Författare: Daniel Åberg

DJtv #44 – Mitt namn är Books. Google Books.

I helgen lämnades det reviderade Googleavtalet in till en domstol i New York. Vad innebär det nya avtalsförslaget och hur påverkar det oss här i Sverige? Varför är förlagen och Förläggareföreningen emot det när Författarförbundet verkar vara positivt inställt? Medför det nya avtalets mindre omfattning att länder som Sverige återigen hamnar på den digitala efterkälken? Frågorna är många, svaren kanske färre. Men hey – vi försöker i alla fall.

Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.

——

Uppdatering: Alltid läsvärda Bokens framtid skriver långt och bra om hur jag tror att väldigt många utanför förlagsvärlden känner efter helgens avsmalning av Google Book Search.

Nöjesguiden som roman

Alex Schulman skriver i sin blogg om recensionscitaten som ska pryda pocketversionen av hans debutbok ”Skynda att älska”. Utifrån en rätt sval recension i Dagens Nyheter av hans bok  har Månpocket tänkt använda sig av DN-citatet ”… välskriven och sparsmakad …” trots att helheten egentligen lydde Den är välskriven och sparsmakad, VISST, men också mild. Rätt så gråtmild, om man ska vara kritisk. Skynda att älska är i tamaste laget. Av någon med Alex Schulmans energi hade jag förväntat mig mer än en sådan här veckotidningsnovell.

Jag gillar att han faktiskt öppet redovisar det, och att ryckcitatet på något sätt blir en hämnd på recensenten. Han skriver att DN:s recensent vill mena att min bok är lika platt som en veckotidningsnovell. Men ni som står på Pocketshop på Arlanda och ska hugga en jäkel till utlandssemestern kommer att bli varse att DN tycker att min bok är välskriven och sparsmakad.

Jag har en liknande relation till min DN-recension. Det var en av de tamare jag fick, recensenten Ola Larsmo lade stort (negativt) fokus på att jag skrev ut vilka gator huvudpersonerna gick på och att jag namngav barerna som de besökte. Recensionen toppades av rubriken Nöjesguiden som roman, och texten låg på den nivån att de fann det lämpligt att bildsätta med en spritflaska och skriva Bokens huvudperson under. Rubriken var med all säkerhet menad nedsättande.

Men vadå, för den tänkta pocketköparmålgruppen var det ju alldeles ypperligt. Och det kändes bra att lyckas vända vad jag tyckte var en rätt orättvis recension till ett köpargument. Alltså toppas pocketupplagan av ”Dannyboy & kärleken” av DN-citatet Nöjesguiden som roman. Förhoppningsvis grämer det väl någon.

Googledag i dag

Jobbar i helgen, kämpar på med artiklar och notiser om högt och lågt, smått och gott, så att fingrarna ömmar. Dagens epos från mig verkar bli den här Google Books-texten. DN har också en artikel, med mer specifik svensk vinkel. Svensk Bokhandel var också med på den telefonkonferens jag deltog i. Vill man läsa mer om det som berör de amerikanska aspekterna av det nya avtalsförslaget förordar jag New York Times artikel.

That’s all folks. Nu ska jag skriva om Robbie Williams.

Dööh döh döh döh duuh

När Chefs-Micke uppbragt utbrast Professor Drövel har dött! drog halva redaktionen efter andan. Erik reste sig upp och började tala i tungor om bröderna Roms, Gaus och Brumund Dal som gav sig ut på jakt längs Overfjorden medan jag började vifta okontrollerat med armarna, googla fakta och skriva text för glatta livet.

Kvar på sina platser, lugnare än Ferdinand under korkeken, satt Kerstin och Victor och arbetade på som om inget hänt. Och det hade det ju inte, för dem.

Sällan har generationsklyftan mellan de insuttna, något mer grånade fastanställda och det yngre vikariegardet synts så knivskarpt. Min twittring – Stoppa pressarna: Professor Drövel har dött! gav ett sällan skådat RT-smatter. En skrev Min ungdom börjar raderas ut!, en annan skrek Neeej!, en tredje konstaterade Obligatorisk svart armbindel och sorgflor för 70-talister och en fjärde meddelade sorgset Nås av denna nyhet i stillastående bilkö på motorvägen. Depp. Ingen av retweetrarna bör ha varit närheten av att vara under trettio.

Kerstin, väluppfostrad som hon är, frågade ändå med klädsam hövlighet sina äldre kollegor vem det kunde tänkas vara, den där Drövel. Och oboy, innan arbetsdagen var slut var hon djupt nere i Drövelträsket, närmast redo att beställa dvd-boxen.

Rödpennan och jag

Började ju med korrekturläsningen i går. Och det är då för underligt. Man läser och läser och läser sin text på skärmen, våndas, stryker, lägger till, ändrar, filar, putsar, donar och våndas ytterligare några vändor tills man känner sig så jävla nöjd med resultatet.

Och så skriver man ut det och börjar läsa och resultatet blir genast så här.

korrkorr

En fin varelse är det, människan.

Att det finns vissa skillnader mellan vad man anser vara rätt och riktigt är visserligen inget som förvånar mig ett endaste dugg, men jag häpnar ändå över hur oförställt självklart de hatiska och rasistiska åsikterna kommer fram i fallet med flyktingboendet för barn i Vellinge.

——

Uppdatering: Kommenteraren Gustav påpekar att det i Vellinge verkligen inte är tal om några rasistiska åsikter. Okej, låt oss kalla det främlingsfientliga åsikter. Det var å andra sidan det enda han kan tänkas ha rätt i.

Det var hela tiden min avsikt

Det var förödande länge sedan jag gjorde någon dagens författaroutfit. Det får bli ändring på det inom kort. Å andra sidan har jag varit så ruskigt dålig på att köpa nya kläder på sistone. Det får bli ändring på det inom kort. Å tredje sidan beror det mestadels på att jag egentligen aldrig tyckt att det är särskilt roligt att köpa nya kläder. Det lär det nog inte bli ändring på inom kort.

Inspirationen till mina författaroutfits hämtade jag ju i senvintras hos Biblioteksbella. Där har någon precis lämnat tillbaka en lånebok med förfallodatum i februari 1985. Jag kan inte låta bli att tycka att det är något väldigt fint med sådant, att efter 24 år vakna en morgon och tänka nej, nu har jag nog läst den där boken färdigt, dags att gå till biblioteket kanske.

DJtv #43 – Die Mauer

Det är 20 år sedan muren föll i Berlin, något som uppmärksammats stort i media veckan som gått. Och eftersom vi reser till den tyska huvudstaden på semester om tio dagar, passar vi den här veckan på att diskutera Berlin i litteraturen, reseskildringar i stort och vad man söker efter när man vill läsa in sig på en stad inför en resa. Som bonus bjuder vi dessutom på ett köptips av ett praktverk om Stockholm.

Och just det ja – leverera gärna egna Berlinboktips i kommentarerna!

Böcker vi pratar om i veckans avsnitt:
Carl-Johan Vallgren: ”Berlin på åtta kapitel”
Jan Mosander: ”Berlin – krutrök, murbruk och delikatessdiskar”
Jason Lutes: ”Berlin – stad av sten”, ”Berlin – stad av rök”
MoaLina Croall: ”Sen tar vi Berlin”
Judith Hermann: ”Sommarhus senare”
Jeppe Wikström & Jan Lundgren: ”Perspektiv på Stockholm”

Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.

Stumt var det här (2)

Det stör mig verkligen att den nya digitalkameran vi införskaffade förra veckan spelar in video med så löjligt lågt ljud. Jag hade sett framför mig ett nytt kameraliv, ständigt bärande med mig en kompanjon i väskan som skulle väga upp den kvalitetsförsämring som iPhonen inneburit på fotofronten.

Jo, visst kan jag knata omkring med kameran ändå, bilder kräver ju föga ljud. Men resten då?