Förvåning

För förstå gången på väldigt länge så känner jag tillfredsställese när jag nu stängt Worddokumentet för dagen. Visserligen är väl inte tre och en halv nya boksidor mer än vad jag bör skriva varje dag, men det kändes som tre komma fem bra sidor. Dessutom tyckte jag att jag tog mig ur gårdagens cliffhangerknipa på ett sätt som översteg mina vildaste förväntningar (okej, de var visserligen inte så stora – men ändå). Och som grädde på moset har jag till och med skrivit en liten synopsis om vad jag ska få ur mig i nästa kapitel och jag känner en viss förväntan inför att skriva det.

Är det en ny era? Har jag nått en ny nivå i mitt skrivande? En nivå där jag till och med tycker om det? Kan det vara så jävligt?

2 reaktioner till “Förvåning”

  1. Nog för att jag är en rätt så fanatisk Mac-anhängare, men att rata de Microsoftprodukter jag gillar har aldrig varit min grej. Har använt Word för ordbehandling sedan … tja, 1995 skulle jag tro, och ser ingen anledning att sluta nu eftersom jag tycker att det funkar alldeles utmärkt.

Kommentarer är stängda.