Just nu i de centrala delarna av Vasastan:

I kväll från hemmets lugna vrå.
Författare och skribent
Just nu i de centrala delarna av Vasastan:

I kväll från hemmets lugna vrå.
Just nu på Ålands nordligaste udde:

Även i dag från Havsvidden hotell i Geta.
——
Vad fasiken, här satt jag i går och skrev ihop min recension av ”The dark knight” och gav för första gången i mitt recenserarliv ut en femma. Direkt efter går filmens stjärna ut och spöar på sin mamma plus syster i London. Vad är det för ett jävla sätt?
Just nu på Ålands hav:

I dag från M/S Eckerö, där det dricks jäger och stor stark för 49 pix för fulla muggar. Nej jag gör det inte så klart, jag kör ju för bövelen.
PS. Bil alltså, inte båten. DS.
Just nu i de sydvästra delarna av Dalarna:

I dag från en väldigt regnig OK/Q8-mack i Vansbro.
Just nu i de nordligaste delarna av Uppland:

I dag från Dragon Gate utanför Älvkarleby.
Oh the joy av att åka bil och få lyssna på P 4! De säger att ”Ring P 1” är folkets röst men kyss Karlsson, det är ju P 4 man ska låta RDS:en i hyrbilen ta hand om när man brummar runt i landet om man vill ha koll på läget i provinserna. Dessutom får man höra musik man aldrig skulle ratta in som innerstadsbo i Stockholm – på förmiddagen har jag avnjutit Magnus Uggla, Sidney Youngblood, Def Leppard och Bryan Adams, alla inom loppet av en timme! Dessutom har jag fått veta allt om hur det att bo ute i det yttersta kustbandet vid Svenska högarna samt fått lite trädgårdstips. Vad mer behöver jag?
Just nu på ett fik i centrala Vasastan:

I dag från Möbelcafé i korsningen Observatoriegatan/Upplandsgatan.
Dagens sittning förkortas/sinkas dock av att jag har en tvättmaskin att bevaka samt faktumet att jag känt mig tvungen att gå igenom nomineringslistorna till årets Emmygala. Att ”The wire” inte fick en nominering till årets drama ens under sitt svanesångsår drar tyvärr löje över hela arrangemanget.
Ett bra skrivfik. Vad är det egentligen?
För mig är det ett ställe där det inte är allt för stimmigt, men heller inte folktomt. Det här att gå in i mig själv när jag skriver har aldrig varit min femma, jag vill ha något att kunna se på och distraheras av när jag skriver, annars tröttnar jag alldeles för snabbt. Därför klarar jag heller inte av att skriva utan internetuppkoppling, jag behöver kunna kolla min mejl ibland, läsa en blogg eller två, inte för att jag egentligen känner mig besatt av att ständigt vara online, men för att min text tråkar ut mig om jag inte hela tiden får en gnutta stimulans även från annat håll.
Hm, det låter som att jag är ett dampbarn.
Eftersom jag numera är med dong behöver jag inte bry mig om huruvida fiket ifråga har wifiuppkoppling, tidigare var det mer eller mindre ett krav. Huruvida de spelar musik eller inte rör mig inte heller, så länge de inte brassar på så högt att de överröstar det som ljuder ur mina egna lurar.
Ritorno är ett rätt bra skrivfik AD (After Dong). Fast när det är soligt ute är det rätt hopplöst, ingen sitter i den tid- och fönsterlösa lokalen när solen skiner, och jag får panik om jag ska sitta där helt själv. Samtidigt vill jag inte sitta utomhus, det är för oberäkneligt med fåglar, vind och konstigheter. Därför är ett fik med stora fönster – gärna något öppet dessutom – att föredra, då det brukar betyda att andra än jag kan tänka sig att sitta där.
Tips mottages tacksamt. Min egen jakt går vidare, säkerligen redan senare i dag.
Just nu på ett fik i de södra delarna av Vasastan:

Uppdatering: Innergårdsfiket hör till City Backpacker precis i början av Upplandsgatan vid LO-borgen. Väldigt mysigt, och bryggkaffe för 14 kronor koppen. Nästan två sidor nedplitade. Inga storverk, men en nystart i alla fall.