Dagen D som i Dannyboy (2)

Den här helgen, som är den officiella ”Dannyboy”-helgen, tänker jag att jag borde ha gjort min lilla roman till en bästsäljare. Det hade så klart funnits flera orsaker till att det hade varit bra, men just den här speciella helgen tänker jag att jag då hade haft publikunderlag nog för att anordna en litteraturvandring.

Boken ifråga lämpar ju sig ypperligt för ändamålet, handlingen är i sig en vandring genom Stockholm, något man ju inte direkt kan säga om de där konstlade promenaderna i Lapidus och Larssons fotspår där transportsträckorna dominerar vandringen för att man ska nå ett antal utpekade enskilda platser. DN har puffat för de här bästsäljarvandringarna i en veckas tid på sin förstasida nu – att hamna i högerspalten på dn.se är för övrigt en verklig jackpot, grejerna har en tendens att aldrig bytas ut – och SvD uppmärksammade också företeelsen häromdagen. Att promenera i litteraturens spår är the shit.

Hm, jag borde kanske arrangera det ändå, trots bästsäljaravsaknaden.

Men det finns så mycket som jag borde.