Post Format

Manligt kontra kvinnligt läsande, igen.

I det purfärska numret av tidningen Vi skriver Peter (Fröberg Idling) i sin litteraturkrönika om vilka böcker vi väljer att ha i våra bokhyllor, sett ur könsperspektiv. Det är en krönika som delvis har sin upprinnelse i några inlägg som jag skrev i den här bloggens barndom, ända tillbaka i augusti 2006, en tid i mitt liv då jag bland annat led av villfarelsen att jag hade jämställda bokhyllor.

Det hela började med ett inlägg som Johanna skrev på då rätt nystartade Bokhora – det här var långt innan vi kände varandra – som handlade om ladlit och där min debutroman ”Dannyboy & kärleken” nämndes i en kommentar som en ladlitroman. Det fick mig att gå i taket, eftersom jag hade en helt annan bild av denna typ av litteratur än det jag själv försökte skriva, och i kommentarerna snurrade jag in mig i ett resonemang kring manligt och kvinnligt läsande som jag i dag finner väldigt naivt. Hur som helst, jag var inte mer säker i mitt antagande om att män minsann läser kvinnliga författare än att jag var villig att utsätta min egen bokhylla för en kontrollräkning, något som så klart visade på ett ytterst nedslående resultat.

Drygt två och ett halvt år senare – i mars i fjol när jag och Johanna verkligen kände varandra – gjorde vi för övrigt ett DJtv-avsnitt på det här ämnet. Jag tycker att det är ett av de mest intressanta program vi har gjort. Check it out vetja:

DJtv #16 – Daniel & Johanna pratar litteratur from DJtv on Vimeo.

Med anledning av den internationella kvinnodagen diskuterar vi den här veckan kvinnligt respektive manligt läsande. Varför består Daniels bokhylla endast av 24,4 procent kvinnliga författare, och varför är bara 30 procent av de böcker Johanna läser skrivna av män?

5 kommentarer

  1. Allra mest intressant vore att göra jämförelsen hur många böcker ni (och jag för den delen) har som är skrivna av en kvinna med en kvinnlig huvudperson och jämföra med böcker av manliga författare med manliga huvudpersoner. Skulle Den hemliga historien vara en sådan hit hos män med en kvinnlig huvudperson? Tror inte det.

    Hmm, det här påminner mig lite om The Bechdel Rule http://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/TheBechdelTest?from=Main.BechdelsRule

    Kan man sätta upp något liknande, mer avancerat test, för böcker?

    Reply
  2. Det får bli nästa projekt. Då biblioteket vuxit femfalt sedan jag och Johanna slog ihop våra påsar kan det dock ta ett tag…

    Helt främmande för män att läsa om kvinnor verkar det ju dock inte vara inom deckarvärlden åtminstone. Om så vore inbillar jag mig att varken Mons Kallentoft och Kjell Eriksson skulle ha fått sådana framgångar med sina deckarserier, de har ju båda kvinnliga poliser i huvudrollen. Vore intressant att se hur könsfördelningen ser ut mellan olika deckarförfattare också. Läser män helst deckarserierna som är skrivna av män, eller kan de lika gärna Mari Jungstedt och Åsa Larsson? Hm, hur tar man reda på det?

    När jag tänker efter får jag ju i och för sig erkänna att de deckarserier jag följer främst är skrivna av män, trots att de svenska deckardrottningarna känns som fler till antalet än deckarkungarna.

    Bu.

    Reply
  3. Jag tror att när det gäller deckare är det lite andra spelregler. Men jag tror ändå att män tycker att det är viktigare med antingen manlig författare eller manlig huvudperson. Kvinnlig författare OCH kvinnlig huvudperson går fetbort i allmänhet och småbort i deckarsynnerhet.

    Jag är nyfiken på vad heterosexuella män statistiskt har svårast för: en manlig homosexuell, en kvinna eller en kvinnlig flata som huvudperson. Har t ex Sarah Waters fler eller färre manliga läsare?

    Varför är könet så avgörande för identifikationen?

    Reply
  4. Jag tror också att spelreglerna är lite annorlunda när det gäller kriminallitteratur. Som Johanna påpekade när vi pratade om det i helgen, så finns det ju visserligen oftast en huvudperson i deckare, men det handlar oftast om ett större poliskollektiv som gör att böckerna känns mindre könsspecifika.

    Jag skulle tippa att män har svårast för den vanliga kvinnan, faktiskt. Homosexuella, vilket kön de än tillhör, är lite mer spännande och exotiska att läsa om. Men jag har inget mer att gå på i det här fallet än magkänsla.

    Reply
  5. Pingback: Manliga ögat – Manligt och kvinnligt läsande. « enbokcirkelföralla

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.