Kategori: Boken och framtiden

Kära Albert Bonniers förlag:

Om man har en bok som är 680 sidor lång, hör det då verkligen till god ton att i baksidestexten avslöja en viktig detalj i handlingen som inträffar först på sidan 562, så som ni har gjort i ”En halv gul sol”?

Kalla mig konservativ men då tycker jag att det vore mer ärligt att kalla baksidan för handlingsreferat.

Fotnot: Samma detalj avslöjas för övrigt i texten som förlaget lagt upp hos nätbokhandlarna.

Nä nu blommar det. Leif GW Persson blir bloggare. Här kan ni se mitt epos i ärendet. Välkommen till internet professorn.

Men vad är egentligen en pyjamasgris?

Argh vad jag hatar att vara en snorig kraxmaskin. Det går ju inte att gå. Och hur ska jag då någonsin kunna bli klar med Mons Kallentofts ”Sommardöden” i ipoden? Jag har ju för fasiken inte ro att sitta och lyssna på den hemma och bara stirra in i väggen.

Nej, jag talar inte om FRA-lagen, som just i detta nu trots allt verkar gå igenom eftersom Fredrick Federley och Annie Johansson verkar ha böjt sig för grupptrycket, nej, jag talar om Expressens fortsatta bashing av stackars Tryckfelsnisse när det gäller Lars Noréns dagbok.

Det var humoristiskt första gången, när andraupplagan drogs tillbaka på grund av att några sidor hamnat snett och den försenade boken därmed blev ännu mer sen. Men när nu Expressen nosat upp sidfel i förstaupplagan också – samt lyckas få presschefen Anna Tillberg att lova att ta gift om det skulle gälla hela upplagan och inte bara något enstaka exemplar – då säger jag nej. Lämna stackarn i fred nu.

Härmed meddelas därför att någon notis om detta från TT – nej det blir det inte.

——

UPPDATERING: Herre jisses, nu toppar de hela sajten med Norén. Tyvärr har jag glömt bort hur man lyckas göra en skärmdump på en pc, så jag kan inte bildillustrera. Men jag står fast i min övertygelse. Ingen notis från mitt tangentbord, hellre tar jag gift.

Oh no! Jonas Thente kallar Malin Fors för Mona Fors på ett ställe i recensionen av Mons Kallentofts ”Sommardöden” i dag. Jag undrar om det är en raffinerad hämnd på Jens Lapidus – vars ”Aldrig fucka upp” för övrigt ges bort som gratis mp3-bok i DN med start i dag – eftersom denne kallar Jonas Thente för Johan Thente i det här Youtubeklippet?

Jag har ju vid flera tillfällen outat min rätt stora okunskap när det kommer till poesi. Sedan vi begåvades med pc-datorer med jobbet har jag dock börjat bekanta mig med språkmaterialism på regelbunden basis. Se bara den här utskriften jag gjorde från NME i går, som ursprungligen handlade om en kaosartad spelning med The Teenagers i Australien.

Jag ska nog ta och tipsa OEI om det som pågår på TT.

Jag fick ett mejl från vdn på Bubblare:

Hej kära bloggare!

Jag ber om ursäkt för detta massmail. Jag brukar försöka vara mer personlig. Men när nu förlagsjätten Bonnier har släppt sin videotjänst ”Bonniervideo” vill jag gärna att du så snabbt som möjligt (dessutom innan nyheten når sk ”etablerade medier”) får den här informationen.

I korthet: Tillsammans med Bubblare.se lanserar Sveriges förlag och bokhandlare konceptet ”Bokvideo” som är ett sätt att marknadsföra författare och böcker med video. Se exempel här och läs mer om konceptet i den bifogade pressreleasen.

Tveka inte att kontakta mig vid frågor!

Kalla mig gärna traditionalist, men jag sa genast plikten framför allt och såg till att den här informationen först gick ut som en notis hos ett så kallat ”etablerat media” innan jag publicerade det här inlägget.

Satsningarna duggar tätt sedan Sigge Eklund blev webbguru på Bonniers. Härom veckan var det Bonnier lyrik som såg dagens ljud, och i går slog Bonnier video upp portarna, där författarintervjuer och liknande samlas i Youtubeklipp. Vi tyckte det kändes lite för marknadsföringsplojtungt för att skriva om det på jobbet, men eftersom jag inte har några som helst privata skrupler så tipsar jag om det här istället. Så gå nu dit och kolla varför Jens Lapidus säger jag blir så jävla förbannad när det kommer till recensenter.

Jag är lite trött i skallen i dag. Fick både en och två releaseöl i går. Kanske till och med fyra och en halv. Ja. Kanske.

——

På tal om nya webbsatsningar: Atlas har gjort en rejäl makeover av sin sajt, och lanserat en ny blogg. Dessutom skriver förläggar-Richard att de planerar att starta en tv-kanal, vilket jag dock misstänker grundar sig i gårdagens djupdykning i champagne och inte så mycket mer.

Men Richard – hallå varför ingen rss-möjlighet på nya bloggen? Gör om gör rätt!

Den här helgen, som är den officiella ”Dannyboy”-helgen, tänker jag att jag borde ha gjort min lilla roman till en bästsäljare. Det hade så klart funnits flera orsaker till att det hade varit bra, men just den här speciella helgen tänker jag att jag då hade haft publikunderlag nog för att anordna en litteraturvandring.

Boken ifråga lämpar ju sig ypperligt för ändamålet, handlingen är i sig en vandring genom Stockholm, något man ju inte direkt kan säga om de där konstlade promenaderna i Lapidus och Larssons fotspår där transportsträckorna dominerar vandringen för att man ska nå ett antal utpekade enskilda platser. DN har puffat för de här bästsäljarvandringarna i en veckas tid på sin förstasida nu – att hamna i högerspalten på dn.se är för övrigt en verklig jackpot, grejerna har en tendens att aldrig bytas ut – och SvD uppmärksammade också företeelsen häromdagen. Att promenera i litteraturens spår är the shit.

Hm, jag borde kanske arrangera det ändå, trots bästsäljaravsaknaden.

Men det finns så mycket som jag borde.

Jag ligger i min hotellsäng i Belgrad och ser på serbisk morgon-tv där Charlotte Perrelli och Jovan Radomir medverkar men där det mest är fokus på barn som endera dansar runt i folkdräkt eller visar upp karateövningar.

Jag läser om deckarsommaren i DN, åh vad jag längtar efter Mons Kallentofts andra, ”Midvinterblod” blev min mp3-boksdebut förra året under mina promenader runt Brunnsviken och den var smått underbar i sin mänsklighet och fint tecknade personporträtt och grep verkligen tag och jag erbjöds ett korr på ”Sommardöden” för en månad sedan men tackade nej, jag får träningsvärk i armarna av gigantiska pappershögar vilket N&K alltid skickar och dessutom såg jag allt för mycket fram emot Torsten Wahlunds inläsning.

Hm, DN har valt samma upplägg som vi diskuterade ser jag – avstamp i Kallentoft och därefter vidga till deckarsommaren i stort och oj, nu fick faktiskt Jovan prata lite i morgonprogrammet men Charlotte ser fortfarande mest ut som ett kuttersmycke som den medelålders, något gubbsjukanstrukna programledaren inte riktigt vet vart han ska göra av.

För övrigt känns det helt världsfrånvänt att det faktiskt bara var två år sedan förlagen började med sommarutgivning av böcker på allvar. Tankarna om att det inte var någon idé eftersom publiken ändå inte kunde köpa böcker när de befann sig på landet känns ju rätt befängd, men verkar ha varit en sanning som härskade i branschen. Underligt.

Åh, nu dök ”Young folks” upp i en reklamfilm för serbiska Vodafone men i övrigt bara maler han på och på och på den där jäkla programledaren.

Jag tror att jag har underskattat min lästakt här nere, mina medtagna böcker kommer att ta slut fast visserligen tar väl det här schlageriet fart på allvar nu i helgen så läsandemöjligheterna minskar. OJ nu får faktiskt Charlotte sjunga ”Hero” och därefter ställer Jovan två frågor på svenska till henne vars svar han sedan tolkar, publiken applåderar glatt när hon säger att Belgrad är vackert och sedan schasas hon av scenen som invaderas av en gigantisk ansamling ungdomar som börjar sjunga till folkets stora jubel.

Jag längtar hem tror jag.

Oj det är hela havet stormar på Bonniers.

Alla förlagen – det vill säga Albert Bonniers, Forum, Wahlström & Widstrand och Bonnier Carlsen – slås i praktiken ihop och får underchefer som tituleras litterär chef med en gemensam vd i topp. Samtliga tidigare förlagschefer omplaceras. Och de olika fackförlagen slås ihop till ett och blir landets genom tiderna största förlag oavhängigt genre.

Hm. Jag kan inte låta bli att tycka att det känns som en strömlinjeformning vars syfte är att vinstmaximera och kanske inte så mycket mer. Och okej, det kanske är förståeligt att förlagscheferna flyttar på sig eftersom de annars i praktiken skulle ha degraderats, men förloras inte kompetens i och med det här draget?

Men hey, det är ju bara min åsikt någonstans i de lägre regionerna av Bonnierspyramiden.

——

Och just ja, helt i skymundan startade ju samma företag sajten Bonnier lyrik i dag också. Synd att jag är en sådan analfabet när det gäller poesi och inte riktigt kan utvärdera satsningen på ett rättvist sätt.

Läser i DN om undersökningen som visar att kulturarbetare visst är entreprenörer och inga lata bidragstagare som klyschan säger. Och okej, jag kanske för tillfället befinner mig i en annan del av världen och har missat något, men var det inte just det faktumet som en hel massa människor försökte banka in i skallen på Johan Stael von Holstein när han rörde upp himmel och jord i kultursfären i vintras? Fanns det inte redan en undersökning som sa just det här?

Undrar jag från min lilla Belgradtäppa.