Fotbollsmatchen. FRA-lagen. Och som grädde på moset fick jag mobilräkningen för maj månad, där mina två veckor i Serbien var inkluderade. 6513 kronor.
Som hittat.
Författare och skribent
Fotbollsmatchen. FRA-lagen. Och som grädde på moset fick jag mobilräkningen för maj månad, där mina två veckor i Serbien var inkluderade. 6513 kronor.
Som hittat.
Ursäkta att jag FRA-tjatar, men jag gör ju som tur är vad jag vill med det här utrymmet.

Efter att ha gnällt på SvD tidigare i dag vill jag bara säga att jag tycker att det är oerhört fint att de nu låter Oscar Swartz debattinlägg, som borde vara obligatorisk läsning för alla, toppa hela sajten. Det här är faktiskt viktigare än Zlatans knä.
Eh, alltså, är inte det här ett ytterst mystiskt sätt av Svenska Dagbladet att bildsätta sin toppartikel?

Kopplingen vid en snabb blick är ju solklar, här står Leif Pagrotsky och hyllar den nya uppgörelsen. Att han i verkligheten står och gör V-tecken åt ett papper där det står Stoppa FRA-lagen är en annan historia.
——
Uppdatering: Tio minuter senare är bilden utbytt. Och så säger de att bloggosfären inte har något inflytande.
Blev det inte mer? Efter att ha följt debatten i riksdagen med samma intensitet som vore den en avgörande match i EM – fast oändligt viktigare jämfört med kvällens bolltrillande – punkterades ballongen med en politisk fulfint.
Återremiss. In med den i försvarsutskottet, putsa lite, lägg på ett par meningslösa efterkontrollsinstanser, snabbt ut i plenisalen igen kolla nu har vi tagit till oss av kritiken, nu kan vi med gott samvete rösta jajaja! och sedan pang bom tjong sker just det. Ryggdunk. Pusta ut. De unga ”liberalerna” fick som de ville. Ridå.
Kvar står vi framåt onsdagskvällen med de sladdriga Umbroshortsen trasslandes i knähöjd. Skulle inte Zlatan rädda oss från det här genom att dra på sig två-tre spelare och öppna ytor för de andra? Vad fan det var som hände när FRA-lagen trots allt röstades igenom?
Nej, jag talar inte om FRA-lagen, som just i detta nu trots allt verkar gå igenom eftersom Fredrick Federley och Annie Johansson verkar ha böjt sig för grupptrycket, nej, jag talar om Expressens fortsatta bashing av stackars Tryckfelsnisse när det gäller Lars Noréns dagbok.
Det var humoristiskt första gången, när andraupplagan drogs tillbaka på grund av att några sidor hamnat snett och den försenade boken därmed blev ännu mer sen. Men när nu Expressen nosat upp sidfel i förstaupplagan också – samt lyckas få presschefen Anna Tillberg att lova att ta gift om det skulle gälla hela upplagan och inte bara något enstaka exemplar – då säger jag nej. Lämna stackarn i fred nu.
Härmed meddelas därför att någon notis om detta från TT – nej det blir det inte.
——
UPPDATERING: Herre jisses, nu toppar de hela sajten med Norén. Tyvärr har jag glömt bort hur man lyckas göra en skärmdump på en pc, så jag kan inte bildillustrera. Men jag står fast i min övertygelse. Ingen notis från mitt tangentbord, hellre tar jag gift.
Den bombkokare som använder e-post i sin verksamhet måste sannerligen haft IG på terroristskolan i Tora Bora.
Peter Englund i DN i dag
Ge er nu riksdagsledamöter. Ni gör er bara löjliga. Släpp prestigen. Erkänn för en gångs skull att ni faktiskt inte vet vad ni babblar om, gör inte en Kjell-Olof Feldt, knyt inte näven i byxfickan där i plenisalen och tänk FRA-lagen är ett jävla skit, men nu har vi baxat den ända hit, agera istället och rädda det uns av trovärdighet ni ännu har. Vad fasiken, ser ni inte ”The wire”? Till och med knarklangande tonårskids i Baltimore vet att det är ett absolut no-no att använda elektronisk utrustning för kommunikation när man sysslar med dumheter.
Oh no! Jonas Thente kallar Malin Fors för Mona Fors på ett ställe i recensionen av Mons Kallentofts ”Sommardöden” i dag. Jag undrar om det är en raffinerad hämnd på Jens Lapidus – vars ”Aldrig fucka upp” för övrigt ges bort som gratis mp3-bok i DN med start i dag – eftersom denne kallar Jonas Thente för Johan Thente i det här Youtubeklippet?
Det må gå dåligt för Hultsfredsfestivalen såväl ekonomiskt som publikmässigt, men oj vilket mönstersamhälle kalaset verkar ha utvecklats till under 2000-talet.
Man vet att man vandrat utanför sina vanliga lördagsstigar när man besöker en krog där beställningen en öl tack möts av frågan vill du ha en 7.0 eller en stor stark?
Jag har ju vid flera tillfällen outat min rätt stora okunskap när det kommer till poesi. Sedan vi begåvades med pc-datorer med jobbet har jag dock börjat bekanta mig med språkmaterialism på regelbunden basis. Se bara den här utskriften jag gjorde från NME i går, som ursprungligen handlade om en kaosartad spelning med The Teenagers i Australien.

Jag ska nog ta och tipsa OEI om det som pågår på TT.
Inkommande telefonsamtal strax före klockan fem:
– Tjenare Daniel. Du, skulle jag kunna få prata med Therese?
– Tyvärr inte, hon är och får sina vingar.

Slas får en liten park på Söder uppkallad efter sig läser jag i DN. Vilgot Sjöman får nöja sig med en litterär skylt, den 68:e i ordningen.
Slas gav enligt Wikipedia ut runt 80 böcker av olika typer och slag, Vilgot Sjöman cirka 25.
Undrar vem man måste muta för att hedras efter … tja, låt oss säga 1,7.