Sommarkul

Åter i norr sedan fredags kväll, och i lördags anordnade VSK arrangemanget Sommarkul för byns barn. Vi höll igång med fotboll, tipspromenader, hamburgare, cykelövningar, dragkamp och allehanda lekar i strålande solsken hela dagen, innan det var dags för avrundning på bion där vi visade matinén Willy och monsterplaneten för alla deltagare. Jag poppade cirka en miljard påsar micropopcorn inför filmen, tror jag.

Fotografen Jan-Åke Fors brukar ofta plåta VSK:s arrangemang. Den här gången hade han satsat på svartvitt. Här är några av bilderna som vi fastnade på. Väldigt fina!

Sommartid

Äntligen kom så sommaren, om så blott för någon dag. Enligt vår väderstation nådde temperaturen 21,2 grader i dag, efter att tidigare ha orkat upp blott strax över 17-strecket ett par gånger. Vi packade picknickmat och begav oss med ett gäng andra småbarnsfamiljer bort till fotbollsplanen – en gång i tiden utsedd till Sveriges bästa gräsplan (troligen eftersom den på grund av snösituationen här uppe kunde börja användas först i juni och blev obrukbar redan i oktober) – men som numera mest används av skolan och för rekreationsändamål som dagens. Annat var det i Johannas barndom, då Vittangi SK under en säsong spelade i damallsvenskan, vilket berättigar klubben till plats 79 i damfotbollens maratontabell.

Vi åt, sparkade lite boll och gjorde vårt bästa för att få i Ejda lite mat, magsjukan må ha bedarrat men nu har hon blivit dyngförkyld i stället, med nya höjder av jämmer och ständigt behov av att sitta i famnen.

155 steg per minut

Premiärtestade Spotify Running när jag sprang det årliga 6 juni-loppet här i Vittangi tidigare i dag. Brukar vanligen lyssna på ljudböcker eller podcaster när jag springer, men jag var nyfiken på hur pass väl den skulle anpassa musiken till mitt springtempo, och jag får säga att jag blev positivt överraskad, tempot i låtarna synkade genomgående mycket bra med mitt löpsteg. Särskilt framåt slutet, när jag efter tolv avverkade kilometer kände att jag ännu var rätt pigg och vågade mig på en lågintensiv trekilometersspurt, kom musiksynkningen väl till pass. Jag sänkte min personbästatid från när jag sprang samma lopp för två år sedan med sex minuter, och jag har svårt att se att det skulle ha skett om jag hade lyssnat på Stephen Kings Finders keepers, ljudboken jag för tillfället håller på med.

Om jag ska ha någon kritik, så är det att musiken som kan väljas (än så länge i alla fall) är rätt så begränsad. Dels har Spotify tagit fram egen löpmusik i sex olika stilar med namn som Burn, Epic och och The chase, och därutöver kan man välja nio olika spellistor med namn som Upbeat run, Throwback hits och Total metal. Själv valde jag spellistan Indie kick och bjöds under loppet på musik från bland annat Franz Ferdinand, Smallpools, LCD Soundsystem, Pixies och Broken Social Scene. Absolut inget fel med det, men längre fram hoppas jag på möjligheten att exempelvis utgå ifrån en specifik artist, och låta Running-funktionen välja låtar med denna som bas och sedan plocka snarlik musik.

För ska jag vässa min tid ytterligare nästa år måste det nog till en rejäl dos av Pet Shop Boys-låtar i trakterna kring 155 steg/minut.