Topplistans betydelse som inkastare

Jag var för övrigt rätt ute i att skriva om Virus och topplistan hos Storytel precis när jag gjorde, dagen efter att jag bloggat om sjätteplaceringen vände den sakta nedåt igen och har sedan dalat lite dag för dag, och just nu ligger första delen av Virus på plats 14. Det är dock i praktiken inte ett sådant kraftigt ras som siffrorna låter påskina, det som har hänt är att Svart stjärna, den Stefan Sauk-inlästa Storytel Original-följetongen som släpptes veckan före min bok, som har fyllt på bakifrån. När Virus första del låg sexa var bara två Svart stjärna-delar före, nu är det nio.

Topp 30 hos Storytel vid lunchtid i dag torsdag 28 juli:

1. Midnattsflickor av Jonas Moström
2. Svart stjärna del 1 av Jesper och Joakim Ersgård
3. Svart stjärna del 2 av Jesper och Joakim Ersgård
4. Tiggaren av Sofie Sarenbrant
5. Det andra ansiktet av Mari Jungstedt
6. Svart stjärna del 3 av Jesper och Joakim Ersgård
7. Svart stjärna del 4 av Jesper och Joakim Ersgård
8. Svart stjärna del 10 av Jesper och Joakim Ersgård
9. Svart stjärna del 5 av Jesper och Joakim Ersgård
10. Svart stjärna del 6 av Jesper och Joakim Ersgård
11. Där inga ögon ser av Dag Öhrlund
12. Svart stjärna del 7 av Jesper och Joakim Ersgård
13. Svart stjärna del 8 av Jesper och Joakim Ersgård
14. Virus del 1 av Daniel Åberg
15. Svart stjärna del 9 av Jesper och Joakim Ersgård
16. Virus del 2 av Daniel Åberg
17. Virus del 3 av Daniel Åberg
18. Virus del 4 av Daniel Åberg
19. Prio ett av Emelie Schepp
20. Arvet efter dig av Jojo Moyes
21. Virus del 5 av Daniel Åberg
22. Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan
23. Virus del 10 av Daniel Åberg
24. Ugglan dödar bara om natten av Samuel Bjørk
25. Virus del 6 av Daniel Åberg
26. Livet efter dig av Jojo Moyes
27. Virus del 7 av Daniel Åberg
28. Virus del 8 av Daniel Åberg
29. Virus del 9 av Daniel Åberg
30. Lingon och lust av Annica Wennström och Eva Swedenmark

20 av de 30 högst placerade titlarna hos Storytel är alltså i detta nu Storytel Original-produktioner vilket ger en något ensidig topplista, en trend som ”hotar” att öka i takt med att fler Original-följetonger släpps. Serien Byvalla av Karin Janson som gavs ut den här veckan har exempelvis ypperliga chanser att hamna högt då feelgood funkar bra hos Storytel, vilket flera av de övriga titlarna på topplistan vittnar om.

topplista0728

Frågan är om det inte på sikt är att föredra om Storytel börjar redovisa följetongernas säsonger som en sammantagen titel på topplistan där de enskilda avsnittens placeringar viktats samman, i stället för att som nu redovisa del för del. Topplistan som skyltfönster bör inte underskattas, och ligger bara egenproduktioner på listan och ”skymmer” det övriga utbudet, finns risk att användarna inte hittar det och ser mindre värde i att abonnera på tjänsten. Risken att det föder irritation när en ljudbokslyssnare tvingas se en titel hen är fullständigt ointresserad av tio gånger när topplistan scrollas igenom ska nog heller inte underskattas.

Att avsnitten nu presenteras enskilt gör dock att man kan se ett intressant mönster som går igen både hos Svart stjärna och Virus. I stort är populariteten för såväl min som bröderna Ersgårds följetong kronologisk, första avsnittet har flest lyssningar, andra näst mest och så vidare. Men så kommer plötsligt sista delen redan i mitten för oss båda, innan den kronologiska listan fortsätter. Betyder det att en del inte orkar lyssna på hela serien, men ändå vill veta hur det ska gå och hoppar direkt på tian?

Hmmnjaa, vet inte vad jag ska tycka om sådant beteende.

Ett par läsvärda analyser om Storytels köp av Norstedts

Flera intressanta texter om Storytels köp av Norstedts i dag, jag fastnade särskilt för Linus Larssons analys i Dagens Nyheter, om hur det kanske är den streamade ljudboken som står för det verkliga digitaliseringsskiftet i litteraturbranschen, och inte e-boken:

Ljudbokstjänstens framgångar visar att digitaliseringen också vänder upp och ned på vad en bok är. Att lyssna i stället för att läsa är en sådan förändring. I kampen om människors tid lyckas ljudboken knipa stunderna när man kör bil eller promenerar, inte bara den lugna läsningen i hängmattan eller i fåtöljen. Man byter inte bara bokstäver på papper mot bokstäver på en skärm, man ändrar sitt beteende och sin relation till boken.

Kanske var det svårt för den gamla förlagsvärlden att ta in. Där har man tjatat sig blå om hur svårt e-boken haft att få luft under vingarna, samtidigt som en annan slags elektronisk bok har lyft på egen hand.

Även DN:s kulturchef Björn Wiman är inne på ett spännande spår, när han jämför Storytels köp av Norstedts med Amazons vd Jeff Bezos köp av Washington Post:

Är då affären bra eller dålig för Norstedts? Ett svar kan finnas i en jämförelse med när just Amazons grundare Jeff Bezos förvärvade klassiska Washington Post för tre år sedan. Då steg ramaskrina mot himmelen, i dag är de flesta överens om att köpet var det bästa som kunde hända Washington Post – inte minst på grund av Bezos förmåga att kombinera sitt närmast fanatiska digitala engagemang och med en förståelse för den anrika tidningens unika traditioner och värden.

Om den nya ledningen för Sveriges äldsta bokförlag kan göra samma sak – men bara då – kan dagens affär bli en injektion för både Norstedts och den svenska bokbranschen.

Tror inte direkt att Storytels vd Jonas Tellander gråter av att jämföras med Jeff Bezos. Men han har nog ännu en bit kvar att vandra innan han nått den nivån.

——

PS. Glömde skriva det i morgonens inlägg, men för nytillkomna läsare här i bloggen kan det vara värt att nämna för transparansens skull: Jag utkommer själv med ljudboksföljetongen Virus på Storytel den 12 juli, inom ramen för deras nya satsning Storytel Original. DS.

Frukostträff om Virus, könsfördelning och Boktuggintervju

Åter från morgonens blogg- och pressträff för Storytel Original-satsningen på biografen Sture. Jag blev intervjuad på scenen för Virus och det gick bra anser jag nog, hoppas att publiken tyckte detsamma.

Det är fyra titlar som har presenterats hittills, Gustav III checkar in av Christian Holmqvist, Svart stjärna av Jesper och Joakim Ersgård, Vargland av Björn Olofsson och så Virus av Daniel Åberg, då.

Virus i Storytels folder

Såg att det på Instagram uttryckts kritik över könsfördelningen vid frukosten, särskilt med tanke på att det av de fyra titlarna som hittills presenterats bara är min som har en kvinnlig inläsare i Disa Östrand (som dessutom inte hade möjlighet att medverka nu på morgonen). Tittar man i den folder som medföljde goodiebagen alla fick när de gick därifrån blir dock bilden en annan, på baksidan listades tolv kommande titlar utöver premiärkvartetten och av dem är sex skrivna av kvinnor, fyra av män och två av en kvinnlig/manlig duo. Totalt blir alltså könsfördelningen av de 16 första titlarna 6/8/2, vilket känns som en mer sund fördelning. Men visst, med tanke på att det utöver författarna och inläsarna även var en manlig konferencier (Fredrik Bergling som också läst in Gustav III checkar in) samt att Storytels vd Jonas Tellander intervjuades om konceptet, så blev det väldigt mycket män på scen.

Men hey – åtminstone en av premiärtitlarna har 75 procent kvinnliga huvudpersoner, och det är en jäkligt cool trio, om jag får säga det själv.

På tal om Virus så blev jag intervjuad av branschsajten Boktugg i går, och de lade ut artikeln nu på morgonen. De har även intervjuat min förläggare Anna Öqvist Ragnar i en övergripande artikel om Storytel Original.

Jason Snell recenserar Kindle Oasis

Jag har personligen ännu mina dubier gällande Kindle på grund av deras hårdnackade motstånd till ePub-standarden, men jag måste trots detta medge att jag är väldigt sugen på att ge mig själv en Kindle Oasis i present, om jag blundar hårt för höga priset.

Forne Macworld-chefen Jason Snell på Six Colors är en inbiten läsplatteentusiast, och han har gjort en väldigt bra recension av den nya flaggskepps-Kindlen. Hans slutsats är en summering så god som någon:

So let it be known: The Kindle Oasis is a really great ebook reader, probably the nicest one ever built. And if you are a Kindle fanatic like me or you just like nice things, if you buy one you’ll be happy. But at a starting price of $290, it’s a high-end product for a narrow audience. If you’re just curious about the Kindle or want to replace an older model, I highly recommend the Kindle Paperwhite, which is still the best buy in the product line. It starts at $100, lights itself, has the same 300 dpi resolution of the Oasis, and runs more or less the same software.

Mm, Paperwhiten är helt klart ett mer sansat val. Men också bra mycket tråkigare…

Förändringar på gång på Boktipset

Jag undrade ju i mitt inlägg om det här med misstankarna om fusk på Boktipset vilka åtgärder som Adlibris kunde tänkas ta för att undvika att liknande saker sker i framtiden, och hoppades att företagets vd Johan Kleberg skulle ta chansen att skriva om Boktipsets framtid i sin gästblogg hos Svensk Bokhandel.

Och det gjorde han, redan samma kväll till och med:

Boktipset var och är en bra grundidé (om än överambitiös i sin funktionalitet då man typ ville ta upp konkurrensen med Facebook). Men jag är en stor anhängare av tjänsten och tror att den också kan ha en kommersiell bärkraft till exempel genom något så enkelt som köplänkar till oss. Tre av mina kollegor har under några månader redan jobbat med hur vi ska göra om sajten. Bättring härmed offentligt utlovad.

Ska bli spännande att se vilka förändringar som blir resultatet.

Nu blommar det

Jag har ju i princip enbart läst e-böcker de senaste fyra-fem åren, eftersom jag nästan alltid sover med ett eller två barn och inte vill störa dem med ljus. Alltså löser jag mina böcker i telefonen (oftast), på en iPad (ibland) eller en läsplatta (sällan), alla så klart i nattläge (svart bakgrund, vit text) för att det ska lysa så lite som möjligt.

Men!

Nu har jag bestämt att det får vara nog, åtminstone temporärt, barnen är stora (nåja) och får acceptera en lampa, om de nu ska envisas med att sova vid sina föräldrars sida. Så i detta nu läser jag den nya fina pocketutgåvan av Harry Martinssons Nässlorna blomma.

Dock tycker jag det är lite väl elakt att tända sänglampan, vars ljus flödar rakt ner i Ejdas ögon på cirka fyra decimeters avstånd, så jag startar ficklampan på min iPhone och lägger telefonen bredvid mig på kudden som lampa på den sida om mig som Ejda inte ligger, med resultatet att jag får en strålkastare rakt upp i boken men inte så mycket spilljus åt sidorna. Vardagshack!

2800 kronor för en ny Kindle – jösses Amalia

Ryktena jag skrev om häromdagen gällande den nya läsplattan Kindle Oasis var sanna, i dag presenterade Amazon plattan för världen. 131 gram lätt, upp till 20 månaders batteritid med fodralet på (med vilket vikten dock ökar till rätt tunga 234 gram) och en för läsplattor rätt ovanlig och asymmetrisk form – om än praktisk vid läsning, skulle jag tro. Min önskan om kortare batteritid i utbyte mot en lättare platta visade sig därtill stämma – utan fodral sägs Oasis batteri bara klara två veckors normal användning, jämfört med cirka en månad för tidigare modeller.

En sak förvånade dock: Priset på 289 dollar, vilket blir cirka 2400 kronor på svenska. Detta räcker dock tyvärr inte i praktiken, Amazon skeppar inte sina Kindleläsare till Sverige från den amerikanska butiken, utan man får beställa från tyska eller brittiska Amazon. Från Amazon.de blir priset till Sverige 304 euro, vilket är 2800 kronor enligt rådande dagskurs. Med tanke på att deras standardläsare Kindle Paperwhite kan köpas för 120 euro (1100 kronor), är väl den enda kommentaren:

Yikes!

Kindle Oasis

Och den där drömmen jag hade om att Amazon äntligen skulle tillåta ePub – bara att fortsätta drömma.

130 gram Kindle?

Jag skrev ju om den kommande Kindlen förra veckan (och drömde om en Kindle med ePub-stöd), som enligt rykten skulle bli tunnare genom att batteriet skulle komma i form av ett löstagbart skal eller fodral. Jag hoppades på en riktig lätt läsplatta, där man kanske kunde tänka sig att offra lite av den månadslånga batteritiden för att få ner vikten.

Well, om den läckta produkt som The Verge skriver om i kväll visar sig vara den verkliga, så blir visserligen den nya produkten Kindle Oasis cirka 20 procent lättare än föregångaren och landar på 130 gram, men det ska inte ske på bekostnad av någon batteritid. I stället ska den då den sitter i sitt fodral kunna ståta med 20 månaders standbytid. Eh, okej.

Formen ter sig lite udda då den är asymmetrisk såväl gällande ram som tjocklek, vilket ger ett visuellt intryck som kanske inte är så behagande för ögat men helt klart kan vara praktiskt när man håller i den.

Jag är försiktigt positiv, även om jag väljer att förhålla mig skeptisk till den där viktuppgiften tills jag får den bekräftad. 130 gram är väldigt lite jämfört med Kindle Voyages 180, vilket är deras lättaste platta för tillfället. Min iPhone 6S som jag skriver detta på väger 143 gram, och en läsplatta med lägre vikt än så – ja, jag kan helt klart se poängen med det.

Men som sagt, jag vill se den riktiga produkten på Amazons sajt innan jag tror på detta.

Släpp in ePub nu, Bezos

Någon gång nästa vecka ska nästa generations Kindle presenteras, meddelade Amazons vd Jeff Bezos häromdagen. Enligt The Verge, som i sin tur citerar Wall Street Journal bakom betalvägg, blir den nya läsplattan tunnare än tidigare upplagor, tack vare att en del av batterikapaciteten ska sitta i ett medföljande avtagbart skal, som också fungerar som stötskydd.

Jag får medge att jag alltid funnit batteritiden i e-bläckläsare som Kindle eller Adlibris Letto rätt överdrivna, och skulle utan tvekan föredra en läsare med bara en eller två veckors batteritid om det innebar en betydligt lättare pjäs, jämfört med de månadslånga batteritider de ståtar med i dag.

För att på allvar överväga ett köp av en Kindle dock, vill jag se Bezos införa ePub-stöd. Ja, jag vet att det är enkelt att göra bra konverteringar med allehanda olika verktyg, men det är mer själva grejen – att den dominerande läsplattan i världen inte klarar att läsa filer i det officiella standardformatet för e-böcker bara för att Amazon vill sälja fler böcker i sitt eget slutna format i sin egen butik är rent ut sagt småaktigt.

Ingen högsta domstol för Apple om e-böckerna

Känns som att det var 100 år sedan det här var på tapeten, men i måndags skrevs slutligen det sista kapitlet i målet mellan det amerikanska justitiedepartementet å ena sidan och Apple och de stora amerikanska bokförlagen å den andra.

Eller ja, det var till sist bara justitiedepartementet mot Apple, bokförlagen har hunnit göra upp i godo men Apple har hårdnackat vägrat vika ner sig. I måndags nekade dock USA:s högsta domstol Apple prövningstillstånd, så nu är sagan all och Apple måste hosta upp 450 miljoner dollar i skadestånd.

De flesta är eniga om att Apple och bokförlagen verkligen bröt mot lagen när de gjorde upp om priserna på e-böcker långt tillbaka i forntiden när Steve Jobs fortfarande levde och iPaden precis hade lanserats.

Samtidigt verkar många också anse att lagbrottet ur konkurrenssynpunkt fyllde ett gott syfte, då målet var att bryta Amazons närapå monopol på den amerikanska e-boksmarknaden. Det finns en ironi i att justitiedepartementets beslut att stämma Apple och bokförlagen hjälpte Amazon att återta sin starka ställning, som under tiden då Apples avtal med bokförlagen var i bruk sjönk till cirka 60 procent. Enligt de senaste tillgängliga siffrorna jag sett har nu Amazons andel stigit uppåt 75 procent av marknaden, med Apples iBookstore som tvåa med 10-12 procent och Barnes & Noble som trea med 7-8 procent.

När jag senast tog upp det här ämnet, i samband med att den första domen kom i september 2013, skrev jag:

Apple säger att de tänker överklaga beslutet, och något annat var väl inte att vänta. Jag har dock svårt att se att de skulle kunna få domen mildrad, och tycker heller inte att så borde bli fallet. Att Apple och förlagen de facto konspirerade kring priserna visades rätt tydligt under rättegången, och även om de gjorde det för att stävja en konkurrent som hotar bli ett monopol, så följde de helt enkelt inte lagen.

I slutändan blev så också fallet. Nu vänder vi blad!

Vågar ingen kritisera Bonniers längre?

Svensk Bokhandels reporter Lars Schmidt går hårt åt Bonniers fortsatta maktexpandering på den svenska bokmarknaden. Med startpunkt i det nyligen aviserade beslutet att Adlibris tar över Cdons bokförsäljning skriver han under rubriken ”En skadlig tystnad” i dagens purfärska nummer av tidningen bland annat:

Varför hörs ingen diskussion om att Bonnierägda Adlibris lägger beslag på ytterligare uppåt 250 miljoner kronor av branschens totala försäljning? Och varför hörs inget om att Bonnierförlagen startat Bookbeat för att skumma grädden av den streamingmarknad för ljudböcker som det tagit Storytel tio år att bygga upp?

Det fanns en tid då Bonnierförlagen alltid diskuterades. Kritiker klagade över marknadsdominans, uppköp av konkurrenter och integration framåt och bakåt i näringskedjan tills Bonniers satt på nästan hela makten.

— — —

Nu hörs inte ett knyst. Alla viker ner sig. Ändå har Bonniers bara blivit större, starkare och brutalare. Varför är alla tysta?

Han anger själv några orsaker i texten, bland annat att bokbranschens kris gjort att kritiker haft fullt upp med att överleva och att den kritiska grupp av förläggare som samlade sig under paraplynamnet De oberoende har fallit isär av sig själv.

Om det förr fanns ett dussin öppna kritiker finns det i dag knappt en enda; Bonniers finns överallt på marknaden och rädslan för att hamna i onåd är för stor.

Skarpt tonläge. Ska bli intressant att se om någon vågar haka på och stämmer i bäcken eller om utspelet möts med tystnad.