Ständigt dessa män

Johanna skriver på SVT Debatt om nobelpriset i litteratur och snedfördelningen mellan män och kvinnor, dels i hur många som tilldelats priset, och dels i hur många män respektive kvinnor som suttit i Svenska Akademien.

I den mån Svenska Akademien skulle behaga svara skulle de väl säga att de aldrig tar hänsyn till kön, de gör sitt val enbart utifrån litterära grunder och så vidare. Och visst, om Akademiens ledamöter skulle svara så menar de det nog också. Men samtidigt säger de då även mellan raderna att män faktiskt är mer värda priset än kvinnor. Hur kan det annars komma sig att blott tolv kvinnor sedan år 1901 har tilldelats priset? Om det alltså är så att det endast är litterär kvalitet som räknas in, blir den enda rimliga förklaringen att kvinnliga författare bara är en tiondel så bra som manliga diton.

Något annat sätt att tolka ett sådant svar kan jag inte se.

UPPDATERING: I en chatt med Svenska Dagbladets läsare säger akademiledamoten Per Wästberg, som är ordförande för den fem personer stora Nobelkommittén inom Akademien, så här på frågan varför så få kvinnor tilldelats priset (frågan från signaturen Niclas, daterad klockan 16.35):

Vi gör vad vi kan – med fyra aktiva kvinnor i Akademien och två i en Nobelkommitté på fem – men till slut är det våra värderingar som avgör. Men vänta och se!

Ska man tolka hans svar som att det är de kvinnliga akademiledamöternas ansvar att se till att kvinnliga författare lyfts fram? Det är ju i sådant fall helt åt helvete, om mitt språk ursäktas, för då gör han ju själv det hela till en fråga om kön, trots att Akademien säger sig enbart se till en författares gärning och blundar för könet. Männen i Akademien kan alltså enligt Nobelkommitténs ordförande inte förväntas ta till sig kvinnliga författarskap utan att ledsagas fram till den av sina kvinnliga kollegor? Och den samlingen män är alltså de som anförtrotts att utse mottagaren av världens förnämaste litteraturpris?

Världen. Helt optimal till sin utformning.