Villaträning

Det har töat extremt mycket här de senaste dagarna, i dag var det åtta grader varmt i skuggan mitt på dagen, vilket fick den lustiga konsekvensen att vi drog barnen som vanligt på deras rattkälkar till dagis i morse, men när jag skulle hämta dem på eftermiddagen fanns inte längre ett spår av snö på vägarna, med följden att vi fick gå hem.

Hemma på vår gård var dock läget ett annat. Vår uppfart, som tidigare bestått av hårt packad snö, förvandlades redan i går till en sörja av cirka 15-20 centimeter mjukt kladd, som var helt omöjligt att köra i. Jag försökte ta sats för att komma upp när vi återkom hem på kvällen efter att ha varit och ätit blodpalt hos mommon och moppan – vår uppfart är nämligen verkligen en uppfart – men det var helt meningslöst. Bilen fick stå kvar nere på gatan i väntan på bättre tider.

Dessa tider har nu infunnit sig, efter att jag spenderat närmare fyra timmar av den sena eftermiddagen och tidiga kvällen åt att skotta bort nämnda sörja med en skyffel. Att använda plogen var det inte tal om, snön var alldeles för tung och plogvallarna alldeles för höga för att ens lyckas få snöplogen över om jag hade orkat, så jag är rätt mör nu. Men bilen står i alla fall uppe på gården igen, och fortsätter blidvädret i morgon så hinner nog dessutom uppfarten bli rätt ren under dagen.

Villaliv. Vem hade anat att det skulle innebära så mycket gratisträning.

Tidstjuven

När vi höll vårt föredrag i Kiruna för några veckor sedan fick jag frågan vad jag tyckte var den största skillnaden mellan att bo i Vittangi och Stockholm. En skillnad jag nämnde var att Vittangi inte är så spännande att promenera i, gatorna är lätträknade och barnvagnspromenader svåra att variera. Med Tage utforskade jag nya delar av Stockholm och Berlin mest varje dag, men nu, vi nöter samma slinga.

Fast grejen är samtidigt att det inte stämmer. För tyvärr tvingas jag erkänna att promenaderna kommit att bli fåtaliga den senaste månaden. Det finns hela tiden annat som får prioritet, i regel hus- eller trädgårdsrelaterat. Det finns alltid något som måste göras de stunder hon sover. Alltid mer än en sak dessutom.

Det här med husägande. Vad gjorde jag egentligen med all tid tidigare?