Vi håller låda i P1 Tendens: Man ska bo i stan

Jag blev kontaktad av en journalist på Sveriges Radio nere i Luleå i våras, han undrade om vi var intresserade av att medverka i en dokumentär för P1 Tendens om att lämna storstaden och flytta åt ”fel” håll. Tja, varför inte, tänkte vi, och i juni fick vi besök ett par gånger och satt och snackade om flytten, barnen, dåtiden, nutiden, framtiden och Vittangi allra största allmänhet.

I dag på förmiddagen sändes resultatet i P1, det blev en halvtimmeslång så kallad kortdokumentär med titeln Man ska bo i stan. På intet sätt något världsomvälvande och jag vet inte i vilken utsträckning vi säger några klokheter som aldrig tidigare sagts, men jag tycker ändå att resultatet blev rätt trivsamt. Och barnen säger söta saker.

Samtidigt är det så klart någonstans tragikomiskt att en frivillig förflyttning från det som anses vara centrum ut till periferin ses som så udda att den är värd en halvtimmes eterutrymme i rikstäckande radio. Det finns en sorg i att tvingas konstatera att så är fallet.

Jag pratar om böcker i örat i P1:s litteraturvecka

Sveriges Radio P1 har ju en litteraturvecka som rullar för fullt i detta nu, och i dagens avsnitt av P1 Kultur är jag med och samtalar med programledaren Lisa Wall på temat ”En bok för örat”. Programmet sänds i P1 mellan klockan 13-14, och av vad jag fått veta hittills ska jag vara med under programmets andra halvtimme, men ha gärna radion på redan från start om ni vill vara på den säkra sidan.

Då intervjun sänds live vill det sig till att vår uppkoppling fungerar som den ska för att det hela ska bli verklighet, jag ska delta via Skype. Så håll tummarna för att transatlantiska kabeln inte går av under förmiddagen, samt att våra barn inte får för sig att ta en unik sovmorgon så att jag inte vaknar i tid, när programmet börjar är ju klockan inte mer än 7 här i New York.

UPPDATERING: Nu finns avsnittet där jag medverkade upplagt på webben. Klickar man på spelaren nedan så kommer man direkt in vid starten på min intervju.

Dagens radioprat

Min PP3-medverkan gick bra! Jag var inbokad för två ingångar – det vill säga prat, paus för låt, prat – men det fanns så mycket att säga att det slutade med att vi gjorde tre ingångar i stället. Du pratade ganska mycket, men du sa bara intressanta saker så jag slutade inte lyssna en enda gång, löd omdömet från programledarsidekicken Sara Kinberg efteråt, vilket jag antar ska tolkas som beröm.

Vi pratade om hur produktionsbolagen satsar på säkra kort när de gör tv av långfilmer som Minority Report, Rush Hour, Uncle Buck och Limitless, att upfrontveckans lyster till viss mån har falnat i takt med att network-tv tappar mark i USA, jag nämner nya serier som Blindspot, The Grinder, Oil och The Player, vi snackar om att Supergirl verkar bli bra, konstaterar att en tv-era är på väg att gå i graven när CSI nu läggs ner efter 15 säsonger och spekulerar kring vad som krävs för att en tv-serie baserad på en långfilm ska bli bra (här fick jag en chans att prata om Parenthood, vilket gladde mig).

Här finns programmet i sin helhet, och klippet finns även inbäddat nedan, med start från där jag kommer in i sändningen, om någon nu skulle vara intresserad av att lyssna när jag i princip sammanfattat hela pratet ovan.

Prat om tv i radio

En gång är ingen gång men två gånger är en tradition, vill jag minnas att vi sa i Uppsala gällande årligt återkommande fester och hur lätt det är att skapa traditioner på en plats där människor byts ut så snabbt och minnet är så kort. Om så gäller även i P3 låter jag vara osagt, men i dag – ett år och två dagar sedan förra gången – medverkar jag i dag i kanalens program PP3 och pratar nya, gamla och nedlagda amerikanska tv-serier med anledning av de upfronts som pågår i veckan i New York. Cirka klockan 14.15 är det tänkt att jag ska vara med. Tune in!

Till skillnad från i fjol då jag var med över telefon sitter jag i år dock i studion, samma studio som jag brukade göra nöjesspaningar i varje måndagsmorgon för P4 Stockholm back in the day.