Hej hej vardag

Det har varit fyra fina semesterveckor. Tage har levt på jordgubbar, badat och levt rövare, först i Vittangi, sedan i Gästrikland och till sist på Södermalm.

Nu är han sedan en knapp timme åter i dagis trygga famn. Och även om han stretade emot en del när vi skulle sätta på honom skorna i hallen i morse, tror jag att vi alla tre tyckte att det var ganska skönt när han vinkade sina fröknar och kompisar god morgon några minuter senare och uppfordrande sa mamma pappa gå till jobbet nu!

Dagis. Vilken fantastisk uppfinning för både stora och små.

Undantagstid

Det är tveeggat det här med semester numera. Dagis är stängt fyra veckor, och alltså är det en sorts åter till föräldraledigheten som gäller. Stundtals är det fantastiskt mysigt, i detta nu står jag till exempel och hejar på Tage när han åker gång efter gång efter gång i tubrutschkanan i Stora Bleckan och jag har packat picknickattiraljer i skötväskan som jag rotade fram ur ett skåp för första gången sedan i höstas och vi ska snart äta lunch i gräset.

Men samtidigt blir man under de här veckorna påmind om hur viktigt dagis är för att ens liv ska fungera. Visst, semestertid är undantagstid och tanken är ju att man inte ska jobba utan vara ledig, men tyvärr funkar det inte riktigt med mitt frilansande. Så då blir det som nu, när man stjäl tid för att skriva blogginlägg på telefonen medan barnet rusar iväg på upptäcktsfärd för egen maskin någon minut. Lite dåligt samvete för att han sällan får ens fullständiga uppmärksamhet, men samtidigt rätt nöjd eftersom det faktiskt går, åtminstone någorlunda, att sköta båda sysslorna.

Nu ska vi visst åka rutschkana tillsammans. Det är svårt att göra med mobilen i handen. Later.

Stockholm på riktigt

Efter tre veckor på vägarna landet runt är vi nu hemma i Stockholm på riktigt. Solen till ära kastade vi bara in väskorna i lägenheten, plockade fram filt, handdukar och solfaktor 50 och begav oss till Långholmen. Att säga att det är varmt i vattnet är väl en överdrift, men efter några minuter domnar kroppen bort och det blir rätt behagligt.

20120728-162654.jpg

I övrigt då?

Jag ser fram emot ett par veckor av semisemester/semijobbande.

I kväll ska jag mysa med datorn genom att blåsa den ren och sedan installera Mountain Lion från scratch.

På resan hem i förmiddags läste jag en väldigt lång och intressant text i Vanity Fair om Microsofts fall under 00-talet. Stundtals plågsam läsning.

Den gula bilen

Summer tour 2012 går vidare, nu är vi i Gästrikland. I dag Furuvik, Tage hängde med sin kusin, tittade på djur och ville väldigt gärna åka en gul liten bil, han var mycket bestämd på den punkten, hela tiden när vi köade upprepade han Det är Tages tur, gula bilen ungefär 50 gånger.

Nåväl, när det verkligen blev hans tur fick vi därför släppa förbi en pojke i kön eftersom Tage annars skulle blivit tilldelad en röd bil, något som aldrig skulle ha accepterats.

När vi sitter på plats, gasandes (jag) och svängandes lite på måfå (Tage), slår det mig plötsligt. Jag sitter på den nu riksbekanta rumpbilen. Det var på just detta fordon en olycksdrabbad pappa fick sin bak penetrerad av dragkroken för en dryg vecka sedan. Nu är kroken bortplockad, inte bara på detta fordon, utan på samtliga i vagnparken, det gapar små hål där det tidigare stuckit upp små ilskna pinnar.

Inte undra på att jag ser så lidande ut på bilden.

20120726-200149.jpg

Tage åker med!

I dag drar vi iväg på en liten weekendtripp till Tromsö, jag och Johanna. Tage lämnas i sin mommo och moppas ömma vård. När jag förklarade för Tage att vi skulle åka iväg i morse meddelade han frankt Tage åker med! och när jag förklarade att nej, det är bara jag och mamma som åker så nickade han och sa ja, Tage åker med. Han är bra på det där, att bemöta information som inte passar honom genom att helt enkelt ignorera den.

Men nej, han får allt stanna i Vittangi. Det är ju traktorutställning på Hembygdens dag i Suupalo i morgon och den kan han ju inte missa, den lille pyssel- och snickarmästaren.

Min intervju med Anna von Hausswolff i TT Spektras regi gick ut till landets tidningar den här veckan för den delen. Ett trettiotal tidningar verkar ha publicerat hittills.

Jag recenserar även Michelle Willams nya film ”Take this waltz” för UNT i dag. Fin film tyckte jag.

På resande fot (2)

Vi har inlett nattågsfärd mot Gällivare. Efter tre och en halv mils körning, när tåget angjorde Arlanda, var vi redan 25 minuter försenade. Kan bli en kul resa det här.

Det saknas dock inte elektroniska prylar för att hålla Tage sysselsatt. I väskorna finns tre datorer (en 15-, en 13- och en 11-tums för att vara på den säkra sidan), två iPadar, tre iPhonar, en iPod touch samt en extern hårddisk. Ska väl kunna hålla oss sysselsatta till kvart över nio i morgon bitti när vi väntas anlända enligt tidtabellen.

Att vi tar tåget upp den här gången beror på resegarantin. När vi gjorde samma resa i julas blev tåget mer än två timmar försenat, vilket gjorde att vi fick ut hela beloppet som en värdecheck. De 2600 kronorna visade sig täcka en identisk resa nu.

Och nej, att vi har en så stor prylarsenal med upp hör inte till vanligheterna ens för oss. 15-tummaren är den nya retina-Macbooken, som jag har hemma på ett veckolångt test, och en av telefonerna ska Johannas pappa få.

Just nu kollar vi Pippi. Tage är rätt förtjust i henne, som synes.

20120705-190609.jpg

Midsommarhelg bye bye

Vi kom hem till fastlandet igen medelst först liten båt och sedan stor båt. Ett väldigt trevligt midsommarfirande. Väl hemma lyckades vi till och med äta frukost i trädgården innan regnet tog över våra liv.

I dag ska vi till vår föräldraboksredaktör och gå igenom slutkorret. Sedan är ”När två blev tre” redo för tryck! Hurra hurra för det.

Vardag igen

Vi är hemma igen sedan några timmar, Tage fick ta en knapp halvdag på dagis för att vi skulle hinna vispa undan några jobbgrejer. Sitter och klipper med ögonen på mitt nya stamlokus Pause vid Greta Garbos torg, att kliva upp kvart över fyra på morgonen som pricken över i efter en i övrigt rätt sömnfattig helg var inte direkt vad kroppen behövde.

Men oj vad trevligt Bryssel var! Och Tage älskar verkligen Jocke, eller Abro Oakim som han kallar honom. Han blev helt förtvivlad i morse när det visade sig att Jocke inte skulle följa med till flygbussen, utan bara vinkade hej då nere i porten.

Apple-keynote klockan 19, svensk EM-fotbollspremiär 20.45. Hade ju inte kunnat tajmas bättre ens om man försökte. Vet ärligt talat inte vilket av de två jag är mest peppad på.

 

Arla morgon i EU:s hjärta

Vi är i Bryssel i helgen och hälsar på Jocke. I går ägnade Tage mycket tid åt sin nya favoritgren springa fort! och i morse följde han upp med sin gamla favoritgren gå upp kvart över fem och vägra somna om!

Vilket ju så klart är extra kul när ens mamma och pappa dristat sig till att sitta uppe och dricka vin med farbror Joakim till klockan halv ett.