Kategori: Livet och sånt

Jag och Johanna angör Riga om någon timme, minisemester i dagarna tre. Vi hade befunnit oss på M/S Regina i ungefär tjugotre minuter innan det såg ut så här.

Alltså nu skjuter jag ju mig själv i foten eftersom både Metro och Stockholm City är våra kunder men:

Jag steg ner i tunnelbanan vid klockan 08.55, plockade åt mig en Metro från ett tidningsställ på vägen. Klockan 09.01 klev jag upp ur tunnelbanan efter att förstrött ha bläddrat igenom den, och slängde tidningen i närmaste tunna vid utgången.

Sex minuters livslängd. Det är rätt mycket resursslöseri inblandat i våra kollektiva resor.

Det är ju inte bara jag och Johanna som gör tv. I det senaste avsnittet av ”Simpsons” finns en rätt fantastisk drift med Apple, som har valsat runt i macvärlden i dag. Check it out vetja.

Och på tal om Youtube, så finns så klart DJtv #2 upplagt även där.

För 50 år sedan var det rymdhunden Lajka vi spanade efter när vi stirrade ut mot rymdens mörka rund.

Nu är det en verktygsväska.

Ingen som följer ett tjog tekniksajter i sin rss-läsare har väl undgått att man numera kan ändra tema på sin Gmail, den har ju sett lätt DDR:ig ut sedan starten.

Själv ståtar jag nu med ninjatemat.

Fredag. Trött trött trött. Vill läsa hela helgen, klappa på Johanna, kanske skriva lite, se festivalfilm – redan i kväll till och med – och bara slappa slappa slappa slappa. Okynnesshoppa så här i de sista skälvande minuterna av penningmånaden vore också skoj.

Okej, så får det bli.

Nä hörni, jag skrev faktiskt tre rätt fina inlägg i går, ni får nog ta och läsa dem i dag också, jag orkar inte skriva ett nytt.

118100 har en tjänst där man kan skicka en sms-fråga till dem angående en person – Vem är Maria Andersson? – varvid de googlar fram ett svar, ypperligt om man vill ha koll på en potentiell dejts eventuella garderobslik redan vid bardisken. Har man ett för alldagligt namn är dock tjänsten rätt ineffektiv, det finns ju alldeles för många Maria Andersson för att man ska kunna vara säker på att det är just Sahara Hotnights sångerska som efterfrågas. Därför måste man precisera lite, kanske ställa frågan Vem är Maria Andersson som sjunger i ett band? för att få ett någorlunda vettigt och preciserat svar.

På frågan Vem är Daniel Åberg? ges inget svar. Eller rättare sagt, svaret som kommer är att det finns för många med mitt namn för att ett svar ska kunna ges. Därför försökte jag istället med den något mer ledande frågan Vem är Daniel Åberg som har gett ut en bok? och nu så – ett svar kom nästan genast:

118100 tror att Daniel är en god och glad kille i sina bästa år. Det bästa han vet är trav och motorsport, och naturligtvis att spendera tid med sin familj.

Kanske börjar bli dags att ta tag i det här med ”Byt namn”.

Jag har ett bekymmer.

I går spenderade vi delar av eftermiddagen med att spela ”Giana sisters” på Johannas C64. Det var ett kärt återseende, banorna satt fastnitade i ungdomens hjärnbark och jag hittade enkelt varje dold huvuddunkarplatta. Aldrig har väl en sådan skamlös ”Super Mario”-ripoff glatt så många människor under så lång tid (1987 och framåt).

Men. Namnet Giana.

I introt, som kan ses i Youtubeklippet, heter spelet nämligen ”The great Gianna sisters”. På övriga ställen i spelet benämns hon Giana, med ett n – likaså på Wikipedia. Vafalls! Är Gianna systrarna Giana och Marias efternamn? Glömde spelmakarna korrläsa introt innan det var dags att sända spelet till kassettkopieringsfabriken? Rökte de på när de kodade?

Ett 21-årigt mysterium väntar otåligt på sin lösning.

Och nej, det är inte originalmusiken som spelas i videoklippet efter själva introslingan…

——

För övrigt är det fascinerande och en smula svindlande att Commodore 64 tillverkades och såldes i tolv år innan produktionen lades ner 1994. Det är som om jag än i dag skulle kunna gå och köpa den 486:a bestyckad med 50 mhz processor och 4 mb internminne som jag satt och klickade på 1996. Jo, jag uppgraderade visserligen internminnet till 12 mb med tiden, men ändå.

Vi hade ju en infekterad strid om vem som skulle få intervjua Chevy Chase om hans smått mystiska medverkan i TV4:s komediserie ”Hjälp”. Men när tvåmetersmannen Nils drämde till med längdkortet och sa att en lång man ju måste få möta sin överman – Chase är 1,93 – var kampen avgjord och vår reslige norrbottning fick gå. Så här slutade mötet:

Och så här blev hans text.

Vi brunchar och jag frågar Jocke vad jag ska blogga om. Göteborg. Men vad ska jag säga om Göteborg. Nä det är väl svårt. Så meddelar Johanna att björnar korkar igen rumpan med kåda när de ska gå i ide, och Jocke säger det är det konstigaste han hört tillsammans med att sköldpaddor blir 200 år. Men kolla här är ju en lång serie, säger Josefine. Vår hund har slagits med björnar flera gånger, säger Johanna. Det här med taggning känns som laserdisc, konstaterar Jocke. Vadå jag fattar inte, vem blev av med armarna, frågar Josefine, och ska vi möjligen inte ska gå snart? Nä men Daniel sitter ju och bloggar säger Jocke. Man skulle kunna vara människa, troll och alv, säger Josefine.

Jag spenderar morgonen med att fundera på det här med ljudböcker. Hur jag tycker att bokförlagen bör agera. Hur de inte bör agera. Kanske mest hur jag inte tycker att de bör agera.

Men jag är inte färdigtänkt ännu.

——

Jag är kaffesugen. Men som minnesgoda läsare kommer ihåg slog jag sönder min kaffekanna i oktober 2007, och jag har fortfarande inte köpt en ny. Jo, jag har försökt, men El-Giganten – där jag köpte min flashiga Hitachibryggare när det begav sig – hänvisade till en specialbutik vid Zinkensdamm där man skulle kunna köpa en ny kanna till min specifika modell, och när jag kom dit och förklarade ärendet suckade butiksbiträdet och meddelade att det inte var första gången El-Giganten påstått att det fanns reservdelar hos dem, trots att de aldrig haft några Hitachiprodukter.

Och som den dumma och lättlurade konsument jag är orkade jag aldrig gå tillbaka till El-Giganten och påpeka detta. Vilket väl troligen var exakt vad de hoppats på.

Så nu står den där och samlar damm, min rostfria Hitachi med timer, tidsinställd bryggning och tjofaderittan.

Och jag ligger i sängen utan kaffe.