Ser man på. Det visar sig att det kanske blir sexprocentig moms på mp3-böcker också trots allt, och inte bara på traditionella cd-böcker som Sverige trott. På ett sätt är det ju logiskt, men då mycket som borde vara logiskt sällan är det, tänker jag nog förhålla mig skeptisk och vänta och se tills det slutgiltiga beskedet kommer innan jag säger hurra för lägre pris och krångliga rubrikordlekar.
Lägesrapport ett
Det är då förgjort vad en avklingande förkylning samt några för många glas vitt vin plus fruktsoda – ah, the taste of summer! – kan ställa till med när det kommer till morgonform. Men joråsåatt, nu är man uppe och skrotar omkring och ska väl förhoppningsvis få ur sig en text framåt lunch.
För övrigt måste man verkligen beundra min pålästhet när det kommer till Stockholms stadshus. I den Bambusersändning jag gjorde därifrån i början av kvällen lät det ungefär så här: Vi står i en foajé, jag vet inte vad den heter men det är högt i tak. Nu går jag in i ett förmak, jag vet inte vad det heter men det är tydligen någon sorts dyra bonader på väggarna. Nu kommer jag in i en rätt grandios festlokal, jag vet inte vad den heter. Här bredvid kan man sitta och äta i ett sorts sidorum liksom, jag vet inte vad det heter.
Jag väntar nu bara på att de ska ringa från SVT och be mig täcka Nobelfestligheterna.
Välkommen till mellanmjölkens land
Under hela schlagerturnén har vi serverats lattemjölk i pressrummet. Vi har gått omkring i fem veckor och klunkat exklusiv finmjölk dagarna i ända. Känt oss moderna, coola, urbana.
Så kommer vi till Stockholm. Sveriges huvudstad. Globen. Finalarenan numero uno. Creme de la creme.
Och det finns bara mellanmjölk i kylarna.
Nedsläckning pågår
Jag tjänar visserligen så pass mycket pengar att jag tycker mig ha råd med bredbandsabonnemang såväl hemma samt ett mobilt dito så fort jag lämnar lägenheten så jag berörs inte särskilt mycket, men ändå: Enligt Rasmus Fleischer kommer Kungliga Biblioteket att stänga av sitt trådlösa internet för besökare till följd av Ipredlagens införande den 1 april.
Visst, det går så klart att fixa så att alla som i dag sitter på caféer eller bibliotek eller andra ställen där trådlöst nät erbjuds kan få unika inloggningsuppgifter och därmed bli registrerade så att inte ägaren till nätuppkopplingen åker dit om något laddas ner otillbörligt, men om inte ens KB anser administrationen vara mödan värd – om nu uppgiften stämmer – har jag svårt att se att särskilt många andra kommer att tycka det.
Bu.
——
Uppdatering fredag: Precis som Isobel poängterar i sin kommentar så är ju det här ett mycket större problem för KB än att besökarna inte längre kan surfa på deras nät, mer info i frågan finns i Nyheter 24:s artikel från i går.
Och just ja, Malte skriver fyndigt om hur det här faktiskt är en bra nyhet för alla lättdistraherade (och får man anta donglösa) författare.
Vlogg? DJtv heter det ju.
Aha! En bra idé får man sällan behålla själv särskilt länge. En gång i tiden, före mitt nuvarande oerhört glammiga jobb, var Fredric Karén min chef på in- och utrikesredaktionen på TT Spektra. Nu för tiden huserar han som högt höns på SvD, och i hans blogg läser jag följande meningar i dag på eftermiddagen:
Nu återuppstår deras träffsäkra trend- och kulturspaningar fast i en helt ny form: en vlogg! Alltså en videoblogg där reportrarna Erica Treijs och Lina Kalmteg ett par gånger i veckan samtalar framför en videokamera, antingen med varandra, eller med någon av kulturredaktionens specialreportrar.
Låter som DJtv upp i dagen om ni frågar mig. Jag borde fasiken mejla och ödmjukt men bestämt utkräva royalty.
Dagens författaroutfit
Den dag man ämnar göra om hela kapitelstrukturen i sin roman gäller det att klä sig rätt. Därför bär jag i dag Dieseljeans, en v-ringad t-shirt från H&M och en grön second hand-kulturkofta inköpt på Beyond Retro.
Och ja, konceptet är snott från ax till limpa från Biblioteksbella.
Wind of change
I november skickade jag ut en bulletin till omvärlden att jag utrustat min Gmail med ninjatemat, och lovade i en kommentar att försöka härda ut åtminstone över helgen. Well, den helgen har passerat med råge nu och jag kände att det behövdes lite förändring i tillvaron. Därför vill jag här och nu meddela att jag åter har bytt Gmailtema. Och den här gången till en riktig utmaning: Terminal.
DJtv #16 – Kvinnligt och manligt läsande
Med anledning av den internationella kvinnodagen diskuterar vi den här veckan kvinnligt respektive manligt läsande. Varför består Daniels bokhylla endast av 24,4 procent kvinnliga författare, och varför är bara 30 procent av de böcker Johanna läser skrivna av män? Dessutom dyker Fredrik upp via chatt och levererar ett aktuellt länktips.
DJtv #16 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.
Länkar till sådant av vikt som vi nämner i inslaget:
Paolo Roberto om feminism
Bokhora intervjuar Sara Stridsberg
Sanningen om Daniels bokhylla
Tinni Ernsjöö Rappe/Rebecka Edgren Aldén: ”Skriet från kärnfamiljen”
Carin Holmberg: ”Det kallas kärlek”
Allt har ett slut, så även jag.
För en månad och fyra dagar sedan åkte jag till Göteborg för den första deltävlingen i Melodifestivalen. I dag – just i detta nu – får jag åka hem för femte gången, och faktiskt stanna hemma.
Hur roligt det än har varit – för det har det – så känns det väldigt skönt och samtidigt smått surrealistiskt.
Varje gång vi hör dem
Trots schlageryran så är den låt jag lyssnat mest på på sistone utan tvekan Lily Allens ”I could say”. Det är den bästa Saint Etienne-låt som någonsin gjorts som inte Saint Etienne gjort. Precis som Orups ”Stockholm” är den finaste Pet Shop Boys-låt som inte Pet Shop Boys gjort.
På bussen hem från Kolmården fördjupar vi oss i ämnet. När vi kringlar fram genom Jalle, Julle och Hjulius-skogarna kopplar jag in dongen och vi kommer fram till att de bästa Saint Etienne-banden är One Dove och Dubstar.
Det bästa Pet Shop Boys-bandet är Electronic, men de bör diskvalificeras eftersom både Neil Tennant och Chris Lowe medverkat här och där under karriären. I övrigt? Kurvorna är för många och för kraftiga och vi mår illa i svängarna men Mattias pratar om The Field Mice som gjorde originalet till ”Kiss and make up” som Saint Etienne senare gjorde berömd. Cirklar som sluts, världar som når sin ände, vägar som går mot Norrköping.
En annan utomordentligt fin svensk Pet Shop Boys-låt är Lisa Nilssons ”Varje gång jag ser dig”. Det var mycket där runt 1992.
Det händer, och det kommer att gå fort.
Alla som är det minsta intresserade av bokbranschens digitala framtid måste läsa den här artikeln på Svensk Bokhandels sajt om Publit.
Åh vad jag vill att tiden ska gå fortare.
Trams, som Jan Guillou sa
Efter att ha bråkat med trilskande uppkopplingar hela eftermiddagen och kvällen gav jag till sist upp och använde dongen istället. Norrköping är uppenbarligen inte den trådlösa bredbandsuppkopplingens högborg – Aftonbladet satt och svor i receptionen på Grand Hotel och på President där jag bor – tja, låt oss bara konstatera att vi hade snabbare nät på Kalmar nation 1998 via den ISDN-kabel jag har för mig var the shit då.
Hur som helst – jag dongade loss framåt kvällen istället. Och jag vill verkligen ge SVT Play en eloge – när jag kollade gårdagskvällens ”Babel” var bilden knivskarp hela tiden och buffring ett okänt begrepp. Jag trodde faktiskt inte att det gick så bra med mobilt bredband, har dragit mig för att försöka kolla tidigare. Är det så här jämt så är SVT Play verkligen på väg att gå från att vara ett komplement till att bli en huvudkanal för tv.
Jan Guillou är dock verkligen inte värd någon eloge. Att ständigt sitta och avbryta de övriga i ”bloggosfären versus gammelgädde”-samtalet genom att med överlägset tonfall utbrista riktiga medier! så fort någon nämnde ordet gammelmedia var kanske roligt första gången, men den tionde vändan kändes det mer än unket och mästrande fjantigt. Jag Guillou brukar gilla att med emfas säga trams! när han bemöter något han finner befängt. Det sammanfattar rätt väl vad han sysslade med i går kväll också.
Vad använde jag själv min arbetstid åt i går? Jo, först filmade jag en spårvagn fylld av Melodifestivalartister som i en kortege leddes Drottninggatan fram av Norrköpings Ungdomsmusikkår. Därefter tog jag kort på Caroline af Ugglas när hon med emfas inhalerade från sin luftfuktare.
Det är sådant vi riktiga medier jobbar med.