Daniel Åberg

Jag minns att någon bloggade om det för inte så länge sedan, och kanske är jag sist i världen med att upptäcka dem, men herre Jesus vilken skatt P3:s dokumentärer är om man vill ha koll på svensk nutidshistoria. Välgjorda, medryckande och fullständigt fantastiskt perfekta för långpromenader – och de låter dem ta tid, närmare 90 minuter prat nonstop, man blir nästan salig i dessa snuttifierade tider. Okej att de innehåller lite musik och sammanlagt blir två timmar när de radiosänds på söndagskvällarna, men i poddversionerna har det redigerats bort.

I går klämde jag bordellhärveprogrammet under mina promenader fram och tillbaka mellan hotellet, presscentret och arenan här i Belgrad, och jag ville bara fortsätta att gå och gå för att hinna lyssna klart. Tidigare har jag tagit mig an kärnvapenprogramavsnittet och Gottrörakraschen. Egentligen avslöjas väl inget direkt nytt i dem, men historierna serveras på ett lättillgängligt, aptitligt och spännande sätt med nygjorda intervjuer och massor av finfint arkivmaterial. Jag känner mig nästan lite löjlig i min superlativflod men det här är public service i sitt esse banne mig.

Bara att dra på lurarna och ge sig ut på Belgrads gator och börja lyssna på JAS-projektet då.

Jag skulle inte direkt säga att Belgrad är en vacker stad. De kommunistiska åren med undermåligt byggande har satt sina tydliga spår. Men här och där finns väldigt vackra platser, och staden har en sliten charm.

Här en bild tagen på den södra av de två promenadbroar som förbinder nya och gamla Belgrad över floden Sava, som något längre upp i båtens färdriktning går ihop med Donau.

Eller ja, promenadbro är väl att överdriva, det finns en smal avsats man kan gå på på ena sidan av väg- och spårvagnsfilerna i alla fall.

Det känns som sagt lite speciellt, för att inte säga rent ut sagt konstigt, att gå runt i en europeisk storstad som så sent som för nio år sedan blev rätt hårt raketbeskjuten och bombad av Nato.

I går efter förrättat arbetsvärv gick jag ut på stan och letade upp ett par av byggnaderna i de centrala delarna av Belgrad som ännu inte rivits eller renoverats efter räderna.

Jag har ingen aning om vad det står, men jag kan i alla fall meddela att det skrevs om Volvo och Sverige i den serbiska motsvarigheten till Metro i dag.

Om det nu var någon som undrade.

Tog en promenad genom Belgrad i går kväll, på jakt efter föda och dryck.

Hamnade på ett litet minilivs där en tonårig tjej verkade tycka det var väldigt roligt, om än en smula omständligt, att få prata engelska. Hennes pojkvän som hängde runt i den frimärkesstora affären verkade dock måttligt road. Jag frågade om hon visste något ställe där jag kunde köpa en macka eller pizzaslajsar, och när hon följde mig ut ur affären för att peka gjorde sig killen också ett ärende utanför, han gick ut för att inspektera löpsedlarna för veckotidningar. Not buy? frågade hon lite uppgivet när jag satte iväg mot pizzabutiken, och jag lovade att komma tillbaka för att köpa dryck, varvid hon log och killen fnös.

Eftersom timmen var tidig och jag kände mig lite rastlös gick jag först en sväng runt parlamentsbyggnaden som ligger i närheten. Försökte föreställa mig hur det såg ut när det protesterades hej vilt här inför Milosevics fall i oktober 2000, men gatorna var fyllda av kvällsflanörer och kids som åkte skateboard i den varma majkvällen så jag gav upp.

Efter ett hål i väggen-köp av pizza återvände jag till affären, killen som suttit och slöat på en stol i ett hörn flög genast upp och tjejen rodnade. Efter att ha agerat så professionellt jag kunde under mitt shoppande stod jag vid kassan med två öl och en cola i famnen. You need bring to me glass to buy, sa hon och jag svarade que? och hon can’t buy glass without glass och jag que? innan polletten trillade ner och jag förstod vilket sinnrikt återvinningssystem jag just hamnat i. Buy plastic sa hon bestämt och nu var det min tur att rodna när jag fick lomma tillbaka till ölhyllan och återvända med öl på pet-flaska istället. Killen var framme vid kassan och hånlog mot mig och tjejen rodnade och sa bye come again och jag vinkade och gick hem och drack min pet-öl som jag sedan slängde i soptunnan.