, men i år kan jag i alla fall vara öppen med att så är fallet. I fjol när jag satt och skrev var Storytel Original-projektet ännu inte offentliggjort, jag presenterade Virus här i spalterna först veckan efter att det årets Blogg 100 gått i mål.
Hur som helst. Jag ska göra ett ärligt försök även denna gång, även om det säkerligen kommer att bli en hel del fem i tolv-inlägg utan större substans. Men det går ju att hitta substans även i det lilla. I fjol landade jag på 95 inlägg under de 100 dagarna.
Jag siktar väl på minst 96 i år då.
Jag blev intervjuad om Virus av Ljudmagasinet, en taltidning för den som är synskadad och hellre lyssnar än läser, för några veckor sedan. I dag lades februarinumret av tidningen upp där inslaget jag medverkar i finns med. Går man in på den här sidan och scrollar ner en liten bit når man en länk med mitt inslag, men man kan gott lyssna på hela magasinet, det är överlag väldigt givande.
En intressant detalj är att pressbilden på mig ackompanjeras av syntolkning: Daniel Åberg är 42 år. Han har kort snaggat hår, blå ögon och tittar rakt in i kameran. Han är klädd i en svart skjorta och står framför en bokhylla där alla böcker är sorterade efter färg; rött, rosa, vitt, gult, grönt och blått.
Ljudmagasinet produceras av Kultur i Väst, som är den regionala kulturförvaltningen inom Västra Götalandsregionen. Det kommer en skriven intervju i den tillika Kultur i Väst-producerade nättidskriften noll27 vad det lider också, räkna med att jag länkar även till den.
I dag gästar jag Storytels blogg och skriver om hur jag jobbat med research under arbetet med Virus.
I inlägget skriver jag bland annat om hur mycket jag är beroende av Apples och Googles kartfunktioner i skrivandet, och jag kan meddela att jag i detta nu sitter och detaljstuderar Bromma flygplats och trakterna däromkring från ovan.
Det är roligt att så många hittills verkar uppskatta min nya Virus-säsong och även berättar det, dels folk som googlar sig fram hit och kommenterar, och dels folk som hittar mig på Instagram och skriver en kommentar på någon av mina Virus-relaterade bilder där. Ett par har skickat meddelanden till mig på Facebook Messenger också.
Alla kommentarer är så klart inte odelat positiva, några mer surmulna har dykt upp i kommentarsfälten för avsnitten hos Storytel (jag är inte längre enbart fem plus där nu, tyvärr…), och det får jag så klart ta, även om det verkligen kliat i fingrarna ett par gånger och jag velat gå i svaromål. Vissa blir jag dessutom förundrad över, exempelvis har en person lämnat kommentaren väldigt barnsligt skrivit och läst! och satt betyget 1/5 på andra säsongens andra avsnitt, och då undrar jag – har den här personen tragglat sig igenom tolv timmar av vad hen anser vara undermålig litteratur innan nog fick vara nog? Författarens språk och inläsarens röst är hyfsat konsekvent genom hela serien, vad fick bägaren att rinna över just här?
Nåväl. Jag inbillar mig att jag aldrig fått så mycket återkoppling direkt till mig själv från läsare/lyssnare tidigare som de här knappa två veckorna. Och det är kul!
Nästan hela tiden.