DJtv #14 – Är bokreans saga all?

En atlant må sära oss men DJtv lever ändå. Sista veckan i februari betyder bokrea. Men har den någon framtid efter flera år av fallande försäljningssiffror? Vi siar och lägger ut texten om vår egen syn på rean samt ger ett par boktips.


DJtv #14 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.

Länkar till sådant vi nämner i inslaget:
Per Anders Fogelström: ”Mina drömmars stad-boxen”
”August Strindbergs samlade verk”
Lars Lönnroth och Sven Delblanc: ”Den svenska litteraturen I-III”
”En riktig författarhustru: Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander”
Barnes & Noble
New York Public Library
”Sex and the city – the movie”

Och prenumerera gärna via iTunes som podcast.

——

Uppdatering: DN hade en intressant artikel om bokrean och dess vacklande ställning i helgen. Nu finns den även på nätet.

I min ungdom backspeglade jag mig ofta

Jag minns det som i går. De allt för få timmarna sömn, de tunga ögonlocken, resan hemåt, rastlösheten, längtan efter att få lämna veckan bakom sig och bara stänga av allt vad yttervärlden heter för några dagar.

Nu sitter jag där igen. Tåget går mot sydost, vi har just lämnat Hedemora, det snöar, Dalarna och möjligen hela vägen mot Stockholm är vitt vitt vitt. Jag tycker om det, det påminner om tider som gått på ett bra sätt, inte så att jag längtar tillbaka, men förnimmer hur det var. Det är gott nog så.

I går gick vi på upptäcksfärd i Tällberg. Målet var att bestiga Digerberget. Jag tycker det blev en rätt fin film, med ett rasande ödesmättat slut.

Dubier, tvivel, tvekan – kalla det vad fan ni vill

Jag har en sådan där textmässig svacka igen. Tveksam över texten. Vem intresserar den? Mig? Ja, det gör den, jag finner den ofantligt intressant eftersom den säger väldigt mycket om mig själv, kanske mer än jag egentligen hoppats få fram. Några saker undrar jag om de ens kan stå kvar, jag läser dem och tänker kan det där verkligen stämma, är det verkligen så där, har jag … skulle jag … tänker jag verkligen …

Ja. Det kanske jag gör.

Det är svårt. Det är en rätt cynisk text på sina ställen, en ärlig sådan på andra, en romantisk sådan här och var men när jag går igenom texten, putsar på skavankerna, skalar bort onödigheter och funderar på lustmord kommer ändå det där förbannade jävla tvivlet över mig igen. Varför ska någon vilja läsa det här förutom jag själv? Jo, jag tänkte så förra gången också och det visade ju sig vara falskt, men den här gången är det väl ännu mer så, är det inte?

Är det inte så?

——

Bortsett från dubierna: Ja, romanen är färdigskriven. Nej, den är verkligen inte färdigredigerad. Och den här Melodifestivalen sätter verkligen käppar i mina ansträngningar att jobba med texten. Men till veckan är jag ledig måndag, tisdag och onsdag.

Då ni.

Hurra för sänkt ljudboksmoms! Not.

I går gick EU med på att momsen på ljudböcker ska ligga på Sveriges nivå, det vill säga sex procent, istället för cd-skivans 25 som unionen tidigare krävt. Tjofaderittan vilken glädjens dag, verkar en del tycka.

Och jo, visst är det väl bra. Men ingenstans berättas om det beklämmande faktum att denna sänkning bara gäller traditionella ljudböcker, det vill säga sådana som spelas in på cd-skivor och säljs över bokhandelsdisk. Moderna tingestar som mp3-böcker och säljs via nedladdning ska fortfarande ha 25-procentig moms. Enligt EU är digitala filer nämligen inte produkter utan tjänster, och denna typ av tjänst fick ingen momssänkning.

Gårdagens seger bör alltså endast firas om man tycker att det är bra att krutet läggs på en produkt som bokbranschen borde göra sitt bästa för att fasa ut.

——

Men ändå kom EU-beskedet rätt passande. Jag debuterar nämligen som krönikör i nya numret av Svensk Bokhandel i dag (ej på nätet), en krönika i vilken jag kritiserar de svenska ljudboksförlagen för att inte omfamna den digitala framtiden utan istället envisas med att vilja sälja fysiska produkter på travar av cd-skivor.

Vilket ju på något sätt leds i bevis av gårdagens svenska EU-seger.

——

Mina tidigare inlägg om min syn på ljudböcker finns bland annat här, här, här och här.

Vad jag gör om dagarna

Jag är ju som ni vet ute på vägarna nu, och det blir lite slagsida åt schlagerier och Melodifestivaler i mitt liv – jag måste ju tjäna mitt levebröd också, gubevars. Jag försöker hålla mig från att skriva om tokerierna allt för mycket här, men vill man så kan man följa mina äventyr på närmare håll bland annat hos UNT – de är en av cirka 20 tidningar i landet som köpt den schlagersajt som jag och min kollega Nils skriver texter, bloggar, bambusar, youtubar och spekulerar till.

Så här såg mitt senaste blogginlägg ut. Väldigt rafflande förmiddag måste jag säga:

skarmdump.jpg

Tällberg, jante och sjuklig mysighet

Jag är i Tällberg. Vecka tre av Melodifestivalen. Det är så äckligt nationalromantiskt mysigt här att man seriöst blir lite skraj. Det är som om Carl Larsson fått barn med Bullerbyn och avkomman börjat med amfetamin. När tyskar dör är det hit de kommer. Det är så puttinuttigt att en tredjedel vore nog.

Jag kan inte låta bli att imponeras. Det finns ändå en del smarta människor ute på landsbygden. Eldsjälar med galna idéer som på papperet måste låta helt bindgalna, men som när de realiserats framstår som självklara.

Förra årets Melodifestival i Kiruna: Jo jag tänkte att vi skulle bygga ett hotell av isblock mitt ute i ingenstanset, folk sover på renfällar i minusgrader och dricker drinkar ur glas karvade av is, det kommer att bli skitbra!

Och i år i Leksand/Tällberg: Jo jag tänkte att vi skulle smälla upp åtta konferenshotell här mitt ute i ingenstanset i avfolkningsbygden vid Siljans sluttning, några av dem kan inkvarteras i de där rivningskåkarna som står här och skräpar, det kommer att bli skitbra!

Den jante som mötte de människor som först yttrade de här meningarna kan inte ha gått av för hackor. Och nu lever hela bygderna på deras tossiga idéer.

Imponerande.

Rea!

Ja, utropstecknet är ironiskt menat. Jag känner mig oerhört sval inför bokrean. Travarna med olästa böcker är redan oroväckande höga här och där i lägenheten.

Jag noterar i Akademibokhandelns reakatalog att skönlitteraturen dyker upp först på sida 32, fyra sidor efter uppslaget med dvd-filmer och tv-boxar.

Det känns också rätt svalt.

Documentary: The making of DJtv

Jag fick ett mejl om hur vi går till väga rent tekniskt när vi gör våra DJtv-sändningar, och eftersom jag tror på öppenhet och ett fritt informationsflöde delger jag svaret här istället för att bara mejla tillbaka.

inspelningsstudio.jpg

Inspelningen har de senaste veckorna skett med Johannas imponerande bokhylla som backdrop. Själva studion är spatiös och tämligen välutrustad, ljussättningen av yttersta klass (40 W), ljusriggen 80 centimeter hög (Clas Ohlson) och boktraven varierande från vecka till vecka men alltid cirka en halv meter hög. Själva inspelningsutrustningen består av webbkameran i min Macbook.

Inspelning och redigering sker genom iMovie, sedan två veckor version -09, en uppdatering som jag fann mycket glädjande då en hel drös nyttiga funktioner lades till. De veckor vi befunnit oss fysiskt åtskilda har vi spelat in iChatkonversationer istället. När redigeringen är klar i iMovie med textskyltar och dylikt exporterar jag filen till storleken ”mobil”, vilket ger en upplösning på 480×272 punkter. I början gjorde jag dem i det större formatet 640×360, men sedan jag börjat publicera filerna som videopodcasts i iTunes Store föredrar jag det mindre formatet, då filerna går snabbare att ladda ner.

Därefter skickas filerna till videosajten Vimeo som vi valde då den kändes snyggare och mer modern än Youtube, dessutom är bildkvaliteten högre. Dock kan man fundera över om inte Youtube skulle ge fler spontantittningar då sajten ju ägs av Google och god googlerankning inte är att spotta på när folk söker sig fram på nätet.

Sista steget är videopodcasten. Den delen blev dock lite mer tekniskt snurrig innan jag fick det som jag ville så jag avstår från att förklara det här. Om någon undrar om just den delen, mejla så lovar jag att förklara. Det går också att göra det väldigt enkelt om man använder sig av videosajten Blip istället för Vimeo eller Youtube, men någonstans mellan Blip och iTunes Store försvann den svenska teckenkodningen i avsnittsbeskrivningarna, och så kan man ju inte ha det.

Slutsats? Det är väldigt roligt att göra nollbudget-tv. Prova vetja!

DJtv #13 – Vi sätter e-boken under lupp

Med anledning av att Amazon släpper sin nya Kindle i USA om drygt en vecka pratar om e-boken och dess framtid. I Sverige finns ingen Kindle ännu och e-boksmarknaden verkar aldrig lyckas ta fart – vad beror det på? Dessutom klämmer vi in Oprah Winfrey på ett hörn.


DJtv #13 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.

Länkar till sådant vi nämner i veckans avsnitt:
Kindle
Elib
Stanza (e-boksläsare för iPod/iPhone)
The Digitalist (blogg om bokens digitala framtid)

Ta med dig DJtv ut på stan – prenumerera på videopodcasten i iTunes store!

Norrlandsförfattaren S.W.A.T.

Jag och Mattias tog oss en upptäcksfärd genom Skellefteå i dag, fikade på ett nästan löjligt pittoreskt fik kallat Lilla Mari och bevistade det kombinerade vinyl- och bokantikvariatet Nordbok bredvid busstationen. Ett klassiskt antikvariat, dammigt, rustikt och lågmält.

Men jag måste tyvärr höja ett varningens finger. Vi befinner oss alltså i hjärtat av Västerbotten, landskapet som odlat författare som Torgny Lindgren, PO Enquist och Sara Lidman. Och ändå ser det ut så här:

norrland1.jpg