Construction time again. E-boksseminarium.

Jag håller på och byter tema på bloggen. Igen. Jag skrev lite om mina våndor för en månad sedan, och nu är det dags att göra slag i saken. Under tiden kommer det nog att se lite skumt ut här ett tag, just nu gör det det till exempel, trots att jag använder mig av tillägget Theme tester som ska motverka sådant.

Oh well. Ni vet vad det beror på i alla fall. Snart blir det fint igen. Tror jag.

——

På tal om något helt annat. I dag anordnades det ett intressant seminarium om e-böcker på Medborgarplatsens bibliotek. Jag kunde tyvärr inte medverka, men hetsade via Twitter Åke Nygren att sända ut vad som skedde via Bambuser. Kolla in vet ja, det sägs en hel del matnyttigt.

Hänger och slänger

Grå måndag utanför.

Tage stökar runt på golvet, sliter böcker ur hyllorna i salongen, får dem på foten, börjar gråta, tröstar lite tills han blir glad igen, går in i köket och försöker koka kaffe men han blir tokig när man står upp och han inte får vara med, sliter i jeansbyxan, hänger i benet och gnäääääller, inte riktigt grinar, utan utstöter ett ljud som på sätt och vis är värre än högljudd gråt eftersom ens instinktiva reaktion inte blir att trösta och tycka synd om, utan att i stället bli irriterad. Och är det något man inte vill ha när man försöker koka kaffe, så är det dålig stämning. Kaffe ska ju vara gemyt, hör du det Tage, gemyt och mys!

Men han lyder inte. Hänger och slänger, i en gardin. Larmar och gör sig till.

Grå måndag som sagt.

365 dagar

För exakt ett år sedan föddes han, Tage Sven Edvard Ögren. På bilden är han ungefär 90 minuter gammal, 2,6 kilo tung och 46 centimeter lång.

En del har hänt sedan dess. Nu klockar han in på strax över 10 kilo, är 75 centimeter och en jäkel på att hjälpa pappa att plocka ur diskmaskinen.

Det är svårt att sätta ord på hur mycket jag tycker om den lilla person han har kommit att bli. Jag konstaterar helt enkelt bara att ja du Tage Ögren, du är numera det viktigaste i mitt liv.

Och det är inte illa pinkat.

Äkta makar

För ett år sedan, ganska exakt på minuten, rullade jag och en sjuksköterska ner sängen som en mycket gravid Johanna låg i till kapellet på Danderyds sjukhus. Tjugo minuter senare var vi gifta efter en vigsel som innehöll tårar, ostämt gitarrspel och ett dopljus som ringsubstitut, och fick rulla upp till avdelning 12 igen.

Året som följt har varit det mest omvälvande i mitt liv. Okej, det beror kanske mer på personen som under vigselakten gjorde sina sista timmar som ofött foster, än på själva giftermålet.

Men ändå, jag gillar att vara gift. Som fan.

Här och där

Ett par grejer så här i mitten av veckan:

Fredrik ”Bisonblog” Wass har startat en ny podcast, som han kallar för Bison Backtrack. I det första avsnittet, där huvudfokus ligger på hur Fredrik och Joakim Nyström diskuterar varför de blivit grumpy old men när det kommer till nätet, medverkar jag med en liten radiokrönika om min historiska relation till internet från uppringt modem till sociala medier-stress i skuggan av att vara småbarnsförälder. Lyssna vetja!

Litteraturdocenten Petra Söderlund har skrivit ett svar på mitt svar på hennes krönika i UNT härförleden. Läs vetja! Vem vet, kanske återkommer jag i ämnet.

Självinsikt? Nej. Gör allt för att synas? Ja.

På tal om läs en e-bok-veckan, eller hur man nu ska bindestrecka det – nu har Macworld lagt ut sin e-bokspecial på webben från mitten av januari, där de intervjuade mig angående de digitala utgivningarna av ”Vi har redan sagt hej då”. Hela klabbet är på fem sidor, texten om mig är sida fem. Artikeln har bara varit upplagd några timmar, men redan har någon glad kommenterare anklagat mig för att sakna självinsikt och utnämnt mig till ambassadör för generation gratis som gör vad som helst för att synas. Har personen i fråga läst/hört boken? Nja, det finns det inget i kommentaren som antyder i alla fall, men va fan, idiotförklara och förminska dem som söker sina egna vägar kan man väl få göra ändå?

Läs en e-bok-veckan

UPPDATERAT INLÄGG.

Tydligen så inleddes på söndagen läs en e-bokveckan. Det hela meddelas på en sajt som ser väldigt … oinbjudande ut, men låt nu inte det stoppa er, vetja. Ta chansen, läs på er dator, er läsplatta, er iPhone, er Androidlur, er iPad, er Samsung Galaxy, om nu någon i den verkliga världen skulle kunna tänkas ha en sådan.

Låna böckerna på biblioteket, köp dem hos nätbokhandlarna (Adlibris har en särskild e-böcker för under hundringen-flik just nu till exempel) eller ladda ner min egen ”Vi har redan sagt hej då” helt fritt härifrån. Ta chansen!

Man kan ju tycka att jag, om jag varit lite mer vältajmad, skulle ha sett till att även den nya e-boksversionen av ”Dannyboy & kärleken” skulle läggas upp i samband med den här mystiska e-boksveckan. Men så är nu inte fallet. Orsaken är dock inte att jag inte är klar med den, utan mer krass än så – jag är helt enkelt förjävla trött på att lagra de cirka 1000 exemplar som återstår av ”Dannyboy”-pocketen, och säljer gärna så många som möjligt under årets bokrea först.

——

UPPDATERING: Läs en e-bokveckan eller Läs en e-bok-veckan? Dubbla bindestreck ser ju väldigt muppigt ut, men å andra sidan, vad är en e-bokvecka? En vecka med bara e-böcker? Visserligen är det väl ingen dum tanke i sammanhanget, men det är ju läs en e-bok som är grejen, inte veckan. Eller ja, alltså…

Äh, ni fattar vad jag menar. Jag låter det vara dubbelbindestreck helt enkelt, muppigt eller inte.

Sedan sist

Det har varit några småjobbiga dagar, Tage fick rätt hög feber i onsdags kväll, sedan har det hållit i sig med vissa toppar och dalar, med allt vad det innebär. I och med att han fick en urinvägsinfektion redan när han var två månader då njurarna inte var färdigutvecklade vilket ledde till att han fick äta antibiotika i nästan fyra månader i förebyggande syfte, är vi lite extra nojiga när det kommer till feber. Nu är han visserligen förkyld också, och vi var och tog urinprov och sänka i torsdags och allt såg bra ut, men vi får väl se om vi får gå till doktorn igen om inte febern ger med sig. Tycker han känns lite svalare nu på morgonen, men det har han visserligen gjort vid andra tillfällen under de här dagarna också. Förutom vid de värsta topparna uppåt höga 39, håller han sig dock på gott humör.

Tage är ett barn som inte ligger still när han sover. Han kryper, snurrar, bökar, sätter sig upp, gnäller, kryper igen, slår huvudet i väggen, slår huvudet i väggen igen, vaknar, och så vidare. Det i kombination med febern har inte varit någon höjdare, beteendet har intensifierats, med minimal sovtid för oss äldre i familjen som följd. Vi försöker turas om att ha ansvaret för att hålla honom på rätt köl i sängen, men i natt har vi båda varit vakna större delen av tiden. Nu är jag sedan två timmar stationerad med Tage i köket för att Johanna ska få sova lite, det är det enda rum som ligger tillräckligt långt bort för att erbjuda någon typ av tystnad i sovrummet när han håller låda – vår lägenhet lider en irriterande brist på ljuddämpande dörrar. Nyss fick han dock ett trötthetsryck, men eftersom jag var rädd att han raskt skulle snurra ner på golvet om jag sövde honom i soffan i vardagsrummet, har jag nu byggt en provisorisk säng på köksgolvet, där jag sitter bredvid och vaktar på honom, samtidigt som jag skriver det här.

Rätt mysigt i all sin relativa eländighet.

Köplust

Snurrig dag. Satte mig redan i morse för att skriva något om nya iPaden, jag lade ju upp för det i går, men så kom febrigt barn, lunchmöte, barnläkarmottagning, tvätt och allmänt kaos överhanden. Nu sover dock den febrige men i övrigt tydligen friske sjuklingen, och jag kan andas ut några sekunder.

Så. iPad 2. Ja, jag kommer att köpa nu. Nej, jag tror fortfarande inte att Apple är särskilt intresserade av att överta förstapositionen från Amazon när det gäller e-böcker, även om de så klart inte skulle ha något emot om det skedde. Visst, de fick in Random House i iBookstore och därmed ytterligare 17 000 titlar, men de ligger fortfarande på under 100 000 titlar totalt, att jämföra med Amazons 800 000. Och visst ser 100 miljoner nedladdade titlar ur e-boksbutiken ut som en bra siffra, men utan jämförande siffra från Amazon är det svårt att värdera den. Kom igen nu Amazon, visa era kort för en gångs skull.

Det är ju dessutom så att det inte är dåligt för Apple om det går bra för Amazon, eftersom många använder Kindle-appen för att läsa e-böcker på sin iPad. Jag skriver än så länge eftersom det ju återstår att se hur Amazon tänker hantera Apples krav på 30 procent av intäkterna, det finns ju en risk att de säger up yours och drar in appen. Alternativet är väl att de halvretirerar och satsar på den webbaserade butiken enbart, och låter appen vara enbart ett e-boksläsarprogram, utan direkt hänvisning till webbutiken (det ju det som är stötestenen).

Jaha, där vaknade han igen. Slut på rasten.

Just ja, en grej till. Det blir en vit.

iPaden och läsplattan

Det finns ju utan tvekan en viss ironi i att jag i dag – samma dag som jag ska livefölja Apples presentation av iPad 2 och med stor sannolikhet äntligen göra slag i saken och köpa mig en egen – skriver en text på UNT Kultur där jag dissar iPaden som e-boksläsare. Jag! Som både gillar iPad och e-böcker! Mycket!

Fast det är visserligen inte det jag gör egentligen, dissar iPaden alltså. För personligen tycker jag att iPaden är en utmärkt e-boksläsare, textens syfte är ett annat, nämligen att slå hål på myten som säger att Apple med sin iPad leder e-boksläsarutvecklingen i USA. Jag trodde själv att Kindlen skulle stendö samma dag som iPaden presenterades, men så har verkligen inte skett. Amazons dedikerade läsplatta, och på sistone även Barnes & Nobles variant Nook, har i stället fortsatt plocka marknadsandelar från den fysiska bokförsäljningen, och går som tåget, även om Amazon visserligen på ett rätt irriterande sätt vägrar släppa konkreta försäljningssiffror. Apple verkar tvärtom rätt ointresserade av e-böcker, med all sannolikhet anser de att det finns mer pengar att tjäna på musik, film och appar.

Det här kan så klart komma att ändras, i samband med att iPad 2 presenteras finns en del som tyder på att USA:s största förlag Random House till sist börjar sälja sina e-böcker i Apples e-boksbutik iBookstore, till exempel. Men räcker det för att Apple ska ta en ledarposition? Jag tror inte det.

Den 1 mars 1986

Som så många andra fick jag reda på att Olof Palme hade mördats via ”Gomorron Sverige”. Eller rättare sagt via avsaknaden av ”Gomorron Sverige”. Jag minns att jag satte på tvn hos pappa strax före sändningsstart på lördagsmorgonen, och möttes av beskedet att programmet ställts in till följd av mordet på statsminister Palme. Som jag minns det var det jag som fick upplysa resten av familjen om vad som hänt. Senare på lördagen deltog vi i, eller ja, tittade åtminstone på när pappa deltog, en tävling i skidorientering i Avesta, där det hölls en tyst minut. Jag var elva år, och det är ungefär vad jag minns från den 1 mars 1986.

I TT:s Publishblogg kan man sedan i går läsa TT:s flöde av texter under mordnatten. Det är häpnadsväckande spännande läsning, och det lustiga är att jag så väl känner igen formuleringarna och sättet som texterna byggs ut och skrivs om på än i dag, trots att ett kvarts sekel gått sedan den där natten. De tappra få som satt som nattredaktör den där fredagsnatten måste ha haft en del att göra, om man säger så.

Och på tal om nyhetsbyrån i mitt hjärta så är det i dag första gången på 3 934 dagar som jag inte är anställd där. Man tycker ju när man ser den siffran att jag väl för bövelen hade kunnat hålla ut till 4 000 innan jag sade upp mig.

Tänkte inte på det.