Författare och skribent
Jag låg inte fullständigt på latsidan när jag var i Mexiko, utan skrev även ett par rätt långa texter till TVdags. Först fick jag ur mig en text om den avslutande säsongen av Parenthood, och till i början av den här veckan skrev jag om vad jag hoppas på, och inte minst är rädd för, gällande den kommande minisäsongen av Arkiv X.
Har inför SVT-premiären av Fortitude i kväll skrivit om mina känslor för Svalbard på TVdags, och även fått in en del allmänna tankar om livet på Nordkalotten.
Och på tal om livet på Nordkalotten – Tage har lärt sig åka skridskor med den äran.
Jag skrev om mina splittrade känslor inför det svartvita i kapningsdramat Captain Phillips i onsdags, och om den fina återkomsten för Jack Bauer i 24: Live another day i dag.
… något så banalt som att nyttja det filmrum med projektor, duk och dvd- och bluraysamling jag iordningställt i källaren. Men precis som gällande arbetsrummet så hamnar jag oftast på mellanplanet, framför vardagsrummets tv, även om jag är ensam vuxen hemma och har tänkt mig en kväll av filmfrossande.
Men det är ofta där skon klämmer. Ensam vuxen. Sitter jag i källaren är de sovande barnen två våningar borta, och som den hönsmamma (tuppappa?) jag är tycker jag att det känns otryggt. Är de en våning ovan hör jag om de rumsterar omkring i sömnen eller vaknar. Och även om vi har grind för trappan som inte Ejda kan forcera (än) så … nej, jag gillar det inte.
Men i kväll, ja i detta nu till och med – jag skriver det här på mobilen i filmrummets soffa – är det jag, projektorn och en film jag ska recensera å TVdags vägnar.
Vardagsglädje i det lilla.
——
Det här är del 27/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.
Likt varje vecka så har jag och några TVdags-kollegor även till denna onsdag chattat kring senaste avsnittet av The Walking Dead, som nu inne på sin femte säsong får sägas ha nått hittills oanade höjder när det kommer till spänning och inte minst självförtroende – en effekt av att serien nu är USA:s största scriptade, vilket inte minst är imponerande med tanke på att AMC är en kabelkanal och alltså inte nås av alla hushåll.
Tonen i våra chattar blir ibland kanske lite barnslig, men det sägs en hel del vettigt om avsnitten också. Veckans gick för övrigt mer i moll än vanligt.
Nog om detta. Nu ska jag äntligen kolla in veckans Homeland.
——
Det här är del 17/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.
Jag längtar ju ständigt tillbaka till Berlin, staden som jag bisarrt nog inte besökt en endaste gång sedan vi flyttade hem i augusti 2011.
Första gången jag och Johanna åkte dit tillsammans var precis i samband med 20-årsjubileet av murens fall. Nu har precis 25-årsjubileet gått av stapeln, och i samband med det har SVT visat den tvådelade filmdokumentären Berlinmurens fall (Busting the Berlin Wall), som ännu går att se på SVT Play. Om denna, samt den svenska vänsterns komplicerade förhållande till kommunismen, har Hynek Pallas skrivit en väldigt bra text i dag på TVdags.
På tal om TVdags så skrev jag en kommen en tredjedel in i säsongen-text om Gotham där för några dagar sedan.
Men orkar du bara läsa en text till i dag, välj då Hyneks.
——
Det här är del 12/30 i Lisa Bjärbos novemberutmaning.
Vad jag har gjort de senaste dagarna?
Kommit med lästips för sommaren på relanserade Popmani (jag skriver bland annat om Shirley Jacksons Liv bland vildarna och dess betydelse för att mina barn finns), jag har precis publicerat en rejäl drapa om säsongsfinalen (seriefinalen?) av 24 på TVdags, har levt något sorts hemmasemesterliv samt besökt Vittangi Älgpark för att gå på bröllopsfest i sommarnatten.
Mitt sporadiska bloggande fortsätter. Jag skyller på byggande av lekstuga, omhändertagande av barn, gräsklippning och allehanda jobbfix.
Jag har recenserat ett par filmer för UNT – skräckisen Oculus (3 kajor) samt det fina walkaboutdramat Tracks (4 kajor). Jag har också recenserat Annika Lantz debutroman Det elfte budet, som om de delat ut bokbetyg skulle ha fått (2 kajor).
På TVdags skrev jag i går om veckans avsnitt av 24, och förra veckan skrev jag om en förändring av streamingtjänsten Magine som gör den lite bättre för SVT-tittande.
I detta nu har jag dock inte ett enda inbokat jobb. Det borde väl oroa mig men jag känner mig mest fri, det brukar ordna sig på arbetsfronten. Och jag skulle ju kunna lägga lite välbehövlig tid på romanen i stället.
Jaha. Där vaknade Ejda från sin slummer. Slut på lediga tiden.
Två (nästan) helt olika saker:
I går skrev jag en sorts analys på TVdags om SVT Plays sjunkande startsiffror (streamingspråk för antal tittare, eller rättare sagt antal startade streamningar i tjänsten). Kontentan: Absolut är det så att SVT möter allt tuffare konkurrens på det här området och säkert lider av det – och lär få fortsätta lida av det – men verkligheten verkar vara mer komplex än ursprungsartikeln hos Göteborgs-Posten gav sken av.
MG Siegler skriver bra om Apples länge ryktade och nu bekräftade köp av Dr Dres hörlurs- och musikstreamingtjänst Beats. Ska bli intressant att se om det här på sikt innebär att Spotify får rejäl konkurrens. Och om Beats Music tar steget över Atlanten för den delen.
I dag får det bli lite TVdags-länkar. Jag har i samarbete med Linus Fremin skrivit om säsongsavslutningen på fenomenala The Good Wife, och jag har passade när jag var nere i Stockholm i helgen på att delta i senaste avsnittet av TVdagspodden tillsammans med Julia Skott och Göran Danasten.
God läsning och lyssning!
Var med i PP3 i P3 på eftermiddagen och pratade upfronts, det vill säga den konferensliknande sak som de stora amerikanska tv-nätverken ägnar den här veckan åt i New York när de presenterar sina hösttablåer för media och annonsörer. Det blev en smula sagt om själva fenomenet, dess något dalande betydelse, huruvida GW Perssons Backstrom skulle få premiär redan i höst eller tvingas vänta till våren som midseasonserie (min gissning på det senare visade sig stämma), lite Gotham (som jag är småpepp på får jag erkänna) och slutligen dabbade jag mig när jag inte hade koll på vad Katherine Heigls nya serie heter (State of affairs var svaret).
Hur som helst – bortsett från att jag kände mig en smula svamlig var det roligt att vara med och förhoppningsvis även någorlunda informativt för P3-lyssnarna.
Som kuriosa kan nämnas att min medverkan föregicks av småbarnssdribbel på slak lina. Jag hade meddelat att jag kunde vara med tidigast klockan 15.15 eftersom det är tiden då Johanna senast brukar vara hemma när hon tar den tidiga bussen från jobbet på Icehotel. Klockan 15.12 ringde programledaren Linnea Wikblad upp, och när jag frågade hur lång tid det var tills jag skulle vara med blev svaret 1.50 minuter. I samma stund såg jag genom vardagsrumsfönstret Johanna komma gående borta vid korsningen in mot vår gata. När hon klev in genom dörren återstod 15 sekunder tills låten som spelades var slut, så jag placerade utan pardon Ejda i hennes famn och sprang själv nedför trapporna till källaren och hann precis få in headsetet i öra och lur tills det var dags att bli påad.
Vill man lyssna så avsnittet inbäddat nedan. Jag dyker upp cirka 75 minuter in i programmet.
——
Och på tal om tv. Jag skrev om Parenthood på TVdags i dag.
I dag har jag skrivit en utförlig och rätt så negativ recension av SVT:s nya hybridplaytjänst SVT Flow på TVdags. Den tog så pass skruv att jag fick medverka en liten snutt i SVT:s Kulturnyheterna nu i kväll. De skrev också en text i samma ämne till SVT:s webb (där också tv-inslaget i fråga finns inbäddat).
Men läs allra helst min 5 800 tecken långa genomgång av tjänsten på TVdags i stället.
Nu ska jag köra in till Kiruna och hämta upp Johanna på flygplatsen. Later!