Att skriva för ljud – nu som video

Eftersom Tage alltid tycker att det är spännande att tänka på att det finns en hel del klipp på Youtube där jag och Johanna är med (han sitter ibland och tittar på gamla avsnitt av vår saligen insomnade litteraturkanal DJtv), är det väl lika bra att jag publicerar inspelningen av det där framträdandet jag gjorde på Berättarfestivalen i Skellefteå förra månaden. Visserligen brukar han ju inte läsa min blogg, men jag kan ju tipsa honom.

Jag hade förberett föreläsningen dagen innan på datorn, bara för att finna denna tvärdöd på morgonen (en effekt av att jag tappade en hel kaffekopp ner i tangentbordet under New York-vistelsen i fjol, men till skillnad från tidigare gånger när den vaknat igen efter någon timme eller dag var den denna gång tvärdöd för evigt). Situationen räddades i sista stund av att en av de andra föreläsarna hade en lightning till hdmi-adapter med sig som jag fick låna, så jag kunde koppla in min iPhone och dra igång Keynote på den efter att ha fiskat upp själva filen från iCloud Drive. Rent visuellt märkte alltså publiken ingen skillnad, men att jag inte kunde se skärmen med mina punkter på samtidigt som jag talade (lite svårare att snegla ner på en 4,7-tumsskärm jämfört med en på 12), gjorde att jag hamnade lite snett några gånger. Tyckte jag själv i stunden i alla fall.

MEN. Nu när jag tittat ett par minuter här och där under den dryga halvtimmen föredraget håller på känns det inte så farligt. Och alltid kan väl snacket intressera någon (mer än Tage). Så – här kommer det, under den klatschiga rubriken “Digital värld – Hur påverkas språket i en roman främst avsedd att lyssnas på och inte läsas?”:

Bra föredrag, superbra jogg

Det gick bra, men inte superbra, på mitt föredrag i dag, jag hade lite inledande teknikstrul med Keynotepresentationen vilket rubbade mitt lugn och gjorde mig en smula svamlig, tyckte jag (min dator tvärdog oväntat i går kväll vilket fick konsekvenser). Det filmades och skulle enligt uppgift läggas upp på Region Västerbottens hemsida vad det lider, får väl se om jag ids bädda in det här.

Dagens händelse var dock det som skedde efteråt. Jag saxar från min Facebookuppdatering:

Tog med joggingkläder till Skellefteå, tänkte att jag kanske kunde ta en anspråkslös runda efter mitt föredrag på Berättarfestivalen. Men så satt jag i fiket på Nordanå efter förrättat värv och tänkte njaee, är jag inte lite förkyld, borde jag inte dra till hotellet och slappa i stället? Jo, sanna mina ord. Kliver ut från byggnaden, och står plötsligt bokstavligen – och då menar jag verkligen bokstavligen bokstavligen – i startfållan för årspremiären av femkilometersloppet Broarna runt, som tydligen är en grej här i stan (evenemanget både livesändes och rapporterades flitigt från hos Norran, såg jag). Då var det ju bara att dra på sig tajtsen, snöra skorna och swisha in startavgiften.

Jag talar om det litterära uttrycket i en digital värld

I dag drar årets upplaga av Berättarfestivalen igång i Skellefteå, och i morgon tisdag deltar jag där under en temadag där kallad Författaren och det litterära uttrycket i en digital värld, som arrangeras av Länsbiblioteket i Västerbotten på Nordanå Kulturcentrum.

Så här beskrivs arrangemanget:

Hur behöver författaren förändra sitt litterära uttryck när hen skriver för olika digitala plattformar och publikationsformer? Vad händer med språket? Vad händer i mötet med läsaren? Det är frågor som ställs, diskuteras och prövas i seminariet “Författaren och det litterära uttrycket i en digital värld”, som riktar sig till alla som är intresserade av att skriva och läsa.

Det ges också möjlighet att lämna litterära spår i appen härlitt, som är utvecklad av Länsbiblioteket i Västerbotten. Seminariet är uppdelat i två delar, med inspirerande föreläsningar på förmiddagen (ingen anmälan krävs) och workshop på eftermiddagen (anmälan krävs).

Jag är först ut i programmet, och börjar hålla låda direkt efter att publiken hälsats välkommen klockan halv tio. Så här presenteras jag:

Hur påverkas det språkliga uttrycket i en roman främst avsedd att lyssnas på och inte läsas?
Författaren Daniel Åberg, som skrivit följetongsromanen Virus speciellt för ljudbokstjänsten Storytel, berättar här om hur rytmen, dialogerna och rollfigurerna förändras när en text anpassas för att passa öronen.

Alla ni i norra Västerbotten, kom dit vetja!