6 reaktioner till “Can we have closure now? Please? (2)”

  1. Ja men gud vad rolig du var så här på måndagsmorgonen (NY-tid) då!

    Först och främst skulle jag vilja hävda att begreppet fejk känns fel i sammanhanget. Ja, det är sant att jag redan hade klippt av festbandet när jag tog bilden förra året, men alla som jobbat med bildmedia någon gång vet att man ibland måste arrangera bilder för att det ska se spontant ut. Ta SVT-inspelningen med Charlotte Perrelli jag var på i går morse till exempel – när man såg programmet på kvällen såg det ut som att hon och programledaren möttes först när kameran rullade trots att de i verkligheten så klart hade morsat när hon anlände cirka en kvart tidigare för att lite snabbt gå igenom vad som skulle avhandlas i programmet. Är det fejk? Tja, sant är det ju helt klart inte, men jag skulle hellre kalla det en anpassning av verkligheten för att kunna göra bra tv. Likaså med min klippbild från 2007, jag ville illustrera att nu var minsann schlageriet slut, och vilket bättre sätt fanns att skildra det än att visa en bild där jag klippte mig fri? Att jag redan klippt av bandet när jag kom hem på natten tyckte jag var en petitess i sammanhanget, och arrangerade en bild som fick skildra vad som redan hänt, för att kunna göra en riktigt bra bloggpost.

    Men för att svara kortare på din fråga: När jag tog den där bilden strax efter klockan nio i går morse satt bandet fortfarande intakt på min handled.

  2. Ah, mitt band är också klippt. Badgen ligger på sängbordet. Och hjärtat känns en liten aning tomt. Nu har jag packat väskan, och om knappt fyra timmar lyfter planet mot schlagerrehabiliteringen.

  3. Jag upptäckte själv just att min badge låg kvar i innerfickan på jackan, närmast hjärtat, när jag kom till fiket dit jag tagit min tillflykt för att få lite författarro. Ha det kalasfint i Paris!

  4. Jag var bara nyfiken. Det är inte alls så att jag väntar mig mer sanning i bilderna än i det du skriver. Jag kan till och med erkänna att det var jag som föreslog att du skulle arrangera bilden förra året, efter att du hade beklagat dig över att bandet klipptes utan tanke på dokumentation för bloggen. Ett år senare klarade jag inte att tiga längre.

  5. “Det är inte alls så att jag väntar mig mer sanning i bilderna än i det du skriver.”

    Hoho, hela mitt liv är en fiktion.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *