Ja herre Jesus i dag känner jag äntligen igen hur man brukar må på de här resorna. Mitt huvud är lite trött och fingrarna rör sig inte riktigt lika flinkt över tangentbordet som de brukar och sängen vid min sida tillsammans med korret av Ulrika Kärnborgs ”Myrrha” ser ack så lockande ut men vem har tid med sådana finkulturella aktiviteter när det finns texter som ska skrivas och intervjuer som ska göras och samtal som måste ringas och fredagskläder som måste färgmatchas?