DJtv #11 – Vad ska vi med bibliotek till?

Bibliotekens utlåning har minskat i elva år i rad enligt den senast publicerade statistiken. Antalet besök minskar likaså. Går det att bryta trenden, eller är det lika bra att lägga ner och satsa på vårdskolaomsorg? Eventuella svar på den frågan, plus insikter i våra egna generande biblioteksvanor, diskuteras i veckans avsnitt.


DJtv #11 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.

Länkar till sådant som nämns i inslaget:
Biblioteksstatistiken från Kulturrådet
Kvinnobiblioteket Björkskatan i Luleå
Dieselverkstaden i Nacka
Svensk Bokhandel: Försäljningen av böcker minskar kraftigt
Michael Dahlén: ”Nextopia
Carl-Henning Wijkmark: ”Jägarna på Karinhall

13 reaktioner till “DJtv #11 – Vad ska vi med bibliotek till?”

  1. Kul inlägg! Men jag (är bibliotekarie) håller inte riktigt med om att det är låna ut böcker som är folkbibliotekens primära uppdrag. Jag anser att det är att tillhandahålla och sprida information i vidare bemärkelse till dem som behöver det (gärna även dem som inte redan vet att de behöver det, men en sak i taget…) och därigenom bidra till ”demokratiseringen” av samhället som är det grundläggande uppdraget. Sen kan läsning och läsförståelse och sådant också vara en del av det och i sin tur motivera att man strävar efter ett högt utlån av böcker, men ”information” kan ju vara så mkt, böcker cd-skivor, filmer, tv-spel, resurser på nätet, databaser, en ”levande bok” etc etc. Och givetvis kan många av dessa resurser utnyttjas på plats, utan att man behöver låna hem något. Och i vissa fall kanske man bara behöver besöka sitt bibliotek på nätet för att titta i en databas eller låna en e-bok. Jag har inte läst statistiken, men utgår ifrån att virtuella besök aldrig eller sällan räknas in i besöksstatistiken. Det jag försöker säga är att utlåningsstatistiken kanske inte är ett så bra mått på hur relevant ett bibliotek är för samhället det finns i.

    Tyvärr spelar dock siffrorna över utlånen fortfarande stor roll då de flesta kommunpolitiker inte håller med eller aldrig funderat över ovanstående resonemang…. Och där har vi nog också svaret på varför antalet bibliotek minskar.

  2. Ingela: Tack för beröm! Och man behöver verkligen inte hålla med mig, men jag tycker ändå att det är ett viktigt att diskutera varför utlån och besök sjunker, eftersom det precis som du säger nog är så att många stirrar sig blinda på siffrorna, och bestämmer sina kommunala budgetar utifrån dem (vi pratar ju också om det gällande hönan och ägget).

    Åke: Självklart är det fint att du tipsar! Dock är det tråkigt om eventuell diskussion går över till ett forum där man måste vara registrerad för att lämna en kommentar. Exempelvis hade jag gärna svarat på Kerstins kommentar, men just nu inväntar jag godkännande från administratörerna…

    Men om jag istället svarar här först så vill jag säga att jag tycker att det är viktigt att man tittar igenom inslaget innan man kritiserar det. I klippet uttrycker både jag och Johanna kärlek till biblioteken och vi vill absolut att de ska finnas kvar, jag säger ju i stort sett att jag tycker att kultur är viktigare än vårdskolaomsorg, exempelvis. Men ämnet måste få diskuteras. Utlånings- och besöksstatistiken för de svenska biblioteken sluttar nedåt, och har så gjort under en längre tid. Varför det har blivit så – och om det överhuvudtaget är intressant att titta på siffrorna – är trots allt viktiga frågor tycker jag.

  3. Instämmer Daniel! Beklagar att diskussionen delvis styrdes över. Det var inte alls avsikten. Jag ska skriva några förtydligande rader på Bibl Feed om detta så att diskussionen håller sig kvar här och inte styrs över på Bibl Feed. Vilket för övrigt är mer i linje med Bibl Feeds filosofi: ”allt på ett ställe” 😉

  4. Klistrar in det inlägg jag gjorde på BiblFeed, även om det kanske blir lite ur sitt sammanhang:

    Jag uppfattade inte heller filmen som en kritik mot biblioteken. Det är förstås viktigt att analysera varför färre pappersböcker lånas på många håll och varför en hel del bibliotek också har minskat antal besök. Sedan 1980, som jag tror är det år som nämns i filmen och i statistiken, så har våra medievanor ändrats något enormt. Inte minst på grund av den digitala tekniken. Så att lånen av pappersböcker minskar är ju egentligen inte alls konstigt.

    Frågan är ju vad biblioteken gör med denna strukturomvandling och hur mycket bibliotekets funktion i samhället hänger ihop med just att låna ut böcker. Personligen vet jag förstås att biblioteken är mycket mer än så. Tycker också att kopplingen till ett demokratiskt samhälle med fri och gratis information är värd att uppmärksamma än en gång. Men lyckas vi förmedla det utanför bibliotekens väggar?

  5. Frågan är väl just den, lyckas vi förmedla bibliotekens mångfald utanför bibliotekens väggar? Svaret är väl nej, tyvärr. Bilden av bibliotek som (pappers)boktempel hänger kvar starkt både i biblioteksvärlden och hos allmänheten. Och inte särskilt mycket vare sig i de fysiska biblioteken eller på webben ger en annan bild än den traditionella. Bibliotek ses mer eller mindre som synonymt med pappersböcker. Vad är då lösningen på det här? Inte att slänga ut boken, inte alls, men jag tror att vi måste börja med böckernas INNEHÅLL – informationen,berättelserna och upplevelserna – när vi diskuterar bibliotekens vara eller inte vara. Att starta med pappersboken leder fel, eftersom det då blir snävt redan från början vad gäller berättelsernas format. Nej, istället bör vi bredda perspektivet och titta oss omkring: På vilka olika sätt, i vilka olika format förmedlas information idag? På vilka olika sätt berättas det idag? Ställer man frågan så leder det till ett öppet och fördomsfritt förhållningssätt till nya medier och digitala format. Då öppnas även dörrar till andra kulturella institutioner: teatern, operan, arkiv, muséer. Framtiden för biblioteken ligger i samverkan med andra aktörer som är i ”informations- kommunikations- och berättandebranschen”. Det är min övertygelse.

  6. Jag instämmer i att vi måste se till innehåll och inte till format. Däremot anser jag att skrift är en nödvändighet för vår kultur. Om den däremot är lagrad digitalt eller på papper tycker jag är mindre väsentligt.

    Apropå de regionala skillnaderna: kan de verkligen förklaras med tillgång när Adlibris och Bokus både har större utbud och billigare priser än många många bokhandlar?

  7. Hej igen!

    Kanske lät jag lite tvär i diskussionens inledning med det första inlägget genom Biblfeed. Jag tycker absolut att vi ska diskutera hur biblioteken ska kunna nå ut med sina bokliga och digitala resurser till allmänheten och även sin övriga verksamhet som skapas tillsammans med andra aktörer . Blir bara lite trött av att försöka förklara att bibliotek idag inte bara handlar om pappersböcker och utlån. Information, bildning och kultur finns i så många andra skepnader idag, digitalt i databaser och på webben så väl som i realtid i form av teaterverksamhet, föreläsningar och utställningar t ex. Tröttheten kommer sig av att många politiker och även vissa bibliotekschefer, sprungna ur ekonomiskt vinstrelaterad entreprenöranda, tycks vilja hantera de kommunala biblioteken likt vinsdrivande företag. Där finns ett feltänk från början. Biblioteken kommer aldrig att bli ekonomiskt vinstdrivande utan är till för att gemene man ska få gratis tillgång till litteratur och annan media i demokratisk anda! Det kostar pengar, skattemedel, men det är en medborgerlig rättighet att kunna få tillgång till olika typer av information, att få förkovra sig , bilda sig och få chans att ta del av kultur i roande form. Denna rätt är alldeles självklar får oss biblioteks- och kulturvänner, men den börjar ifrågasättas. Vår bibliotekslag måste vi hålla hårt om. Att informera politiker, bjuda in dem til biblioteken och verkligen visa upp vår mångsidighet, tror jag är en mycket viktig väg att gå. Många (politiker och andra) vet faktiskt inte vad vi har att erbjuda. De redan frälsta använder oss mer och mer, men de som inte vet behöver få veta. Vi måste bjuda in och visa oss aktiva!! Försöka få politiker i olika nämnder att lägga sina möten på biblioteket t ex och passa på att visa våra nya digitala medier. Bjuda in olika förvaltningar. De häpnar ofta över vår verksamhet. Får vi dem med oss har vi kommit en bra bit på vägen i att nå ut.

  8. Håller alltså med i vad många av er har tagit upp och din analys alldeles särskilt Ingela.

  9. Tack för alla kommentarer och synpunkter, väldigt mycket av det som sagts är intressant!

    För att återknyta lite till det där jag säger i filmen, angående att man kanske köper mer böcker i Stockholm än i övriga landet vilket är en orsak till att stockholmarna lånar mindre på biblioteken, har jag inget konkret på fötterna, det är mer bara en känsla. Visst finns det böcker att köpa på många ställen på landsbygden också, men i Stockholm finns det butiker med (i vissa fall torftiga) pocketställ på max ett par hundra meters avstånd var man än befinner sig innanför tullarna. Risken/chansen att du passerar ett eller flera av de här inköpsställena under din promenad mot biblioteket är stor. Varför då inte slinka in och köpa boken i pocket för 65 spänn istället, det är ju inte ens säkert att bibblan har den inne?

    Jag säger alltså inte att det är så, men att det mycket väl kan vara så för en del (däribland mig själv…).

  10. Tror du har en poäng där Daniel. Att ständigt vara omgiven av ett digert utbud av relativt billiga pocketböcker, kanske cd-skivor och ljudböcker med gör att man köper mer, såklart, om man gillar att läsa, lyssna osv. Ni stockholmare konsumerar nog mer (t ex kläder) än vi ”lantisar” överhuvudtaget, särskilt på impulsbasis, men…nu i dyrtider kanske även stockholmarna får tänka om och börja besöka sina utmärkta bibliotek. Kanske börja välja ”lite mer aktivt” vad man vill läsa. Om jag provocerar nu är det meningen.

  11. Man kan ju vända på frågan och säga: Om inte bibliotek hade funnits idag, hade de då blivit uppfunna? Och i så fall på vilket sätt? Vilket innehåll, vilka verksamheter, vilka samarbetspartners?

    Det är klart att biblioteken behövs! På många små orter är biblioteket kanske den enda kulturinstitutionen. Museum, konsthallar, konserthus lyser där med sin frånvaro. Det är på biblioteket man kan komma i kontakt med olika kulturyttringar.

    Att bara använda sig av statistik är trubbigt såsom statistikuttagen görs idag. Det är inte lika lätt att mäta barnens upplevelser efter en sagostund, effekten av att få sina böcker hem med boken-kommer, den studerande som söker information i databaser…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.