Kort om Daniel Sandströms hopp från SvD till Bonniers

Ojdå! Svenska Dagbladet blir av med ännu en kulturchef – Daniel Sandström lämnar jobbet efter ett år och går till Albert Bonniers Förlag där han blir förläggare och litterär chef. Visserligen verkar han genuint ledsen för att han inte stannar och säger sig gå till ett jobb han inte ens skulle ha nobbat om han varit USA:s president – men ändå, han är den fjärde kulturchefen att säga upp sig från Svenska Dagbladet sedan 2010, oavsett bakomliggande orsaker är det inte siffror som signalerar stabilitet.

Dessutom kom beskedet så sent som förra veckan att mångåriga medarbetaren Lina Kalmteg slutar som tidningens litteraturredaktör, en post hon innehaft sedan 2011. Om inte hon redan hade gått hade jag nog tippat henne som efterträdare till Sandström.

Okej, nog med personalpolitik gällande Svenska Dagbladet, jag är inte tillräckligt insatt för att ägna mig åt fria spekulationer. Men att vara litterär chef för Albert Bonniers förlag är alltså vassare än att sitta som USA:s president? Nog för att jag kan tänka mig att det är betydligt lugnare på förlagets kontor på Sveavägen än i Ovala rummet i Vita huset, men med tanke på att det de senaste åren inte varit helt stabilt på Bonniers heller med avhopp från förlagschefer, stjärnförläggare och författare, så kanske det inte blir en fullt så harmonisk framtid som Daniel Sandström ser framför sig.

En lånemarknad är också en marknad

Svenska Dagbladet har en intressant artikel om e-bokens ställning i dag, där de listar ett antal skäl till varför e-boken fortfarande står och stampar i Sverige i frågan gällande försäljning. Alla skälen är relevanta, men jag tycker att artikeln tappar bort sig från rubrikens Därför är svenska e-böcker svårsålda när den efter ett tag börjar påstå att det inte finns någon e-boksmarknad i Sverige bara för att vi inte köper böckerna. Nej, men vi lånar ju allt fler på biblioteken? Alltså finns en ökande lånemarknad. Räknas inte det som en riktig marknad?

Alltså, jag är inte dummare än att jag förstår deras tanke, men jag tycker korten blandas ihop lite olyckligt. Inte heller är jag dummare än att jag så klart förstår att det här ses som ett problem från förlagens sida – de tjänar mer pengar på att sälja böcker än på att låna ut dem – men det innebär fortfarande inte att det inte finns någon växande svensk e-boksmarknad, utan ”bara” att den växer på ett sätt som gör den mindre kommersiellt gynnsam.

Och det här att det inte verkar som att läsplatteförsäljningen kommer att ta någon egentlig fart i årets julhandel heller – jag fortsätter hävda med en dåres envishet att det inte är den dedikerade läsplattan som kommer att få e-boken att slå igenom brett i Sverige, utan att det är surfplattan som är nyckeln. Sverige är för litet för att det ska gå att utveckla en riktigt bra läsplatta med en riktigt bra integrerad butik – Adlibris och Bokus har helt enkelt inte Amazons muskler för att kunna bygga upp en tillräckligt bra infrastruktur – men det går att få ihop det bakvägen, genom att bygga bra appar och innehåll för i första hand surfplattor och i andra hand smartphones, som till skillnad från läsplattor redan finns i miljonupplagor i Sverige.

Att e-boken får ta en alternativ väg framåt jämfört med den anglosaxiska marknaden leder kanske till en långsammare tillväxt, men jag är tror att det är den enda möjliga vägen framåt för marknader på små språkområden. Den som på allvar lyckas knäcka den nöten i Sverige kommer att ha en stor fördel. Dito kändes som ett steg åt rätt håll, men efter fjolhöstens lansering känns det som att plattformen har stått still i utvecklingen. Är det inte dags för nästa språng, Bokus/Dito?

Ja, eller så kliver Amazon in även här och snor åt sig hela skiten. Men jag har en känsla av att det inte blir så enkelt för dem att göra det som en del verkar tro, Apples iTunes har exempelvis aldrig lyckats skaffa sig samma dominerande position för digital musikförsäljning i små länder som de har i USA. Och då är ändå musik mycket enklare att sälja globalt än litteratur, som i mycket större utsträckning har unika nationella marknader och förlitar sig på översättningar av internationella storsäljare.

E-bokens framtid i Sverige är ljus. Men hur ljuset ska se ut är fortfarande höljt i dunkel.

Eh. Ja, ni förstår nog hur jag menar.