Jag håller på och fixar å det grövsta med allt inför nästa roman just nu – mer info på den fronten utlovas (nästan) nästa vecka – men i all villa och valla får ni för bövelen inte glömma att min debut fortfarande finns att köpa i pocket! Hos Adlibris ingår ”Dannyboy & kärleken” just nu i deras laguppställning inför jul bland romanerna, så kom ihåg att köpa ett exemplar till någon när och kär då årets julbeställning ska göras.
Kategori: Litteraturvärlden
Dagens litteraturtips
Några korta bokrelaterade grejer:
Nu har Dejavu, som jag skrev om i går, fått en en hemsida också.
Steve Sem-Sandberg och Ann Jäderlund fick de svenska nomineringarna till Nordiska Rådets litteraturpris. När min kollega Sara ringde Sem-Sandberg lät han återigen alldeles chockad och tagen av nomineringen, på samma sätt som han var efter att ha tilldelats Augustpriset förra veckan. Börjar nog bli dags för honom att vänja sig vid framgång.
Jane Austen kan ha dött av tuberkulos spridet av … kossor. Trist sätt att sluta på.
DJtv #46 – En svensk klassiker
Under vår vistelse i Berlin såg vi att klassikerna hade en framskjuten placering hos bokhandlarna, något som känns rätt väsensfrämmande i Sverige. Varför vårdar vi inte den klassiska litteraturen på samma sätt här? Har det med vår aversion inför den litterära kanonen att göra? Är det ens eftersträvansvärt att lyfta fram det äldre litteraturarvet när det finns så mycket nytt att läsa? Var går gränsen mellan gammalt och nytt? Vilka böcker kan räknas som svenska moderna klassiker? Frågorna är många, åsikterna är skilda och svaren som vanligt spiksäkra när DJtv drabbar er.
Böcker, författare och serier vi nämner i veckans avsnitt:
Klas Östergren: ”Gentlemen” (1980)
Carina Rydberg: ”Den högsta kasten” (1997)
Kerstin Ekman: ”Händelser vid vatten” (1993)
Stig Larsson: ”Autisterna” (1979)
Claes Holmström: ”Tredje stenen från solen” (1994)
Modernistas klassikerserie
Albert Bonniers klassikerserie
Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.
Dessutom utlovade ju även Daniel att bjuda på tre svenska moderna klassiker-tips. Det sker genom att han samtidigt slår ett slag för gästrikelitteraturen:
Molly Johnson: ”Pansarkryssaren” (1955)
Per-Gunnar Evander: ”Det sista äventyret” (1973)
Bernt-Olov Andersson: ”I syrenernas tid” (samlad trilogi 2002)
Och missa för all del inte DN:s artikel om svensk klassikerutgivning från 2007.
Mojnande vindar?
Jag har lite för mycket att göra de kommande dagarna för att producera något vettigt här, men en sak slog mig på förmiddagen. I Expressen går Marielouise Samuelsson till attack mot de banala intrigerna i Stieg Larssons ”Millennium”-böcker, och i recensionen av ”Luftslottet som sprängdes” gör Jan Söderquist ungefär samma sak.
En slump att texterna kommer samtidigt, eller börjar Larssonvinden vända?
Construction time
Håller på och strukturerar upp min framtida tillvaro för fullt vilket omöjliggör att jag skriver något smart här, men om man vill ha en sammanfattning av mina äventyr på Augustgalan i går kväll kan man kolla den korta intervju som Johanna gjorde med mig nu på morgonen, som är publicerad på Bokhora.
Tydligen skymtade jag i bakgrunden på SVT:s Kulturnyheterna när de intervjuade Steve Sem-Sandberg i direktsändningen, fick åtminstone ett sms från mamma som påstod det, det bör ha varit att jag stod en bit bakom och intervjuade fackboksvinnaren Brutus Östling.
Nåväl – tillbaka till WordPressinstallerandet.
DJtv #45 – De små vackra böckerna
Vi kan helt enkelt inte hålla oss borta från boklådorna när vi åker utomlands – alltså har stora delar av vistelsen i Berlin spenderats bland böcker. I veckans DJtv diskuterar vi därför vådan av att tillhöra ett alltför litet språkområde, vår kärlek till böcker på 144 x 94 millimeter, vår fascination inför Stieg Larssons världsherravälde samt tipsar om en alldeles ypperlig och aktuell pocketguide till Berlin. Dessutom bjuder vi på ett par korta reportage filmade på bokavdelningen i det berlinska jättevaruhuset KaDeWe.
Och vet ni vad? DJtv firar ettårsjubileum den här veckan! Tänk vad tiden har gått sedan vi helt anspråkslöst för exakt ett år sedan diskuterade Augustpriset samt litterära sällskap framför en kameralins.
Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.
Ni har en hel avdelning kallad DN Bok, remember?
Alltså, har DN nästan helt slutat att publicera sina artiklar på nätet nu eller vad är det frågan om? En litteraturrelaterad artikel utlagd i dag, trots att papperskulturdelen torde varit nedlusad med dem eftersom lördagar är lika med Boklördagar. Okej att nya chefredaktören Gunilla Herlitz sagt att det krutet ska läggas på papperet och inte på nätet, men vafalls – en?
Ge en litteraturtörstande Berlinresenär lite kärlek för fasiken.
August är en man
För en månad sedan tog vi i DJtv upp den graverande könsskillnaden som råder i nominerandet och utdelandet av Augustpriset. Nu har min eminenta kollega Sara Ullberg med avstamp i våra siffror gjort en större genomgång i ämnet, och pratat med bland andra Ulrika Knutson och nomineringsjuryns ordförande Anders Cullhed om hur det kommer sig att 70 procent av Augustvinnarna är män. Fin läsning, som belyser hur djupt rotat det sitter i oss att goda romaner är lika med bred epik, och att bred epik skrivs av män.
När jag gjorde vår DJtv-genomgång kollade jag bara den skönlitterära klassen, men Sara har inför artikeln breddat genomgången och även kollat fack- samt barn- och ungdomsklassen. Och jodå – männen har segrat flest gånger i alla tre. Den mest pikanta könsskillnaden syns faktiskt i barn- och ungdomsklassen. Där ligger nämligen kvinnorna i majoritet när det kommer till nomineringar, men när det blir prisdags är det ändå karlarna som plockar hem statyetten. Och detta alltså i den ”mjuka” klassen, där man inte ens med god vilja kan skylla skillnaderna på att det oftast är män som skriver god epik.
Eftersom vi tog upp en del annan statistik än den Sara presenterar i artikeln, bäddar jag in vårt DJtv-avsnitt igen här nedan:
Nöjesguiden som roman
Alex Schulman skriver i sin blogg om recensionscitaten som ska pryda pocketversionen av hans debutbok ”Skynda att älska”. Utifrån en rätt sval recension i Dagens Nyheter av hans bok har Månpocket tänkt använda sig av DN-citatet ”… välskriven och sparsmakad …” trots att helheten egentligen lydde Den är välskriven och sparsmakad, VISST, men också mild. Rätt så gråtmild, om man ska vara kritisk. Skynda att älska är i tamaste laget. Av någon med Alex Schulmans energi hade jag förväntat mig mer än en sådan här veckotidningsnovell.
Jag gillar att han faktiskt öppet redovisar det, och att ryckcitatet på något sätt blir en hämnd på recensenten. Han skriver att DN:s recensent vill mena att min bok är lika platt som en veckotidningsnovell. Men ni som står på Pocketshop på Arlanda och ska hugga en jäkel till utlandssemestern kommer att bli varse att DN tycker att min bok är välskriven och sparsmakad.
Jag har en liknande relation till min DN-recension. Det var en av de tamare jag fick, recensenten Ola Larsmo lade stort (negativt) fokus på att jag skrev ut vilka gator huvudpersonerna gick på och att jag namngav barerna som de besökte. Recensionen toppades av rubriken Nöjesguiden som roman, och texten låg på den nivån att de fann det lämpligt att bildsätta med en spritflaska och skriva Bokens huvudperson under. Rubriken var med all säkerhet menad nedsättande.
Men vadå, för den tänkta pocketköparmålgruppen var det ju alldeles ypperligt. Och det kändes bra att lyckas vända vad jag tyckte var en rätt orättvis recension till ett köpargument. Alltså toppas pocketupplagan av ”Dannyboy & kärleken” av DN-citatet Nöjesguiden som roman. Förhoppningsvis grämer det väl någon.
Det var hela tiden min avsikt
Det var förödande länge sedan jag gjorde någon dagens författaroutfit. Det får bli ändring på det inom kort. Å andra sidan har jag varit så ruskigt dålig på att köpa nya kläder på sistone. Det får bli ändring på det inom kort. Å tredje sidan beror det mestadels på att jag egentligen aldrig tyckt att det är särskilt roligt att köpa nya kläder. Det lär det nog inte bli ändring på inom kort.
Inspirationen till mina författaroutfits hämtade jag ju i senvintras hos Biblioteksbella. Där har någon precis lämnat tillbaka en lånebok med förfallodatum i februari 1985. Jag kan inte låta bli att tycka att det är något väldigt fint med sådant, att efter 24 år vakna en morgon och tänka nej, nu har jag nog läst den där boken färdigt, dags att gå till biblioteket kanske.
DJtv #43 – Die Mauer
Det är 20 år sedan muren föll i Berlin, något som uppmärksammats stort i media veckan som gått. Och eftersom vi reser till den tyska huvudstaden på semester om tio dagar, passar vi den här veckan på att diskutera Berlin i litteraturen, reseskildringar i stort och vad man söker efter när man vill läsa in sig på en stad inför en resa. Som bonus bjuder vi dessutom på ett köptips av ett praktverk om Stockholm.
Och just det ja – leverera gärna egna Berlinboktips i kommentarerna!
Böcker vi pratar om i veckans avsnitt:
Carl-Johan Vallgren: ”Berlin på åtta kapitel”
Jan Mosander: ”Berlin – krutrök, murbruk och delikatessdiskar”
Jason Lutes: ”Berlin – stad av sten”, ”Berlin – stad av rök”
MoaLina Croall: ”Sen tar vi Berlin”
Judith Hermann: ”Sommarhus senare”
Jeppe Wikström & Jan Lundgren: ”Perspektiv på Stockholm”
Och glöm inte att DJtv även finns som podcast via iTunes.
80/20 är Dannyboys melodi
I somras skrev jag och min vän Morgan på ett av Adlibris kritiserade samarbetskontrakt för det pyttelilla bokförlag vi startade tillsammans i samband med att ”Dannyboy & kärleken” skulle ges ut i pocket 2006. Jag har inga direkta invändningar mot avtalet, redan innan vi skrev på det gav vi Adlibris – samt under en tidigare period även Bokus – 20 procents rabatt på F-priset vid inköp. Visserligen måste vi i och med det nya avtalet betala fraktkostnaderna själva när vi får beställningar – tidigare stod Adlibris för den notan – men å andra sidan är det skönt att inte längre behöva skicka böcker till dem särskilt ofta, med det nya kontraktet har de en egen liten Dannyboyhylla att plocka från, som fylls på när lagret börjar sina. Att det kan vara en helt annan femma för riktiga småförlag – som inte bara ser sin förlagsverksamhet som en nollsummehobby – har jag dock full förståelse för.
Men kontrakt schmontrakt, lager schlager – det roligaste är ju att det här avtalet för första gången ger oss tillgång till riktig försäljningsstatistik. Vi har exempelvis en sådan här stapel, som visar åldersfördelningen hos de som beställt ”Dannyboy & kärleken” hos Adlibris…
…och vi har en sådant här litet tårtdiagram, som med stor säkerhet fastslår att jodå, visst är det så att kvinnor är de som i första hand köper böcker, eller åtminstone vissa böcker:
En lite mer komplicerad form av statistiken klargör varifrån köpen sker. Jag har inte riktigt lyckas förstå procentsatserna fullt ut, men hur som helst är det väl föga förvånande att se att två av de tre län i Sverige där det i förhållande till befolkningsmängden sålts flest antal exemplar är Stockholms län och Uppsala län – det vill säga de platser där boken i huvudsak utspelar sig. Något mer förvånande är att Jämtland är det tredje länet i topp, trots att de gånger jag ens besökt nämnda del av landet kan räknas på tre av ena handens fingrar.
Sorgligt nog återfinns mitt eget hemlän Gävleborg först trea från slutet. Detta väljer jag att skylla på jantelagen samt Gefle Dagblad, som gav mig en rätt nesligt besk recension när det begav sig.