Vi hörs! Eller jag hörs. Lite till i alla fall.

I morgon, kära vänner, gör jag min sista medverkan för året i P4 Stockholms morgonprogram ”God morgon Stockholm”. Jag har fått erbjudande om att vara med även efter sommaruppehållet, men eftersom vi planerar att spendera större delen av hösten utomlands blev det svårlöst. Nästa år får vi se vad som händer, men summa summarum för dagsläget är alltså:

Tune in i morgon vid tjugo i nio om ni vill höra mig i radion, för det kan ta ett tag till nästa gång. Jag kommer att prata om smink, stickning och … eh, well, resten har jag inte kommit på ännu men det ger sig nog.

Filmtajm!

Äntligen! Jag har ju skrivit en del här i bloggen om mina tankar på att göra någon eller några sorts författarvideor, men har ännu inte hunnit ta tag i det riktigt. Därför känns det oerhört passande och peppande att Svensk Bokhandel nu har startat en bokvideotävling, vars vinnare ska koras under bokmässan i Göteborg, för att få fart på det gryende men inte särskilt välkända fenomenet med författare som på olika sätt promotar sina böcker. Fantastico för hempularen Daniel Åberg!

Det finns alltså inga ursäkter längre. Här ska planeras, filmas och redigeras. För även om filmatiseringsplanerna av mina romaner verkar gå i moll och Guldbaggegalan därför får vänta, så räcker det ju en bit på vägen med SvB-galan också.

Verkligheten är en annan nu

Jag vet inte om man ska se det som ett tack för att han fick äran att medverka i veckans avsnitt av DJtv, men Fredrik Wass, känd inom sociala medier-bubblan som Bisonblog (och den som på bred front introducerade begreppet ”molnet” på svenska för ett par år sedan) har på sin mer personliga blogg Kajen publicerat en väldigt fin recension av ”Vi har redan sagt hej då”. Vi känner som sagt varandra, men jag hoppas och tror ändå att det han skriver är hans ärliga åsikt.

En av de positiva saker han skrev gjorde mig extra glad:

Jag gillar ”Vi har redan sagt hej då” för att den inte duckar för vårt kommunikationslandskap. Att den inte bortser från vardagsdominerande inslag som Facebook, sms och bloggar utan istället gör dessa till en bärande del i berättelsen. Precis som de ofta kan vara i verkligheten.

Att en person som Fredrik Wass, som ligger i framkant när det gäller tankar och analyser kring hur vi förändras till följd av våra allt mer digitala liv, säger de där sakerna betyder mycket för mig.

Malmö #2

Tyckte nog att vårt samtal på Moving Images-konferensen om privat kontra offentligt twittrande/bloggande i samband med föräldraskapet gick rätt så okej, även om det så klart kom ett par mer eller mindre förnumstiga twittringar om att jag borde ha haft nackstödet uppfällt på Babybjörnen i vilken Tage satt och sov i min famn när vi var uppe på scenen.

Och jag vet att det inte är illa menat, men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite typiskt ändå, att till och med när vi sitter och diskuterar huruvida man ska bry sig om andras åsikter när det kommer till föräldraskapet, så kan en del ändå inte riktigt hålla sig, utan känner ett behov av att tala om hur man borde bete sig.

Oh well. Nu är vi på hotellet en sväng och vilar. Snart mingel och ny Babybjörnsession. Med nedfällt nackstöd.

Malmö #1

Jag tror banne mig att bloggen legat nere en sväng på förmiddagen. Men vad gör väl det när jag ändå är i Malmö på Moving Images-konferensen och inte har tid att skriva.

Eller ja, just nu är jag åter på hotellrummet för att duscha av Tage. Det har kräkts, banne mig.

Svaret är ja

Jag vet att ni undrar och ja, det är klart att jag kommer att skaffa mig en ny iPhone. Hd-inspelning och iMovieredigering direkt i telefonen – vad mer kan jag begära egentligen? Jo, visst är det bra med den utökade multitaskingen också, men det behöver man ju inte köpa den nya telefonen för att få.

Dålig mamma! Och hör sen.

Jag vet inte hur turerna i blogghistoriken mellan Linna Johansson och Alex Schulman har gått, så jag lämnar frågan om vem som har rätt att vara sur på vem öppen, men jag vill ändå skriva att jag tycker att Linna Johanssons inlägg om det absurda ”lyckokravet” som finns på dagens föräldrar, och främst då på mammor, är storartad läsning.

Att det hon skriver är sant råder det heller ingen tvekan om. Johanna har (hittills) bloggat bra mycket mer om vårt nyligen startade föräldraskap än jag har gjort, och det slutar aldrig att förvåna mig hur det alltid dyker upp kommentatorer som är redo att skuldbelägga henne så fort hon ens antyder att det inte behöver vara superextramegafantastiskt att vara småbarnsförälder 100 procent av tiden. För att inte tala om alla de där förnumstiga passa på och NJUUUT av den FANTASTISKA tiden ni har nu, NJUUUUUT så fort man gör något annat än ligger och jollrar med Tage på golvet dygnet runt.

Bah.

——

Uppdatering: Efter att ha läst Linna Johanssons andra inlägg i ärendet skulle jag vilja hävda att Alex Schulman – för att använda hans egna ord – är superägd.

DJtv #64 – You’re in the army now

Nyss hemkommen från Afghanistan bad vi Fredrik Bisonblog Wass att berätta lite om hur det fungerar med läsning och bibliotekstillgång när man är en del av den svenska utlandsstyrkan. Och om man vill läsa om Afghanistan, vilka böcker ska man ge sig på? Och vad passar egentligen bäst om man vill fly verkligheten för en liten stund – film eller litteratur? Svar på de frågorna, samt bilder från ett sommarvarmt Humlegården (med bra ljud!) bjuder vi på i veckans avsnitt av DJtv.

Böcker som nämns i veckans sändning:
Khaled Hosseini: ”Tusen strålande solar”
Khaled Hosseini: ”Flyga drake”
Åsne Seierstad: ”Bokhandlaren i Kabul”

Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.

App-jävel

Alltså, är det bara jag och min knasiga hemmapulade WordPress-fixning som spökar eller är wp-appen lika värdelös som jag anser när det kommer till bilder och länkar och sånt? Och om svaret är ja, hur gör jag för att lösa det på enklare sätt? Alternativa appar? Omvägar? Ge upp?