Kategori: Litteraturvärlden

Extra! Nu med extramaterial.

Jag tycker det är roligt om det blir fler som börjar lägga in extramaterial i e-boksutgåvorna av sina böcker, det är ju enkelt gjort, bara några länkar som styr till andra platser egentligen, som Spotify eller nätet eller Youtube eller vad det nu månde vara. Utmaningen är inte i första hand teknisk, utan att tänka till kring vad man styr iväg till, själv var jag väl inte så där jätterevolutionerande, jag skrev ett nytt förord, skapade en spellista och (åter)publicerade den epilog som även finns med som extramaterial i pocketupplagan. Fast där är epilogen tryckt spegelvänd för att göra den lite mer oåtkomlig, här är den skriven rakt upp och ner, men i stället måste man klicka sig fram till den. För jag vill ändå att folk ska förstå att boken är slut, epilogen är inte slutet på historien, det är hur det kunde ha blivit, men inte hur det är.

Hur som helst.

Det är roligt med extramaterial. Däremot vill jag förtydliga en sak som jag tyckte kom bort i medierapporteringen tidigare i veckan. Sara Ohlssons fina debut ”Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan i dag”, må visserligen vara Sveriges första ”e-bok+” (ett begrepp som Gilla Böcker själva har myntat om jag förstått det rätt), men det var inte Sveriges första e-bok med extramaterial. I e-boksversionen av romanen ”Våld” hade Karin Ström redan i höstas bifogat nyskriven musik enkom för denna utgåva. Karin Ströms variant var dessutom mer avancerad än Ohlssons (och mina) e-boksutgåvor, då den epub-fil hon säljer inte bara länkar läsaren (lyssnaren) vidare till Spotify, utan även innehåller själva musikfilen.

Dannyboy – äntligen e-bok!

I ungefär detta nu går följande pressmeddelande ut lite hit och dit:

”Dannyboy & kärleken” i ny e-boksutgåva med extramaterial

Efter fjolårets stora framgångar med de fria digitalutgivningarna av romanen ”Vi har redan sagt hej då” återpublicerar i dag Sockerförlaget Daniel Åbergs debutroman ”Dannyboy & kärleken” som e-bok med nyproducerat extramaterial. Även denna gång får läsarna ladda ner boken helt fritt.

– ”Dannyboy & kärleken” finns fortfarande att köpa i pocket, men jag vill att den ska finnas digitalt också, något den inte gjort de senaste åren. Därför har jag producerat en ny e-bok med ett nyskrivet förord om musikens roll i berättelsen. Texten ackompanjeras av en Spotifylista med 65 låtar som finns med i eller har präglat romanen, säger Daniel Åberg.

Förutom förordet och låtlistan ger även den nya e-boken tillgång till en epilog som klipptes bort från ”Dannyboy & kärleken” före utgivningen 2005.

Den nya e-boksversionen av ”Dannyboy & kärleken” är precis som ”Vi har redan sagt hej då” producerad med gratisprogram och är fri att sprida vidare enligt en Creative Commons-licens.

FAKTA ”DANNYBOY & KÄRLEKEN” (e-bok)
ISBN 978-91-9761-882-3
Format: Epub (version för iPhone/iPad), epub (version för vanliga e-boksläsare), mobi (anpassad för Kindle)
Hittas via: https://www.danielaberg.se

SAGT OM ”DANNYBOY & KÄRLEKEN”:
”En generationsroman med turbointrig.” Arbetarbladet
”Nöjesguiden som roman” Dagens Nyheter
”En medelklassungdomens sorgesång över oförmågan att bli vuxen.” Helsingborgs Dagblad
”En smått fantastisk historia om två uppfuckade människor i övre tjugoåren” Situation Sthlm
”Helt oemotståndlig i sin underfundiga humor” Upsala Nya Tidning

Hurra hurra säger jag och bockar av en punkt på att göra-listan.

Korkskaft

Det kom en liten beställning på morgonen, och blev tvungen att sticka iväg till lagret och hämta hem en ny kartong ”Dannyboy”-pocketar.

Och alltså, den dag våren 2006 när jag kom på den briljanta idén att packa ner de ursprungligen 5000 exemplaren på högkant i de 45 kartongerna, det måste ha varit en av mina mest idiotiska dagar i livet. För nu, knappt fem år senare, när cirka tio kartonger återstår, hur tror ni att ungefär hälften av exemplaren i de här kartongerna ser ut? Jo, de är vinda, böjda kanske inte av väder och vind, men av vikttryck. Vilket innebär att jag måste lägga dem i press rätt lång tid innan de blir raka igen och går att skeppa iväg.

Särskilt med tanke på att det går i exakt lika många i kartongerna om de paketeras så här.

Här och där

Ett par grejer så här i mitten av veckan:

Fredrik ”Bisonblog” Wass har startat en ny podcast, som han kallar för Bison Backtrack. I det första avsnittet, där huvudfokus ligger på hur Fredrik och Joakim Nyström diskuterar varför de blivit grumpy old men när det kommer till nätet, medverkar jag med en liten radiokrönika om min historiska relation till internet från uppringt modem till sociala medier-stress i skuggan av att vara småbarnsförälder. Lyssna vetja!

Litteraturdocenten Petra Söderlund har skrivit ett svar på mitt svar på hennes krönika i UNT härförleden. Läs vetja! Vem vet, kanske återkommer jag i ämnet.

Läs en e-bok-veckan

UPPDATERAT INLÄGG.

Tydligen så inleddes på söndagen läs en e-bokveckan. Det hela meddelas på en sajt som ser väldigt … oinbjudande ut, men låt nu inte det stoppa er, vetja. Ta chansen, läs på er dator, er läsplatta, er iPhone, er Androidlur, er iPad, er Samsung Galaxy, om nu någon i den verkliga världen skulle kunna tänkas ha en sådan.

Låna böckerna på biblioteket, köp dem hos nätbokhandlarna (Adlibris har en särskild e-böcker för under hundringen-flik just nu till exempel) eller ladda ner min egen ”Vi har redan sagt hej då” helt fritt härifrån. Ta chansen!

Man kan ju tycka att jag, om jag varit lite mer vältajmad, skulle ha sett till att även den nya e-boksversionen av ”Dannyboy & kärleken” skulle läggas upp i samband med den här mystiska e-boksveckan. Men så är nu inte fallet. Orsaken är dock inte att jag inte är klar med den, utan mer krass än så – jag är helt enkelt förjävla trött på att lagra de cirka 1000 exemplar som återstår av ”Dannyboy”-pocketen, och säljer gärna så många som möjligt under årets bokrea först.

——

UPPDATERING: Läs en e-bokveckan eller Läs en e-bok-veckan? Dubbla bindestreck ser ju väldigt muppigt ut, men å andra sidan, vad är en e-bokvecka? En vecka med bara e-böcker? Visserligen är det väl ingen dum tanke i sammanhanget, men det är ju läs en e-bok som är grejen, inte veckan. Eller ja, alltså…

Äh, ni fattar vad jag menar. Jag låter det vara dubbelbindestreck helt enkelt, muppigt eller inte.

Köplust

Snurrig dag. Satte mig redan i morse för att skriva något om nya iPaden, jag lade ju upp för det i går, men så kom febrigt barn, lunchmöte, barnläkarmottagning, tvätt och allmänt kaos överhanden. Nu sover dock den febrige men i övrigt tydligen friske sjuklingen, och jag kan andas ut några sekunder.

Så. iPad 2. Ja, jag kommer att köpa nu. Nej, jag tror fortfarande inte att Apple är särskilt intresserade av att överta förstapositionen från Amazon när det gäller e-böcker, även om de så klart inte skulle ha något emot om det skedde. Visst, de fick in Random House i iBookstore och därmed ytterligare 17 000 titlar, men de ligger fortfarande på under 100 000 titlar totalt, att jämföra med Amazons 800 000. Och visst ser 100 miljoner nedladdade titlar ur e-boksbutiken ut som en bra siffra, men utan jämförande siffra från Amazon är det svårt att värdera den. Kom igen nu Amazon, visa era kort för en gångs skull.

Det är ju dessutom så att det inte är dåligt för Apple om det går bra för Amazon, eftersom många använder Kindle-appen för att läsa e-böcker på sin iPad. Jag skriver än så länge eftersom det ju återstår att se hur Amazon tänker hantera Apples krav på 30 procent av intäkterna, det finns ju en risk att de säger up yours och drar in appen. Alternativet är väl att de halvretirerar och satsar på den webbaserade butiken enbart, och låter appen vara enbart ett e-boksläsarprogram, utan direkt hänvisning till webbutiken (det ju det som är stötestenen).

Jaha, där vaknade han igen. Slut på rasten.

Just ja, en grej till. Det blir en vit.

iPaden och läsplattan

Det finns ju utan tvekan en viss ironi i att jag i dag – samma dag som jag ska livefölja Apples presentation av iPad 2 och med stor sannolikhet äntligen göra slag i saken och köpa mig en egen – skriver en text på UNT Kultur där jag dissar iPaden som e-boksläsare. Jag! Som både gillar iPad och e-böcker! Mycket!

Fast det är visserligen inte det jag gör egentligen, dissar iPaden alltså. För personligen tycker jag att iPaden är en utmärkt e-boksläsare, textens syfte är ett annat, nämligen att slå hål på myten som säger att Apple med sin iPad leder e-boksläsarutvecklingen i USA. Jag trodde själv att Kindlen skulle stendö samma dag som iPaden presenterades, men så har verkligen inte skett. Amazons dedikerade läsplatta, och på sistone även Barnes & Nobles variant Nook, har i stället fortsatt plocka marknadsandelar från den fysiska bokförsäljningen, och går som tåget, även om Amazon visserligen på ett rätt irriterande sätt vägrar släppa konkreta försäljningssiffror. Apple verkar tvärtom rätt ointresserade av e-böcker, med all sannolikhet anser de att det finns mer pengar att tjäna på musik, film och appar.

Det här kan så klart komma att ändras, i samband med att iPad 2 presenteras finns en del som tyder på att USA:s största förlag Random House till sist börjar sälja sina e-böcker i Apples e-boksbutik iBookstore, till exempel. Men räcker det för att Apple ska ta en ledarposition? Jag tror inte det.

Kajstopp

Det blir inga betyg över hela linjen i UNT. Efter försöksperioderna med att först ha betygsatt alla sorters kultur i en månad och sedan inget i en månad landar man nu i att betygsätta enbart filmer och skivor, de kajor som före försöksperioderna delades ut till konserter och shower slopas. Samtidigt plockar man in en superkaja och en surkaja, som ska användas när något utmärker sig rejält åt endera hållet.

Jag tycker, föga förvånande efter mina tidigare inlägg i ämnet, att det är ett trist beslut. Hela min argumentation går ut på att jag inte tycker att man kan göra skillnad på kultur och kultur, men nu kvarstår rågången – en film anses kunna betygsättas, en roman det inte. UNT:s kulturchef Lisa Irenius medger i en krönika i dagens tidning att hon helst tagit bort även musik- och filmbetygen och därmed skapat konsekvens, men anger vanans makt som skäl att behålla dem. Nu blir det en klassisk lagomlösning i stället – skala bort några sorters betyg, och förutspå att alla nog är borta inom tio år.

Jag ska inte bli långrandig – jag har en förkyld bebis som klänger i mitt byxben – men en sak jag tycker är konstig är argumentet att sidorna syntes bli för jämntjocka när man satte kajor på allt, 80 procent av betygen som delades ut var treor och fyror. Men är det inte så verkligheten ser ut? Det mesta som ges ut och som man på en tidningsredaktion väljer att lyfta upp till en recension ligger ju där, inom ”bra till mycket bra-spannet”? Nu blir det som att man försöker dölja att majoriteten av det som ges ut inom olika kulturyttringar håller en rätt så genomgod kvalitet, och i undantagsfall är riktigt bra eller rent ut sagt uselt.

Även Medievärlden har en text i ämnet.

Lite om bokrean, trots allt.

Två år i rad har jag och Johanna levererat DJtv–avsnitt där vi ställt frågan Är bokreans saga all? Trots det fortsätter rean att tuffa på, dock kanske inte i all sin tidigare glans.

Hur som helst. I år blir det inget sådant avsnitt, vi är ju i nuläget särdeles dåliga på att producera tv, men vill man så kan man höra Johanna prata bokrea – som ju börjar i morgon – i dagens ”P3 populär”. Och det vill man ju! Hon håller låda i programmets andra timme, det vill säga efter klockan elva.